ÅRSMÖTE2021: Amnesty stakar ut sin framtid

Amnesty fyller 60 år och mycket har hänt sedan starten 1961. I september samlas den internationella rörelsen för att besluta om strategin för framtiden. Yttrandefrihet och jämlikhet har en framskjuten plats. Samtidigt höjs röster för att mänskliga rättigheter är under allt starkare angrepp även i Sverige.

reportage | 2021-05-19
Av: Jennie Aquilonius
 Elisabeth Lundgren.

Elisabeth Lundgren. Foto: Linkedin

Amnesty International grundades i London den 28 maj 1961 i en värld präglad av Kalla kriget, avkolonisering och proxykrig (krig genom ombud). Europa hade flera diktaturer och det fanns inte ett utvecklat ramverk för mänskliga rättigheter. I denna polariserade värld var det viktigt att uppfattas som opartisk och därför jobbade sektionerna inte med frågor inom sitt eget land. Den första frågan som organisationen drev var rätten till yttrandefrihet, det berättar Elisabeth Lundgren, förändringsledare på Amnesty, under årsmötet den 9 maj.

– Vi pratade om att adoptera fångar. Vi i väst hade en bild av att vi skulle adoptera och rädda människor runt om i världen, både i och utanför väst, säger hon.

Mycket har hänt sedan dess. I dag är Amnesty International världens största människorättsorganisation. Man jobbar med alla de mänskliga rättigheterna och lyfter kränkningar inom det egna landet.

– Nu pratar vi om agency, det vill säga att vi vill visa på människors egenmakt och samarbetar med dem som berörs av kränkningar, förklarar Elisabeth Lundgren.

Vägen framåt.

Vägen framåt. Foto: Zoom

Nu ska vägen mot framtiden stakas ut. Under de senaste två åren har den internationella rörelsen arbetat med att ta fram en global verksamhetsstrategi för åren 2022–2030. Beslutet kommer att fattas på det internationella årsmötet Global Assembly i september.

Enligt Elisabeth Lundgren är de stora prioriteringarna satta och strategin tar avstamp i den värld som Amnesty ser i dag. En värld där klimatkrisen orsakar kränkningar av mänskliga rättigheter, globaliseringen har lett till ökad ojämlikhet inom och mellan länder och auktoritära ledare försöker krympa handlingsutrymmet i det offentliga rummet.

– De mänskliga rättigheterna ifrågasätts på ett helt annat sätt än tidigare, säger hon.

Utkastet till strategi, som kom i februari, pekar ut två prioriterade områden dit 80 procent av resurserna bör gå. Det första fokuserar på yttrandefrihet och det offentliga rummet. Det handlar om att stärka yttrande- och föreningsfriheten och säkra rätten till mötesfrihet och rätten att protestera. Det andra området berör jämlikhet och icke-diskriminering.

– Det handlar om att främja jämställhet och intersektionell rättvisa, stärka rätten till hälsa, bostad och social trygghet, klimaträttvisa och flyktingar och migranters rättigheter, säger Elisabeth Lundgren.

20 procent av resurserna kan enligt förslaget läggas på arbete med övriga frågor, som till exempel dödsstraffet.

 Svenska sektionens synpunkter.

Svenska sektionens synpunkter. Foto: Zoom

Ulrika Westerlund från styrelsen berättar att den svenska sektionen bland annat har drivit frågor som ett tydligare människorättsfokus i när det gäller ojämlikhet och klimat, samt flyktingars och migranters rättigheter.

– Vi har också drivit ett större intersektionellt fokus, det vill säga hur olika diskrimineringsgrunder samspelar och påverkar människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda, säger Ulrika Westerlund.

Inför nästa årsmöte.

Inför nästa årsmöte. Foto: Zoom

Nästa steg är att den svenska sektionen ska utforma sin verksamhetsstrategi inom ramen för den globala. Elisabeth Lundgren är ansvarig för processen och berättar att Amnesty under hösten kommer att jobba med medlemsinflytande- och dialog.

Enligt den globala strategin ska Amnesty vara en lyssnande organisation som jobbar tillsammans med rättighetsbärare. Den svenska sektionen har därför haft dialogmöten med 40 organisationer som samordnar eller företräder rättighetsbärare för att höra hur de ser på människorättssituationen i Sverige. Rapporten är inte klar, men Elisabeth Lundgren ger årsmötet ett smakprov:

– De lyfter samstämmigt att vi lever i en tid då mänskliga rättigheter är under allt starkare angrepp i Sverige.

Deltagarna såg att det på flera områden fattas politiska beslut som gör det svårare för människor att nyttja sina rättigheter. De upplevde att Sverige har en svag människorättsgrund, där många ser rättigheter som en del av välfärden eller en snäll politik, snarare än just rättigheter.

– När rättigheterna angrips ses det som olika möjliga politiska idéer eller förslag, inte som ett hot mot mänskliga rättigheter, säger Elisabeth Lundgren.

Dialogmöten.

Dialogmöten. Foto: Zoom

Deltagarna lyfte också att yttrandefriheten begränsas allt mer av hat, hot och självcensur. Det drabbar människorättsförsvarare, journalister, kvinnorörelsen och kulturutövare. Framför allt drabbas människor utifrån etnisk tillhörighet och religion.

– Det finns krafter som använder sin egen yttrandefrihet för att tysta, sprida desinformation om och misstänkliggöra människorättsförsvarare, säger Elisabeth Lundgren.

Målet är att den svenska strategin ska klubbas på årsmötet 2022.

Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Amnesty Press på digitala årsmötet 2021

ÅRSMÖTE2021: Ansiktsigenkänning ett hot mot mänskliga rättigheter (18 maj 2021)

ÅRSMÖTE2021: Ansiktsigenkänning ett hot mot mänskliga rättigheter (18 maj 2021)

ÅRSMÖTET2021: ”Man går sönder inombords av så hårda ord” (11 maj 2021)

ÅRSMÖTE2021: ”Det är dags att stänga Guantánamo” (6 maj 2021)

reportage | 2021-05-19
Av: Jennie Aquilonius