PRIDE2019: Experter vill se tydligare hbtq-perspektiv på säkerhetsfrågor

Hbtq-personer är särskilt utsatta i länder som drabbats av krig och konflikter. Det har vi sett i till exempel Tjetjenien, forna Jugoslavien och Irak. − För att öka säkerheten för hbtq-personer i konfliktdrabbade områden måste synen på mänsklig säkerhet breddas och inkludera ett uttalat hbtq-perspektiv, säger forskaren Emil Edenborg.

Panelen vid diskussionen om ”Folket och försvaret”: Micael ”Totte” Ekdahl, Försvarsmakten, Hans Linde, förbundsordförande för RFSU, Alexandra Larsson, Combitech och Emil Edenborg, forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet och moderatorn Helena Hoffman från Försvarsmakten. Foto: Charlie Olofsson

− Hbtq-personers utsatthet i samband med konflikt ser delvis annorlunda ut jämfört med för andra grupper. Hbtq-personer utsätts till exempel i högre utsträckning för sexuellt våld, säger Emil Edenborg, en av deltagarna i panelsamtalet ”Folket och försvaret”.

Ett 70-tal personer kom för att lyssna till samtalet, som arrangerades av Försvarshögskolans studentkår.

Hbtq-personer är inte bara särskilt utsatta under pågående konflikt utan angreppen tenderar också att eskalera efteråt.

− Det ser vi exempel på i Tjetjenien och Irak. Jag menar inte att hbtq-personer i Irak hade det bra före USA:s invasion, men vi ser att angreppen ökade efter kriget. Efter en konflikt finns en tendens till att vilja gå tillbaka till traditionella värderingar, det ses som ett sätt att knyta ihop ett samhälle som har slitits isär, säger Emil Edenborg.

Även innan en konflikt bryter ut är det vanligt att utsattheten för hbtq-personer på olika sätt ökar. Emil Edenborg nämner konflikten i forna Jugoslavien som exempel och beskriver hur homosexuella gjordes till syndabockar och beskylldes för splittringen.

En protest i Sankt Petersburg 1 maj 2017 mot förföljelserna av påstått homosexuella män i Tjetjenien. Foto: Charlie Olofsson

I panelen instämde Hans Linde, förbundsordförande för RFSU:

− Hbtq-rörelsen fungerar lite som kanariefågeln i gruvan. Det är ofta civilsamhället som är först med att fånga upp när det allmänna läget i en region håller på att försämras. När hbtq-rörelsen förlorar rättigheter betyder det ofta att någonting håller på att hända.

I panelen fanns även Micael ”Totte” Ekdahl som jobbar med jämställdhets- och hbtq-frågor inom Försvarsmakten och Alexandra Larsson, som var den första i Sverige att genomgå könsbekräftelse och fortsätta arbeta inom Försvarsmakten. Numera jobbar hon på säkerhetsföretaget Combitech.

I panelsamtalet beskrev hon det som att den svenska försvarsmakten har mycket arbete kvar att göra internt för att kunna försvara de värden som politikerna har pekat ut. I regeringens säkerhetsstrategi, som kom 2017, står det att försvarsmakten ska ”försvara och främja vår demokrati och vår rättsstat och vidmakthålla respekt för varje invånares fri- och rättigheter, mot alla inre och yttre aktörer som kan vilja undergräva dem”.

− Jag skulle vilja se en utmaning av machoidealen inom försvarsmakten. De ligger fortfarande under ytan och puttrar. Det finns en extern kommunikation som förmedlar mångfald men internt lever man inte riktigt upp till den bilden, säger Alexandra Larsson och Micael ”Totte” Ekdahl instämmer:

− Vi jobbar med det här men det är fortfarande mycket arbete kvar.

Överbefälhavare Micael Bydén och generaldirektör Peter Sandwall i Prideparaden i Stockholm 2016. Foto: Mattias Robertson/Försvarsmakten

Under panelsamtalet kritiserade Emil Edenborg vissa annonskampanjer som Försvarsmakten har haft i samband med Pride, kampanjer som han tycker förmedlar en bild av att försvaret ska ses som en garant för hbtq-rättigheter.

− Jag får bilden att det skulle finnas ett geopolitiskt hot utifrån men som jag ser det kommer hotet snarare inifrån, från högerradikala grupper i Sverige, påpekade Emil Edenborg. Den dag vi har en högerextrem regering i Sverige som ifrågasätter till exempel transpersoners rättigheter, då vet jag inte vad försvarets roll ska vara?

Alexandra Larsson svarade att det nog inte är någon inom Försvarsmakten som tycker att försvaret ska lägga sig i den förda politiken, men även om det i dagsläget inte finns något hot utifrån mot Sverige kan en sådan situation komma att uppstå. Och det, menar hon, skulle kunna innebära ett starkt hot mot hbtq-personers rättigheter. Samtidigt konstaterar hon att försvarsmakter runt om i världen ofta snarare bidrar till hbtq-personers utsatthet än säkerhet, och tog situationen i Turkiet som exempel:

− Jag har träffat transpersoner där som inte förstår hur jag kan vara transperson och samtidigt jobba inom militären. De attackeras ju av polis och militär.

Hans Linde betonade det civila samhällets roll i arbetet med att skapa säkerhet för hbtq-personer i konfliktdrabbade områden:

− När det inte finns någon polis eller militär som säkrar tryggheten är det ofta civilsamhället som fyller den luckan, till exempel genom att driva skyddade boenden.

Charlie Olofsson
[email protected]

Programmet för Stockholm Pride

Amnesty och Pride. Läs mer här

Amnesty Press på Stockholm Pride

PRIDE2019: Dancing Queens bryter ny mark i Indien (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Hård kritik mot Migrationsverket (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Nu bryts tystnaden om sexuella övergrepp mot unga hbtq-personer (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Få svar när RFSU mötte socialministern (3 augusti 2019)

PRIDE2019: Amnesty lyfter fram Turkiet (2 augusti 2019)

PRIDE2019: RFSL Ungdom demonstrerade för en ny könstillhörighetslag (2 augusti 2019)

PRIDE2019: Maskulinitetsnormer bidrar till våldet mot hbtq-personer (2 augusti 2019)

PRIDE2019: Växande motstånd mot hbtq-rättigheter (1 augusti 2019)

PRIDE2019: Självmordstankar vanligt bland transpersoner (31 juli 2019)