Folktribunal i Haag väcker ”åtal” för mord på journalister

Den 2 november, den internationella dagen för att stoppa straffrihet för brott mot journalister trädde en folktribunal fram i ljuset i Haag. ”A Safer Truth for the World” arbetar brett mot straffrihet. Nu sätts tre mord i fokus. Ett av dessa är mordet på redaktören Lasantha Wickrematunge i Sri Lanka 2009, som Amnesty Press skrivit om genom åren. En åklagare pekar nu ut landets dåvarande regering och nuvarande presidenten, Gotabaya Rajapaksa, som ansvariga.

reportage | 2021-11-08
Av: Johan Mikaelsson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021
Den första sessionen i folktribunalen som sätter fokus på journalistmord, hölls i Nieuwe Kerk (Nya kyrkan) i Haag 2 november 2021.

Den första sessionen i folktribunalen som sätter fokus på journalistmord, hölls i Nieuwe Kerk (Nya kyrkan) i Haag 2 november 2021. Foto: Johan Mikaelsson

Ett lätt regn faller vid Nieuwe Kerk i centrala Haag, en stad på drygt 500 000 invånare en knapp timmes tågresa från den nederländska huvudstaden Amsterdam. Haag är kanske mest känd som säte för Internationella brottmålsdomstolen, ICC och FN:s Internationella domstol, ICJ.

Den gamla kyrkobyggnaden från 1656 med 40 meter högt i tak används sedan 1970-talet mest för konserter. Idag fungerar den som sessionssal. Under en gigantisk predikstol i utsirat, mörkt trä huserar People’s Tribunal on the Murder of Journalists. Cirka 300 personer finns på åhörarplats.

Leon Willems, chef för Free Press Unlimited, inledningstalade i Haag.

Leon Willems, chef för Free Press Unlimited, inledningstalade i Haag. Foto: Johan Mikaelsson

Strax efter klockan nio på morgonen den 2 november presenteras initiativet, som beskrivs som banbrytande. Det är en del av projektet A Safer World for the Truth (”en säkrare värld för sanningen”) och involverar organisationerna Free Press Unlimited (FPU), Committee to Protect Journalists (CPJ) och Reporters Without Borders, Reportrar utan gränser. Allt sker nu under Permanenta folktribunalens (TPP) paraply.

A Safer Truth for the World behövs för att söka rättvisa, konstaterar Leon Willems, chef för FPU i sitt öppningsanförande. För att bevisa att kalla fall kan undersökas. För att hitta nya bevis och för att få lagliga instanser på lokal nivå att åter öppna dessa fall. Och att skipa rättvisa för sanningens skull. Och för den större sakens skull: att säkerställa att de viktiga berättelser som de här journalisterna arbetade med att dokumentera i det allmännas intresse kommer fram.

Forskaren Hatice Dengiz är änka till den mördade saudiske journalisten Jamal Khashoggi

Forskaren Hatice Dengiz är änka till den mördade saudiske journalisten Jamal Khashoggi Foto: Johan Mikaelsson

Vid sessionen vittnar forskaren Hatice Cengiz, änka till den mördade saudiske journalisten Jamal Khashoggi, som mördades 2018,liksom journalisten Matthew Caruana Galizia, son till Daphne Caruana Galicia som mördades på Malta 2017.

Journalister beskriver likaledes känslosamt men sakligt vad som hände när kollegor, exempelvis journalisten Ján Kuciak, mördades i Slovakien.

En gemensam nämnare är undersökande av korruption och rapportering om människorättsbrott, inte minst under väpnade konflikter.

I nästa skede ska tre ouppklarade mord tas upp vid tre separata sessioner i tribunalen. Jurister och experter har förberett åtalen. Anhöriga, kollegor och experter kommer att vittna inför en åklagare. De tilltalade erbjuds skicka advokater. Om de inte gör får de försvar i annan form. I maj 2022 levererar en domare domslut baserat på utlåtande från en jury bestående av framstående domare och kompetenta personer från olika fält och från alla världsdelar.

Morden som granskas har begåtts under bred straffrihet för brott ämnade att strypa såväl möjligheterna att rapportera fritt som att få information. Ska en folktribunal i Haag lyckas med det som ingen domstol i länderna som har drabbats av olösta journalistmord mäktat med? Ja, avsikten med initiativet är i alla fall att skipa rättvisa.

Journalisten Matthew Caruana Galizia, son till Daphne Caruana Galizia, som mördades i Malta 2017, arbetar för rättvisa i sin mammas fall.

Journalisten Matthew Caruana Galizia, son till Daphne Caruana Galizia, som mördades i Malta 2017, arbetar för rättvisa i sin mammas fall. Foto: Johan Mikaelsson

Italienaren Gianni Tognoni är generalsekreterare för Permanenta folktribunalen (TPP), grundad i Bologna 1979 och med bas i Rom. Den verkar genom riktade insatser och har sin grund i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 och den inte lika etablerade ”allmänna deklarationen om folks rättigheter” från 1976. Tanken är att ingripa där nationella processer kört fast. Hittills har TPP hållit 48 sessioner.

