ALMEDALEN2018: ”Humanismen har kastats överbord”

Migrationsverket vill ha alltfler intyg om könsstympning, enligt specialistmottagningen Amelmottagningen. Samtidigt menar Rädda barnens ungdomsförbund att asyl- och flyktingpolitiken frontalkrockar med barnkonventionen. Frågorna diskuterades på seminariet ”Hur förhåller sig Sveriges asyl- och flyktingpolitik till mänskliga rättigheter?” i Almedalen på tisdagen.

Gudrun Schyman med Bita Eshraghi från Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm. Foto: Jennie Aquilonius

Trumpinnarna trummar i solgasset på Donners plats, mitt i Visby. Partiet Feministiskt initiativ står bakom seminariet och partiledaren Gudrun Schyman kliver upp på den lilla scenen för att leda samtalet. Hon undrar om publiken har gjort sin hemläxa och tränat på den dans om det politiska läget som hon lärde ut dagen innan. De övar tillsammans i valstakt: höger, vänster, höger, vänster.

– Och så finns det några som vill gå bakåt, men nej, vi ska ta ett stort steg framåt, leder hon.

Det blir ett musikuppträdande också, med en låt tillägnad Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med titeln ”Jag vet vem du är”. Sedan är det dags för de mänskliga rättigheterna och asyl- och flyktingpolitiken. Gudrun Schyman påminner om hur asyl- och flyktingpolitiken lades om efter att det kom många flyktingar hösten 2015. Permanenta uppehållstillstånd blev tillfälliga, familjeåterförening var inte längre möjlig och de särskilda humanitära skäl som tidigare kunde användas försvann. Hela Europa försöker nu stoppa människor från att komma hit, säger hon.

– Det är en humanitär kollaps. Humanismen har kastats överbord, mycket av den har strandat på Lesbos stränder, säger Gudrun Schyman.

Den första gästen är Bita Eshraghi från Amelmottagningen på Södersjukhuset, Sveriges enda specialmottagning för kvinnor med erfarenhet av könsstympning. Den har tagit emot över 1 600 enskilda patienter sedan år 2005. Hit kommer både nyanlända och personer med svenskt medborgarskap som har besvär på grund av könsstympning. Vissa nyanlända önskar att personalen ska skriva intyg till Migrationsverket om huruvida de är könsstympande eller inte.

– Tyvärr ser vi att Migrationsverket kräver fler och fler sådana intyg. Att vi ska sätta minderåriga i gynstolen, undersöka dem och skriva de här intygen för att de ska kunna stärka sina fall. Många vill inte bli undersökta, de tycker att det är otroligt jobbigt att lägga sig i en gynstol igen. De har redan tappat förtroendet för vuxenvärlden, som en gång skadade dem, Jag hoppas att det når Migrationsverket att dessa undersökningar inte ska vara ett krav, säger Bita Eshraghi.

Ingela Holmertz är generalsekreterare för ActionAid. Foto: Jennie Aquilonius

Enligt Socialstyrelsen finns det cirka 40 000 kvinnor och flickor med erfarenhet av könsstympning i Sverige i dag. Bita Eshraghi berättar om två minderåriga flickor som kommit ensamma till Sverige efter att ha flytt från tvångsäktenskap. De kom till Amalmottagningen med stora besvär, som menstruation som hade svårt att komma ut, buksmärtor och återkommande urinvägsvägsinfektioner.

– Trots att de var minderåriga beslöt vi att göra en öppningsoperation. Vi skrev ett intyg att det fanns en risk att de skulle bli könsstympade igen om de blev deporterade. Men tyvärr fick de avslag tre gånger och lever i dag som papperslösa i Europa, säger Bita Eshraghi.

Ingela Holmertz är generalsekreterare för ActionAid, en internationell organisation som kämpar mot fattigdom och orättvisa, särskilt med fokus på kvinnors och flickors rättigheter. Hon berättar att det finns EU-direktiv som fördömer könsstympning som ett brott mot barnkonventionen och mänskliga rättigheter.

– Det finns direktiv som gör att man kan åberopa det som asylskäl, men i praktiken är det nästan ingen som får asyl med de skälen. Det handlar om en brist på kunskap, säger Ingela Holmertz.

