Nya lagar oroar hbtq-rörelsen i Haiti

I Haiti har parlamentets överhus röstat genom två homofoba lagförslag som nu ligger i underhuset för beslut. Förslagen kommer inskränka hbtq-personers rättigheter och har gett mer näring till den utbredda homofobin i ett land där samkönat sex avkriminaliserades redan 1791.

reportage | 2019-01-15
Av: Bengt Sigvardsson
Charlot Jeudy är ordförande för den haitiska hbtq-organisationen Kouraj. Här på sitt kontor i organisationens lokaler. Han jobbar under konstant hot. Kourajs lokaler har blivit attackerade tre gånger.

Charlot Jeudy är ordförande för den haitiska hbtq-organisationen Kouraj. Här på sitt kontor i organisationens lokaler. Han jobbar under konstant hot. Kourajs lokaler har blivit attackerade tre gånger. Foto: Jesper Klemedsson

En hög mur med taggtrådsrullar på toppen omringar ett tvåvåningshus i den haitiska huvudstaden Port-au-Prince. Inga skyltar på utsidan avslöjar vad det är för byggnad, men på andra sidan muren möts man av regnbågsflaggor och slagord om rättigheter för hbtq-personer. Här huserar Kouraj, Haitis enda hbtq-organisation.

– Vi jobbar under hot och har blivit attackerade tre gånger. Därför ligger vi lågt med var vi håller till för att skydda oss själva och de besökare som kommer hit, säger Charlot Jeudy, ordförande för Kouraj.

I november 2013 attackerades Kourajs tidigare lokaler av tre beväpnade män. Organisationens före detta sekreterare och två andra personer befann sig i huset.

– De blev bundna, misshandlade och pressades på uppgifter under pistolhot. Förövarna slog sönder allt i lokalen. Och så stal de dokument om våra medlemmar, säger Charlot Jeudy.

Inga personer har gripits för dådet.

– Vi vet inte hur polisutredningen framskrider, men vi fick byta lokaler efter attacken, säger han.

Det finns inget på utsidan som avslöjar vad det är för organisation som huserar här, men väl på insidan finns det regnbågsflaggor och slagord om hbtq-rätt överallt.

Det finns inget på utsidan som avslöjar vad det är för organisation som huserar här, men väl på insidan finns det regnbågsflaggor och slagord om hbtq-rätt överallt. Foto: Jesper Klemedsson

Samkönat sex avkriminaliserades i Haiti redan 1791, under det franska styret, men det finns inga specifika rättigheter för homosexuella, bisexuella och transpersoner i lagstiftningen. Innanför murarna runt Kourajs lokaler kan hbtq-personer umgås utan rädsla.

– Fram till 2017 var lagstiftningen neutral. Det fanns inga lagar som riktade sig emot oss, men sommaren 2017 antog överhuset två homofoba lagar, säger Charlot Jeudy.

Den ena lagen säger att ”bevisat homosexuella personer” kan mista ett särskilt moralintyg som ofta krävs för att antas till högskolor eller söka arbete. Det andra förbjuder ”uppvisande av stöd för homosexualitet” och stipulerar bland annat upp till tre års fängelse för att närvara vid samkönade bröllop. För att lagarna ska träda i kraft måste de dock godkännas av deputeradekammaren, underhuset i parlamentet, något som hittills inte har skett.

– Risken finns att underhuset godkänner lagarna. Homofobi är ett kraftfullt vapen som kan användas för att få röster under nästa parlamentsval som ska hållas hösten 2019, säger Charlot Jeudy.

Homofobi är utbrett på Haiti. Lagförslagen har hällt bensin på elden.

– De har inneburit att många numera tror att det är olagligt att vara hbtq-person, säger Charlot Jeudy.

Den haitiska hbtq-rörelsens rättighetskamp är fortfarande i sin linda, men Charlot Jeudy berättar att sedan Kouraj grundades 2011 har alltfler hbtq-personer kommit ut.

– Vi har organiserat hbtq-personer och växt oss starka. Lagarna är ett försök att sakta ned vår tillväxt, säger han.

 Charlot Jeudy hoppas att de nya lagarna som har antagits av senaten ska stoppas av underhuset.

Charlot Jeudy hoppas att de nya lagarna som har antagits av senaten ska stoppas av underhuset. Foto: Jesper Klemedsson

Kouraj försöker mobilisera andra civilsamhällesorganisationer mot lagförslagen.

– Om vi går samman kan vi sakta ned processen eller till och med få lagförslagen annullerade. Oddsen är 50 - 50 att de antas. Det kan ta alltifrån några månader till flera år innan underhuset går till beslut, säger han.

Homofobi är inget nytt i Haiti. Charlot Jeudy påpekar dock att den ökade efter år 2010 då landet drabbades av en kraftig jordbävning som dödade minst 220 000 människor.

– Det är framförallt bland religiösa människor som homofobin ökar. De fann ett tillfälle att beskylla oss för vad som hade hänt, säger Charlot Jeudy.