– Det finns en rätt att få veta sanningen och att få uttrycka sig fritt. Samtidigt minskar tillgången till korrekt information. Detta område är ett av de minst utforskade i internationell rätt, när det handlar om ansvar och sanning, konstaterar Gianni Tognoni. Det är viktigt att understryka den enskilde individens rätt i ett demokratiskt samhälle. Den är svår att vidmakthålla i ett system och förhållanden som inte levererar rättvisa.

Nu inleds en lång vandring, enligt Gianni Tognoni. Han beskriver de utvalda fallen som ”tydliga”. Dessa är bara en början. Ett internationellt nätverk av experter ska verka vidare för att stoppa straffriheten.

Italienaren Gianni Tognoni är generalsekreterare för Den permanenta folktribunalen med huvudsäte i Rom.

Italienaren Gianni Tognoni är generalsekreterare för Den permanenta folktribunalen med huvudsäte i Rom. Foto: Johan Mikaelsson

Under en paus intervjuas Gianni Tognoni i en vestibul av journaliststudenter som är här för att följa och rapportera kring initiativet. Att höra de nyfikna frågorna och de kärnfulla svaren som bär på historia, säger allt. Det handlar om att ställa de självklara frågorna. Varför har detta hänt? Varför har inget kunnat göras? Vad kan göras för att rättvisa ska skipas?

I en intervju med Amnesty Press efter dagens session framhåller Gianni Tognoni att en grund har lagts och att mycket som är intressant har kommit fram.

– Alla ser att detta är ett globalt problem och att något måste göras. Nu görs något och vi förbereder en gemensam aktion inom ett område där det sker en hel del som annars blir fragmenterat, säger Gianni Tognoni. Detta handlar inte bara om en lång rad enskilda fall, utan om ett systematiskt brott mot människor genom straffriheten.

Han säger att de tre länder som lyfts fram – Sri Lanka, Syrien och Mexiko – skiljer sig åt vad gäller den politiska situationen. I Sri Lanka fanns fullständig kontroll från regeringen, medan tillståndet i Syrien var mer splittrat och förvirrat under kriget och med inblandning av stormakter, till en krigsliknande situation kring ekonomin runt droghandeln i Mexiko.

– Det är intressant att medierna, och deras roll som är grundläggande, väldigt mycket har lämnats åt sitt öde i internationell rätt. När journalister mördas i exempelvis Colombia, så pratas det inte mycket om det i Europa eller Nordamerika. Men genom att det bildas en internationell opinion kan något förändras, säger Gianni Tognoni.

Tror du att Nobels fredspris bidrar till att mer ljus kastas på frågan?
– Det är en bra indikator. Koordinering kan ske i större mån. Genom priset och det erkännande hon fått kan Maria Ressa, som är en mycket bra person, ta ytterligare steg för att nå ut. Vi hoppas på det, säger Gianni Tognoni.

Fredspristagaren 2021 Maria Ressa deltog via länk och drog ner stora applåder från åhörarna.

Fredspristagaren 2021 Maria Ressa deltog via länk och drog ner stora applåder från åhörarna. Foto: Johan Mikaelsson

Journalisten Maria Ressa från Filippinerna (som fick Nobels fredspris tillsammans med Dmitrij Muratov från Ryssland) talade via länk inför alla på plats och ett större antal som såg direktsändningen, som nu i efterhand kan ses i sin helhet.

Det första fallet som tas upp rör Lasantha Wickrematunge, som var inflytelserik i Sri Lanka som redaktör för tidningen Sunday Leader. Han mördades på väg till jobbet, 8 januari 2009 i Colombo. Fyra motorcyklar med två män på varje körde upp vid hans bil.

Männen slog sönder bilrutorna. Vittnen som fanns i närheten och såg attacken hörde inga skott. De såg att gärningsmännen hade en hoprullad tidning som de stack in genom sidorutan. Lasantha Wickrematunge avled på sjukhuset någon timme efter attacken. I redaktörens huvud fanns ett ingångshål, men inget utgångshål och vare sig krutstänk, kula eller patronhylsa hittades. Slutsatsen efter flera obduktioner är att han dödades med ett okänt vasst föremål.

Precis som alla andra brott mot journalister i Sri Lanka är mordet olöst. Brotten 2004-2010 omfattade riktade mord där Free Media Movement i Sri Lanka räknar till 44 dödade eller försvunna journalister och mediearbetare, sprängda redaktioner, brända tryckpressar, hat, hot, misshandel och tortyr.

Lasantha Wickrematunges kista bärs till begravningsplatsen av kollegor i Colombo i januari 2009.

Lasantha Wickrematunges kista bärs till begravningsplatsen av kollegor i Colombo i januari 2009. Foto: Free Media Movement Sri Lanka

Det anges att 81 procent av alla journalistmord i världen är ouppklarade. För Sri Lanka är siffran alltså 100 procent. Total straffrihet talar tydligt till förövare, offer, anhöriga och till mediebranschen och samhället i stort.

Om det inte vore för att straffriheten var norm hade gärningsmännen spårats och den som misstänkts ha beordrat mordet ställts inför skranket. Misstankar riktades mot regeringen och dåvarande chefen för försvarsministeriet, Gotabaya Rajapaksa.

