MR-DAGARNA2019: Jakten på upprättelse för konfliktens offer i Colombia

Tre år har gått sedan den colombianska regeringen slöt ett historiskt fredsavtal med Farc-gerillan. Men konflikten har satt djupa spår hos miljontals människor. Betydelsen av psykosocialt stöd i jakten på sanning och upprättelse för landets alla konfliktoffren var temat för ett av seminarierna under MR-dagarna.

reportage | 2019-11-21
Av: Vera Häggblom

– De konstanta människorättskränkningarna har skadat såväl den fysiska som den mentala hälsan hos människor, säger Pilar Silva, Advokatkollektivet José Alvear Restrepo (CCAJAR). Foto: Vera Häggblom

– Upprättelse är en omistlig rättighet för de som har utsatts för allvarliga människorättskränkningar, säger Pilar Silva, jurist på Advokatkollektivet José Alvear Restrepo (CCAJAR).

En del av upprättelsen handlar om tillgång till rehabilitering av fysisk och psykisk ohälsa som har orsakats av överträdelserna under konflikten. I Colombia regleras rätten till rehabilitering i lag 1448, La Ley de Víctimas. Enligt Pilar Silva finns det dock stora skillnader mellan det som står på pappret och vad som sker i praktiken.

– Lagen ser fin ut, men i Colombia är hälsosystemet tyvärr utformat så att många inte får tillgång till den vård de har rätt till, säger hon.

Behovet av vård är nämligen betydande. Pilar Silva beskriver det lidande som stora delar av befolkningen har utsatts för under den långa konflikten.

– De konstanta människorättskränkningarna har skadat såväl den fysiska som den mentala hälsan hos människor, lett till förlusten av relationer samt till skador till följd av bristen på stöd från de statliga myndigheterna under sökandet efter försvunna personer, säger Pilar Silva.

Hon säger att det i Colombia finns 120 000 personer som utsatts för påtvingade försvinnanden.

– Det finns många mödrar som varje gång det knackar på dörren springer fram för att öppna för att de tror att deras närstående ska stå där. Många äldre mammor har dött av sorg, säger Pilar Silva.

Iván Duque valdes 2018 till Colombias president. Foto: Gobierno de Colombia Presidencia de la República/Wikimedia

Hon är också kritisk till den colombianska regeringen, som sedan augusti 2018 leds av den högerkonservative presidenten Iván Duque.

– I dagsläget finns det 8 839 143 offer som har rätt till gottgörelse, men enligt kongressen själv har bara 12 procent av dem fått det. Duque-regeringen har kompenserat 56 procent färre personer än under tidigare år, säger Pilar Silva.

Hon berättar också att många offer för konflikten har skickats till psykologer som saknar den specialistkompetens som krävs för att sätta in rätt behandling:

– Staten har under alla år av konflikt inte velat etablera en mekanism för att ta hand om alla de konfliktoffer och deras familjemedlemmar som har lidit så mycket, såväl psykiskt som fysiskt.

Ett annat tema som behandlades under seminariet var den colombianska sanningskommissionen som sedan ett år tillbaka arbetar med att lyssna till såväl konfliktens offer som till förövare och vittnen och dokumenterar deras upplevelser. Syftet är att uppnå en samlad redogörelse över vad som har hänt under de dryga 50 åren av krig.

– Vi tar upp individuella vittnesmål för att skapa en rapport där man beskriver det kollektiva våldet. Alla som lämnar sina vittnesmål gör det konfidentiellt och i rapporten kommer vi att beskriva mönster av det kollektiva våldet: vilken typ av våld det handlade om, vilka som var de ansvariga, områden där det inträffade och så vidare, säger Araceli Garcia del Soto, som arbetar vid kommissionen. Det slutliga målet är att det som hänt inte ska hända igen.

– Det slutliga målet är att det som hänt inte ska hända igen, säger Araceli Garcia del Soto om målet med sanningskommissionens arbete i Colombia. Foto: Vera Häggblom

För sanningskommissionen är den psykosociala aspekten mycket viktig.

– Det kollektiva våldet påverkar ofta på det individuella planet och det psykosociala påverkar såväl vår fysiska hälsa som hur vi interagerar med andra personer, betonar Araceli Garcia del Soto.

Sanningskommissioner har tidigare använts som ett sätt för ett land att gå vidare efter inbördeskrig och militärdiktaturer i länder som Guatemala, Sydafrika, Chile och Rwanda. Unikt för den colombianska sanningskommissionen är att den även inkluderar colombianer i exil. Kommissionen arbetar därför i flera länder, bland annat Sverige, genom särskilda arbetsnätverk, berättar Araceli Garcia del Soto:

– Då det kommer till colombianerna i exil kommer vi också in på några av de viktigaste rättigheterna – de kulturella. Något vi alla kan relatera till, även om vi lämnar våra länder frivilligt, är att det vi saknar mest är de grundläggande sakerna som hänger ihop med ens identitet: vad vi äter, vilka lukter vi känner, de vänner vi umgås med.

Araceli Garcia del Soto (Colombias sanningskommission), Ulrika Strand (Fonden för mänskliga rättigheter) och Pilar Silva (CCAJAR). Seminariet arrangerades av Fonden för mänskliga rättigheter och Colombiagruppen. Foto: Vera Häggblom

– För personer i exil bryts ofta allt detta, säger han. Vi vill synliggöra deras erfarenheter och bidra till att personerna genom att dela med sig av sina upplevelser ska kunna återfå en del av sin värdighet.

Rebeller från Farc på marsch 1998. Farc inledde 1964 ett väpnat uppror men 2016 slöts ett fredsavtal med regeringen efter flera år av förhandlingar. Foto: Institute for National Strategic Studies/Wikimedia.

En av riskerna som finns då personer ska berätta om smärtsamma händelser ur det förflutna är att de återtraumatiseras. För att undvika detta arbetar sanningskommissionen med att finnas där för offren såväl före som under och efter vittnesmålet.

– Det är vårt ansvar att finnas där för personerna som lämnar vittnesmål. Vi försöker undvika att vittnesmålen återtraumatiserar personen som delar dem, och vi försöker också att ta hand om den som medföljer personen för att förhindra att hen ”smittas” av traumat, säger Araceli Garcia del Soto.

I november 2021 ska sanningskommissionen lägga fram sin rapport. Efter en konflikt som sträckt sig över ett halvt sekel och skapat miljontals offer är gissningen att den kommer att vara fyllig.

Text och bild: Vera Häggblom
[email protected]

MR-dagarna

Läs mer om MR-dagarna 2019

Amnesty Press på MR-dagarna i Linköping

MR-DAGARNA2019: Människorättsförsvarare riskerar att drabbas av psykisk ohälsa (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Kvinnlig könsstympning - en global fråga (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Många urfolkspersoner lider av ohälsa (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Jemen -den värsta humanitära katastrofen i världen (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Arena-arbetarna i fokus (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Diskriminering kan påverka romers hälsa (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Frihet till – eller frihet från – religion? (18 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Över 3 000 besökte MR-dagarna i Linköping (25 november 2019)