Gudrun Schyman med Jorge María Londoño, förbundsordförande för Rädda barnens ungdomsförbund. Foto: Jennie Aquilonius

Att barnkonventionen ska bli lag samtidigt som asylpolitiken skärps är hyckleri. Det menar Jorge María Londoño, förbundsordförande för Rädda barnens ungdomsförbund. Regeringen lägger fram lagar som frontalkrockar med barnkonventionen, menar hon.

– Barn har rätt till familjeåterförening och en sådan process ska ske skyndsamt, familjeåterförening är inte möjlig just nu med den tillfälliga begränsningslagen som Sveriges regering har lagt fram. Barn har också rätt att söka syl, rätt till liv och överlevnad, skydd och utveckling, säger Jorge María Londoño.

Tilda Pontén, jurist på Civil Rights Defenders. Foto: Jennie Aquilonius

Tilda Pontén, jurist på Civil Rights Defenders, är särskilt kritisk mot de medicinska åldersbedömningarna av ensamkommande barn. Åldersfrågan är ofta avgörande om ifall en person får stanna i Sverige.

– Bristerna med metoden har belysts väl. Men de medicinska åldersbedömningarna har fortsatt både från Rättsmedicinverkets och Migrationsverkets sida, säger hon.

Civil Rights Defenders erfarenhet är att Migrationsverket har hanterat underlagen på ett svartvitt sätt och likt en vetenskaplig sanning – trots att myndigheten är skyldig att titta på all bevisning som en asylsökande lägger fram, även i åldersfrågan.

– Det vi kan se i besluten är att man fäster vikt vid det här underlaget, trots bristerna i metoden, och överser vad psykologer, lärare och den asylsökande säger. Vi ser också brister i bedömningen av en grundläggande princip som heter tvivelsmålets fördel. Den innebär att om det fortfarande råder tvivel när man har tittat på den samlade bevisningen så ska det den asylsökande hävdar om sin ålder godtas, säger Tilda Pontén.

Hon vill att regeringen ska ta ett samlat grepp om frågan. Enligt Tilda Pontén omfattas en stor del av de här personerna inte av den nya gymnasielagen som trädde i kraft den 1 juli. Den ger ensamkommande unga som fått avslag på sin asylansökan en chans att söka uppehållstillstånd för att gå i gymnasiet eller på en yrkesutbildning.

Emma Persson från Farr. Foto: Jennie Aquilonius

Några som ser den nya lagen som en vinst är Flyktinggruppernas riksråd, Farr, även om organisationen hellre hade velat ha en amnesti. Ordföranden och advokaten Emma Persson vill också se humanitära visum och en större flyktingkvot.

– Det skulle ge kvinnor och barn större möjligheter att komma till Sverige, säger hon.

Sist bland Gudrun Schymans samtalspartners kommer Farida al-Abini, som är asyl- och migrationspolitisk talesperson och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ. Hon berättar att partiet ofta får kritik för att vara naiva, vilja ha öppna gränser och inte se verkligheten.

– Men vilka är det som har öppna gränser? Är det inte vi här i Sverige som har all möjlighet att förflytta oss? Åka till Australien och hänga lite här och lite där. Men om andra ska komma hit, då är det helt plötsligt ”Nej men gud, öppna gränser, det funkar ju inte”. Det här handlar också om rasism, säger Farida al-Abini.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Amnesty Press på Almedalen 2018

ALMEDALEN2018: ”En milstolpe för global solidaritet” (8 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Jag vill inte vara tyst” – om det totala abortförbudets El Salvador (6 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)

ALMEDALE2018: Kärleksbudskapen överröstar nazisternas hat (5 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Nu kan jag prata med min fru om sex vid frukosten” (5 juli 2018)

ALMEDALEN2018: När kroppen inte passar in i normen (5 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Mänskliga rättigheter och demokratin utmanas” (5 juli 2018)

ALMEDALEN2018: RFSL kärleksbombas efter hot från nazister (4 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Vi aktivister behöver skydd” (4 juli 2018)

ALMEDALEN2018: Sverige står inför ett avgörande vägval i migrationspolitiken (3 juli 2018)