Utländska evangelistiska hjälporganisationer strömmade in i Haiti. Tillsammans med mat, material och själslig hjälp fick de nödställda även ta del av hatiska tal mot hbtq-personer vars syndiga leverne påstods ha lockat fram Guds vrede.

– Det var framförallt evangelister från USA som spred sitt hat på ett sätt som inte skulle vara möjligt i USA. I Haiti hör man ofta att ”det var de vita som kom hit med homosexualitet”. Det stämmer inte. Det fanns redan här, men det var definitivt de vita som tog hit homofobi, säger Charlot Jeudy.

Många haitier och särskilt hbtq-personer är anhängare av vodu-religionen. Enligt Charlot Jeudy är vodu de afrikanska slavarnas och revolutionens religion. Inom vodu ska alla vara välkomna att vara sig själva. Även hbtq-personer.

Många haitier och särskilt hbtq-personer är anhängare av vodu-religionen. Enligt Charlot Jeudy är vodu de afrikanska slavarnas och revolutionens religion. Inom vodu ska alla vara välkomna att vara sig själva. Även hbtq-personer. Foto: Jesper Klemedsson

De flesta i Haiti, drygt 55 procent, är katoliker, men det finns även en liten muslimsk minoritet. En dryg fjärdedel av befolkningen är protestanter.

– Katolska och muslimska ledare har samma syn på oss som evangelisterna, men de brukar inte attackera oss i offentliga tal, förklarar Charlot Jeudy.

Majoriteten av Haitis 10,8 miljoner invånare är ättlingar till människor som kidnappades i Afrika och förslavades i Haiti under den franska kolonialtiden (1697 - 1804). Fransmännen besegrades under ett slavuppror och år 1804 blev Haiti det första landet i Mellan- och Sydamerika som blev självständigt från kolonialmakterna. Många haitier är anhängare till sina förfäders vodu-religion (Stavningen "voodoo" undviks i Haiti. Den associeras med missförstånd och överdrifter i västerländska skräckfilmer).

– Vodu var de afrikanska slavarnas och revolutionens religion. Inom vodu är vi välkomna och kan vara oss själva inför prästerna och under ceremonierna, säger Charlot Jeudy.

Kouraj försöker bekämpa homofobi med öppenhet, fast med begränsningar. Offentliga manifestationer, som Pride, är numera uteslutna då risken för mobbattacker är stor. År 2016 stoppades en planerad festival.

Det går inte heller att besöka skolor eller ge information på allmänna platser.

– Vi använder oss av sociala medier. Och så samarbetar vi med människorättsorganisationer, politiska föreningar med flera. Vi jobbar för våra rättigheter inifrån dessa organisationer, säger Charlot Jeudy.

Kouraj uppmuntrar hbtq-personer att komma ut, men råder dem att tänka genom potentiella konsekvenser först.

– Hbtq-personer förskjuts av sina familjer, misshandlas, nekas hälsovård och annan samhällsservice. Om du vill hyra en bostad kan de bli nekad på grund av att du är gay. Vi har också fall av ren förföljelse. Grannar till hbtq-personer har med olika medel försökt få dem att flytta, säger Charlot Jeudy.

Skratt innanför murarna på Kourajs kontor i Port-au-Prince. På utsidan är det dock omöjligt att se vad för organisation som finns här. Det är helt enkelt för farligt.

Skratt innanför murarna på Kourajs kontor i Port-au-Prince. På utsidan är det dock omöjligt att se vad för organisation som finns här. Det är helt enkelt för farligt. Foto: Jesper Klemedsson

De flesta vågar inte gå till polisen.

– Många poliser är homofoba. De tar dig inte på allvar. Överlag funkar rättssystemet dåligt på Haiti. Det drabbar alla, men som hbtq-person är man särskilt utsatt, säger han.

Charlot Jeudy ser kampen för hbtq-rättigheter som en del av en större kamp. Haiti är västra halvklotets fattigaste land och världens tredje mest korrumperade land. Den politiska instabiliteten är kronisk. Lagar och konventioner implementeras inte. Det innebär att många inte kan åtnjuta sina medborgerliga rättigheter.

– Vi fokuserar på sociala problem överlag eftersom de även påverkar hbtq-personer. Om vi vinner kampen för andra rättigheter, till exempel alla barns rätt att gå i skolan, då blir det bättre för oss också, säger han.

Centrala Port-au-Prince, huvudstad i Haiti.

Centrala Port-au-Prince, huvudstad i Haiti. Foto: Jesper Klemedsson

Charlot Jeudy anser att religiösa och politiska ledare har ett stort ansvar.

– Folk manipuleras lätt av sina ledare. Man vet aldrig hur de kommer att uttala sig om en viss fråga eller om de kommer att elda på homofobin, men deras undersåtar kommer att ta till sig budskapet. Om ledarna uppmanar sina anhängare att skydda hbtq-personer och leva med oss – då kommer de att följa de råden, säger Charlot Jeudy.

