BALTICPRIDE2019: Långt kvar till jämställdhet för transpersoner i Litauen

Rättigheterna för transpersoner är ett av de hbtq-områden som går framåt i Europa. För litauerna Lina och Aurole, 24 och 19 år gamla, har den så kallade transitionen från man till kvinna varit en tuff och dyr resa.

reportage | 2019-06-09
Av: Arvid Jurjaks
 ”Jag pratar inte med min familj just nu, förutom min pappa. Men vi har viktigare saker att prata om tillsammans än min transition. Jag tycker inte heller det är det viktigaste i världen. Det händer. Det är bara så naturen är”, säger Aurole, 19-årig transsexuell i Vilnius.

”Jag pratar inte med min familj just nu, förutom min pappa. Men vi har viktigare saker att prata om tillsammans än min transition. Jag tycker inte heller det är det viktigaste i världen. Det händer. Det är bara så naturen är”, säger Aurole, 19-årig transsexuell i Vilnius. Foto: Åsa Wallin

Hon var född till kvinna. Men i en mans kropp. Som i de flesta fall var detta ingen plötslig insikt som drabbade Aurole, utan något som hon burit med sig sedan en obestämd punkt i barndomen.

– Jag försökte länge undertrycka den här känslan och kände att det skulle vara för svårt i Litauen att ge efter för det som var mitt verkliga jag, säger Aurole när vi träffar henne tillsammans med vännen Lina efter årets upplaga av Baltic Pride.

Folkmassorna har skingrats. En ensam person i vit bikiniunderdel och en regnbågsflagga knuten kring axlarna går med bestämda steg över det centralt belägna Lukiskitorget. Saker och ting börjar återgå till det normala.

– Jag var 15 år när jag accepterade min identitet. Och då insåg jag att det var inte det som var det svåra. Det svåra hade varit att undertrycka den. När jag väl hade accepterat var det bara andra människors förtryck och våld som var jobbigt. Men inför mig själv kände jag att jag hade gjort rätt, säger Aurole, som inte vill uppge sitt efternamn.

Enligt organisationen ILGA Europe, som varje år mäter hur hbtq-personers rättigheter tillvaratas i Europa, är lagstiftning och andra åtgärder som skyddar och tar till vara transpersoners rättigheter ett av de få områden som går framåt.

I Litauen är dock flera av de mest väsentliga åtgärderna för att transpersoner ska uppnå jämlikhet i samhället ännu inte på plats. Framför allt för transsexuella som genomgår till exempel hormonbehandlingar eller väljer att göra kirurgiska ingrepp saknas det flera viktiga juridiska bestämmelser för att deras rättigheter ska tillvaratas.

Och för att få sitt juridiska kön ändrat krävs det utfrågning i domstol, som däremot inte kräver vare sig kirurgiska ingrepp eller sterilisering. Fram till 2018 hade 14 personer i Litauen fått sitt juridiska kön ändrat.

Lina, 24, genomgår just nu hormonbehandlingar för sin transition till kvinna. ”Domstolen har möjlighet att neka en till att ändra sitt juridiska kön. Men jag tror inte det har skett. De fåtalet personer som har gått igenom det här i Litauen hittills har behövt vara väldigt beslutsamma",säger hon.

Lina, 24, genomgår just nu hormonbehandlingar för sin transition till kvinna. ”Domstolen har möjlighet att neka en till att ändra sitt juridiska kön. Men jag tror inte det har skett. De fåtalet personer som har gått igenom det här i Litauen hittills har behövt vara väldigt beslutsamma",säger hon. Foto: Åsa Wallin

Lina, som just nu genomgår hormonbehandlingar, berättar att kontakter inom det litauiska transgemenskapen är avgörande.

Det var också så, genom en sluten, litauisk transgrupp på Facebook, som hon lärde känna Aurole.

– Att lära känna andra betyder allt. Det finns ingen statligt verifierad behandling, så det gäller att veta vilka läkare man kan gå till, vilka som är villiga att hjälpa en. Vi måste också betala för allting själva, för hormoner, laser, läkarutlåtande och juridisk hjälp, säger Lina, som inte heller hon vill uppge sitt efternamn.

Både Lina och Aurole kommer från mindre städer i Litauen och har bott i Vilnius i fem respektive två år. Skillnaden jämfört med den litauiska småstadsmentaliteten är total, säger de.

– Ju mindre stad, desto mindre är människors hjärnor. Det är i alla fall min erfarenhet, säger Aurole.

