Thomas Hammarberg: "Europadomstolen på väg att braka samman"

Thomas Hammarberg. Foto: Emma Lundström

– EU har inte lyckats alls när det gäller flyktingsituationen, det är ett av unionens största misslyckanden, sade Thomas Hammarberg, Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, när han på torsdagen promoverades till hedersdoktor i juridik vid Stockholms universitet.

I samband med promoveringen höll Thomas Hammarberg en föreläsning med rubriken Skyddet för mänskliga rättigheter i Europa – fungerar det?
– Vi lever i en tid av jubileum, sade han, och syftade på att Europadomstolen för mänskliga rättigheter firar 50 årsjubileum i år och Europakonventionen för mänskliga rättigheter fyller 60 år nästa år:
– Det är dags att se tillbaka på vad vi har gjort och vad vi kan bli bättre på i framtiden.

Thomas Hammarberg är egentligen ekonom med en gedigen bakgrund av arbete för de mänskliga rättigheterna. Han har varit generalsekreterare för Amnesty International och verksam inom svenska Amnesty. Han har också varit generalsekreterare för Rädda Barnen och chef för Palmecentret.
I sitt nuvarande arbete som kommissarie för de mänskliga rättigheterna reser han bland annat runt till europeiska länder med listor på vad de _inte_har gjort, ställer krav och försöker att diplomatiskt övertyga regeringar att genomföra behövliga förändringar och reformer. Som påtryckningsmedel har han media:
– Jag kan gå till pressen om politikerna inte vill lyssna på mig, det kan inte de, sade Thomas Hammarberg som anser att många länder inte lever upp till normerna.

En annan viktig fråga för Thomas Hammarberg är att Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna inte fungerar:
– Det är uppenbart att Europadomstolen är i kris med över 100 000 ärenden på kö. Det är den enda domstolen som en enskild individ i de 47 länderna i Europarådet kan vädja till när de anser att de fått felaktig behandling, sade han.
Thomas Hammarberg menade att det är ohållbart som det ser ut nu med processer som drar ut på tiden. I februari 2010 ska det hållas ett möte i Schweiz kring vad som behöver göras åt Europadomstolen i Strasbourg.
– Systemet håller på att braka samman, konstaterade Thomas Hammarberg.

En container på den grekiska ön Chios där "illegala immigranter" satt
inspärrade i april 2005. Foto: __Refugee Solidarity Committee/AI

Via beskrivningar av olika instanser som arbetar med mänskliga rättigheter, hur det fungerar eller inte fungerar, landade Thomas Hammarberg i att prata om hur det fungerar i praktiken - vilka problem som finns och vilka möjliga positiva förändringar.
– EU tar sig mer och mer an frågan om de mänskliga rättigheterna och vi ser ett visst problem med att man särskilt i de nya medlemsländerna tvekar när det gäller att ratificera konventionerna. Man väljer istället att anta förordningar från EU.

Thomas Hammarberg tycker också att det begrepp som EU använder sig av Fundamental Rights, är alldeles för luddigt:
– Det framgår inte tydligt av politiken vad det innebär och om man frågar får man heller inget svar.

De frågor som Thomas Hammarberg är mest oroad över idag är framförallt problemen som Europa har med att hantera den omfattande migrationen, liksom internflyktingar i de egna länderna.
– Minst fem miljoner människor lever under jorden i EU. Många exploateras hårt och svårt genom trafficking, av hyresvärdar och arbetsgivare, sade han och menade att Europa har haft väldigt svårt att hantera det här problemet. Han berättade också att de länder som har flyktingar under jord inte har ratificerat den konvention som gäller migranternas rättigheter.
– EU har inte lyckats alls enligt min mening, det är ett av de största misslyckandena. De länder som är översköljda av flyktingar, som Malta, Grekland och Italien, menar att de inte har resurser för att t emot alla människor. De måste få mer hjälp och stöd från de andra länderna. Som det är nu far enskilda personer väldigt illa.

Anhöriga sörjer Jeno Koka som sköts ihjäl i Tiszaloek när han var på väg till sitt arbete den 29 april. Han var en av sex romer som mördats i Ungern på grund av att de är romer. Foto: AP/PA Photo/Bela Szandelszky/AI

Thomas Hammaberg tog också upp frågan om yttrandefriheten - dels vikten av den och dels i förhållande till den alltmer oförblommerade rasism, antiziganism och antisemitism som förkommer i många länder i Europa, bland annat kränkningarna av romerna i länder som Ungern där han nyss varit på besök.
– Det har förekommit sex mord på romer i Ungern under de senaste månaderna. De har mördats just för att de är romer. Arbetslösheten bland romerna är 80 procent, tio gånger så hög som för övriga befolkningen, och de får inte adekvat skolgång. Det handlar om ett folk som ses som en underklass i alla de här länderna, sade Thomas Hammarberg som också anser att politisk opportunism underminerar hanteringen av frågorna.
Politikerna vill inte bli impopulära genom att ta i frågor som rör romernas rättigheter.

De tidigare öststatsländer som han syftade på tyckte han inte heller att övriga Europa lyckats integrera ordentligt:
– Korruptionen är fortfarande omfattande och många människor sitter oskyldiga i fängelse, sade han och pekade också på att fängelseförhållandena i många länder är fruktansvärda.

Något som Thomas Hammarberg, trots allt, tycker fungerar någorlunda bra i Europa är diskussionen kring minoriteternas rättigheter. Han är också hoppfull inför alla de frivilligorganisationer som växer fram i länder som Ryssland, Azerbadzjan, Moldavien, Ukraina och Vitryssland och det arbete de gör för de mänskliga rättigheterna.
– Vi kan samarbeta med dem och därigenom ge dem legitimitet så att det blir svårare att slå ned dem, samtidigt som de kan bistå oss med information, sade Thomas Hammarberg.
Han menar att det viktigaste inte är att länder betalar ut kompensation till människor som utsatts för kränkningar, utan att de genomför grundläggande förändringar som gör att något liknande inte kan hända igen.

Det hela avslutades med att Thomas Hammarberg fick en hedersslips av professor Said Mahmoudi.

Text: Emma Lundström