25-åriga Fanny Louis är lesbisk. Hon säger att lesbiska och homosexuella män utsätts för samma typer av diskriminering.

– Men sedan jag kom ut 2010 har min familj och mina närmsta vänner stegvis accepterat att jag är lesbisk, säger hon.

Fanny Louis är troende katolik och går ofta i kyrkan.
– Under mässorna predikar prästen om att homosexualitet är en synd, men jag bryr mig inte, säger hon.

Fanny Louis och Euina Aril kontoret i hbtq-organisation Kourajs lokaler i Port-au-Prince.

Fanny Louis och Euina Aril kontoret i hbtq-organisation Kourajs lokaler i Port-au-Prince. Foto: Jesper Klemedsson

Öppna känsloyttringar med en samkönad partner är förenat med risker, även i relativt slutna miljöer.

– På restauranger har det till exempel hänt att jag och min partner har blivit utskällda och ombedda att gå därifrån för att vi har rört vid varandra, säger Fanny Louis.

33-åriga Euina Aril är ansvarig på Kouraj för frågor relaterade till transpersoner. Ytterst få av dem vågar vara öppna. Euina Aril kom ut som transman för sju år sedan.

– Det haitiska samhället har nyss insett av vi existerar. Därför finns det inga lagar eller politiska debatter om transpersoner och könsbyten, säger han.

Det är inte möjligt att genomgå könsbekräftande operationer i Haiti, men det är inte heller olagligt. Däremot går det inte att byta könsidentitet i personliga handlingar. Euina Aril har accepterat att det kan ta lång tid innan det blir möjligt.

– Jag kan bära den bördan. Det finns andra transpersoner som har mycket större problem, framförallt psykologiska. Jag jobbar hellre för att hjälpa dem, säger han.

Euina Aril möts framförallt av förvåning i samhället.

– Folk är osäkra på om jag är man eller kvinna. Det händer att jag blir verbalt förolämpad, men det är värre för transkvinnor. De misshandlas ibland. Det har aldrig hänt mig, säger han.

När Euina Aril kom ut, först som lesbisk och sedan som transman, reagerade hans familj med hot om förskjutning. De slutade prata med honom.

– Nu accepterar de mig, även om de tjatar på mig att be Gud om hjälp att bli ”normal”. Men vi pratar åtminstone med varandra. Då ska vi ha i åtanke att min pappa är evangelist. Det ser jag som ett gott tecken på att samhället blir mindre homofobiskt, konstaterar Euina Aril.

Bengt Sigvardsson
bengt.reporting@gmail.com

Jesper Klemedsson
info@jesperklemedsson.com

Bakgrund/Lagar i Haiti

Den franska brottsbalken från år 1791, som antogs efter franska revolutionen 1789, avkriminaliserade samkönat sex.

Slaget om Palmträdskullen där haitiska rebeller slogs mot polska soldater i fransk tjänst. Den polske konstnären January Suchodolskis tavla är från cirka 1845.

Slaget om Palmträdskullen där haitiska rebeller slogs mot polska soldater i fransk tjänst. Den polske konstnären January Suchodolskis tavla är från cirka 1845. Foto: Wikimedia

När Haiti efter upproret hade uppnått självständighet från Frankrike år 1804 infördes aldrig några lagar som förbjöd samkönat sex.

I Haitis författning, som antogs 1987, finns inga paragrafer som förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Däremot garanteras alla medborgare lika rättigheter inom en rad områden.

I juni 2017 antog senaten, överhuset i parlamentet, en lag som ska förhindra att homosexuella får det ”Certificat de Bonne Vie et Mœurs” som krävs av universitet och många arbetsgivare.

I augusti 2017 röstade också senaten med 14-1 röster för en lag som också förbjuder samkönade äktenskap. Dessa äktenskap är dock inte tillåtna idag. Den som ”gifter sig”, arrangerar eller medverkar vid ceremonin ska kunna dömas till tre års fängelse. Enligt lagen ska det också bli straffbart att visa stöd för och förespråka homosexualitet.

Senator Carl Murat Cantave, som hade lagt fram förslaget, sade enligt tidningen Le Nouvelliste att lagen är ”nödvändig för att skydda unga människor och familjen mot fördärvelse”.

Lagförslaget har jämförts med så kallade propagandalagar som under senare år har antagits i bland annat Ryssland. Det är då inte fråga om att kriminalisera samkönat sex utan istället förbjuds ”främjande av icke-traditionella sexuella relationer”, i Rysslands fall om detta ”främjande” kan nå personer under 18 år.

Innan lagförslagen blir lag måste de först antas av deputeradekammaren, underhuset i parlamentet, och därefter undertecknas av Haitis president. Det är inte känt när frågan ska tas upp av underhuset.

Ulf B Andersson

reportage | 2019-01-15
Av: Bengt Sigvardsson