Terroristexperten Magnus Ranstorp: "I nästa fas kommer man att diskutera medborgerliga rättigheter"

Den framtida hotnivån har höjts och terrorismen kräver offensiv bekämpning. Det budskapet framförde terroristexperten Magnus Ranstorp vid en föreläsning på Stockholms universitet i torsdags. Men han framhöll också svårigheterna att förena medborgerliga rättigheter med ett samhälles behov av säkerhet, rapporterar Emma Johansson från Amnesty Press.

Professor Magnus Ranstorp har onekligen hamnat i rampljuset efter attackerna den 11 september. Han har förekommit som terroristexpert i otaliga medier, bland annat CNN och BBC. Bakom sig har han många års studier av internationell terrorism, och då speciellt nätverket Al-Qaida.

Terrorattackerna i USA den 11 september var början på en ny typ av terrorism, menar Magnus Ranstorp:
- Tidigare har det oftast funnits en koppling mellan en politisk konflikt och terrorattacker, till exempel i Nordirland eller i Mellanöstern. Nu har terrorismen flyttat ut ur den omedelbara arenan.

En förutsättning för den terrorism som Al-Qaida-medlemmar förespråkar och utövar är de säkerhetsglapp som, enligt Magnus Ranstorp, "med nödvändighet" finns i ett öppet samhälle. Själva kärnan i de västerländska demokratierna, dess öppenhet, är alltså den sårbara punkten.

Den allmänna diskussionen efter 11 september har i många avseenden kretsat kring det eventuella behov av att minska öppenheten för att förhindra liknande attacker.

Men mot terrorismen kan man inte bygga defensiva sköldar, sade Magnus Ranstorp.

• Det är ett problem som vi måste tackla offensivt. Den första fasen efter attackerna har i realiteten inneburit vissa, och i några fall kraftiga, inskränkningar av de medborgerliga rättigheterna.

Rättssäkerheten är ett område som debatterats och där USA:s ändringar i lagstiftningen kritiserats, däribland införandet av militärdomstolar.
Därför kommer den så kallade andra fasen att vara en period av reflektion och diskussion kring de medborgerliga rättigheterna, tror Magnus Ranstorp.

En svår diskussion eftersom, som han påpekar:
- Ett samhälle måste ju också ha rätt att skydda sig. Den globala alliansen mot terrorism är i stort nödvändig och bra, anser han, då terrorismen korsar nationella gränser.

• Men redan nu kan vi se hur vissa stater använder kampen mot terrorismen för att hejda den demokratiska utvecklingen. Det blir till exempel förbjudet att offentligt kritisera regimen.

Problemen att definiera terrorism är svåra, och efter tjugo år har man fortfarande inte kommit särskilt långt, sade Magnus Ranstorp men förklarade att skillnaden mellan kriminalitet och terrorism är att det finns ett politiskt element i det senare.
Men distinktionen är inte alldeles klar, och för att skilja mellan en frihetskämpe och en terrorist så krävs det dessutom enligt Magnus Ranstorp något ytterst subjektivt:
- Det inkluderar också ett moraliskt val.

Text : EMMA JOHANSSON
[email protected]