Aurole och Lina lärde känna varandra för ett halvår sedan på en sluten Facebookgrupp för litauiska transpersoner. Att dela erfarenheter är centralt för att kunna navigera i ett samhälle där rättigheterna för transpersoner är svårt eftersatta.

Aurole och Lina lärde känna varandra för ett halvår sedan på en sluten Facebookgrupp för litauiska transpersoner. Att dela erfarenheter är centralt för att kunna navigera i ett samhälle där rättigheterna för transpersoner är svårt eftersatta. Foto: Åsa Wallin

Som andra storstäder har människor i Vilnius en mer liberal inställning. Ändå är det en man som stiger ut i blomsterrabatten för att inte behöva gå nära de båda kvinnorna när han möter dem i parken. Han säger något på litauiska om att inte bli smittad. Men Aurole och Lina, som har regnbågsflaggan knutna om sina axlar, tar ingen större notis om honom.

– Att vara man eller kvinna är inget binärt val. Det finns tjejer som är mer maskulina och killar som är mer feminina. Det är lättare att matcha sin kropp efter sitt sinne än att matcha sinnet efter sin kropp. Det är inte många som tänker som jag, men för mig, jag känner att det är det rätta. Min åsikt skadar heller ingen annan, till skillnad från de som är fientligt inställda, säger Aurole.

Text: Arvid Jurjaks
arvid@arvidjurjaks.se
Foto: Åsa Wallin
asa@asawallin.se

Baltic Pride i Vilnius blev ett tillfälle för det hbtq-rörelsen i Litauen att knyta nya kontakter och träffa nya vänner.

Baltic Pride i Vilnius blev ett tillfälle för det hbtq-rörelsen i Litauen att knyta nya kontakter och träffa nya vänner. Foto: Åsa Wallin

Amnesty Press på Baltic Pride 2019

BALTICPRIDE2019: Rekordstort antal deltagare i Vilnius (9 juni 2019)

BALTICPRIDE2019: ”Den här lagen är en skam för Litauen” (8 juni 2019)

Läs mer om Baltic Pride från Amnesty Press

Vilnius, Litauen

BALTICPRIDE2016: En historisk regnbågsdag i Vilnius (19 juni 2016)

BALTICPRIDE2016: ”Rädslan ska inte segra” var budskapet på Pridekonferens i Vilnius (18 juni 2016)

Baltic Pride i Vilnius – bifall och hat sida vid sida (2 augusti 2013)

”Ni är en skam för samhället. Håll er borta från våra barn” -Historiskt Pride trotsade homohatet i Litauen (11 maj 2010)

Tallinn, Estland

BALTICPRIDE2017: ”Partnerskapslagens dåliga rykte är överdrivet” (9 juli 2017)

BALTICPRIDE2017: Oväntat stor uppslutning när Tallinn ordnade sin första prideparad på tio år (9 juli 2017)

BALTICPRIDE2017: Estnisk partnerskapslag i limbo men den 8 juli hålls första Prideparaden på tio år (8 juli 2017)

Läs mer om partnerskapslagen i Estland
Estland: Nu en hbtq-pionjär i det tidigare Sovjetunionen (Amnesty Press 15 augusti 2015)

Riga, Lettland

BALTICPRIDE2018: ”Det tog mig fyra år att förstå att min bror är homosexuell” (13 juni 2018)

BALTICPRIDE2018: Evita Gosa startade en stödgrupp för lettiska regnbågsfamiljer (13 juni 2018)

BALTICPRIDE2018: Succé när 8 000 deltagare tågade genom Riga (13 juni 2018)

BALTICPRIDE2018: Lettland söker sin egen väg mot ett öppnare samhälle för hbtqi-personer (9 juni 2018)

EUROPRIDE: Homofoberna som inte ger upp (21 juni 2015)

EUROPRIDE: ”Nobelpriset till er! Historia skapades idag!” (20 juni 2015)

EUROPRIDE: Historiska vingslag på "Freedom Conference" i Riga (19 juni 2015)

Riga – inte vilket Pride som helst (18 juni 2015)

Stort polispådrag skyddade Prideparaden i Riga (18 maj 2009)

Domstol sade ja till parad på lördag - ingen minister ville träffa Nyamko Sabuni (15 maj 2009

Prideparad förbjuds i Riga - beslutet överklagat till domstol (14 maj 2009)

”Utländska bögar, åk hem” (4 juni 2008)

reportage | 2019-06-09
Av: Arvid Jurjaks