Gianni Tognoni var i Sri Lanka 2020 och konstaterar att det finns ett stort problem kring mänskliga rättigheter, även om inbördeskriget tog slut 2009. Han beskriver styret som repressivt och minoriteterna som särskilt utsatta.

Sedan november 2019 är familjen Rajapaksa åter vid makten, precis som vid inbördeskrigets blodiga slut 2009.

FN:s råd för mänskliga rättigheter röstade 2021 för att tillsätta en särskild utredning under Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Detta efter att Sri Lanka under alla år spjärnat emot resolutioner och krav på att gå till botten med krigsbrott och skipande av rättvisa för att skapa försoning.

Almudena Bernabeu är huvudåklagare vid People’s Tribunal on the Murder of Journalists (Folktribunalen för morden på journalister).

Almudena Bernabeu är huvudåklagare vid People’s Tribunal on the Murder of Journalists (Folktribunalen för morden på journalister). Foto: Johan Mikaelsson

Arbetet med att samla bevis och förbereda mordåtalet i tribunalen har pågått sedan februari 2021. Åtal har nu lagts fram av huvudåklagaren Almudena Bernabeu och ska behandlas i en rättegång 12-13 januari 2022. En av dem som arbetar med faktainsamling och intervjuer är Jasmijn de Zeeuw, juridisk rådgivare vid A Safer World for the Truth och moderator vid första sessionen.

– Vi har samlat utlåtanden från kollegor, familj och vittnen både kring Lasanthas fall och regeringens misslyckande i att genomföra en riktig undersökning. Det finns också bevis för att Lasantha övervakades av personer kopplade till regeringen innan mordet, säger hon.

Joel Simons, chef för CPJ, kom i sitt anförande via länk från New York in på begreppet vanguard journalists, vilka går i bräschen och är oersättliga. Om de försvinner kan ingen fylla deras plats. Lasantha Wickrematunge var en sådan.

Genom avslöjande journalistik, opinionsartiklar och tevedebatter hade han retat upp chefen för försvarsministeriet, Gotabaya Rajapaksa, som nu är president. Efter mordet lämnade tiotals journalister ön. En annan effekt var att självcensuren bredde ut sig än mer. Men parallellt inledde aktivisters sökande efter sanning och rop på rättvisa.

Jasmijn de Zeeuw är juridisk rådgivare vid A Safer World for the Truth och moderator vid första sessionen.

Jasmijn de Zeeuw är juridisk rådgivare vid A Safer World for the Truth och moderator vid första sessionen. Foto: Free Press Unlimited

Jasmijn de Zeeuw anser att det är viktigt för alla, framför allt Lasanthas anhöriga, att fallet hålls vid liv och hon hoppas att uppmärksamheten gör att det förs framåt.

– Även om en tilltalad är statsöverhuvud och har immunitet och det inte är möjligt att gå vidare rättsligt i nuläget, så ska det faktum att det tar lång tid inte hindra att ett fall får fortsatt uppmärksamhet. Detta gäller i högsta grad i Lasanthas fall, konstaterar hon.

Frågor som diskuteras under dagen och som journalister ställer sig själva och varandra kretsar kring vilken legitimitet eller effekt domsluten kan få. Kommer någon att bry sig?

Svaret är att såväl enskilda människor som organisationer, makthavare och stater behöver arbeta för en förändring. Det blir upp till bevis 2022.

Johan Mikaelsson
jm@johanmikaelsson.se

Fotnot: En kortare version publiceras i nummer 4/2021.

Gotabaya Rajapaksa var 2005-2015 chef för försvarsministeriet i Sri Lanka. Idag är han Sri Lankas president. Han anklagas från många håll för människorättsbrott, inklusive mordet på Lasantha Wickrematunge.

Gotabaya Rajapaksa var 2005-2015 chef för försvarsministeriet i Sri Lanka. Idag är han Sri Lankas president. Han anklagas från många håll för människorättsbrott, inklusive mordet på Lasantha Wickrematunge. Foto: Johan Mikaelsson

Fakta/Kommande sessioner i Folktribunalen för mord på journalister

Sessionen 12-13 januari 2022

Gällande Lasantha Wickrematunge, redaktör för Sunday Leader, mördad 8 januari 2009 i Colombo, Sri Lanka.

Åtalet: ”Åklagaren vid TPP håller Demokratiska socialistiska republiken Sri Lanka ansvarig för allvarliga kränkningar av de internationella mänskliga rättigheterna mot journalisten Lasantha Wickrematunge, specifikt rätten till liv, rätten till yttrandefrihet och rätten till ett effektivt rättshjälp. särskilt säkerhets- och underrättelsetjänsten under ledning av dåvarande chefen för försvarsministeriet, nu president, Gotabaya Rajapaksa, såväl som efterföljande regeringar och andra statliga aktörer.

Sessionen 16-17 februari 2022
Gällande Nabil Walid Al-Sharbaji, journalist och fredsaktivist, dödad i det syriska militärfängelset Saydnaya i Syrien, 3 maj 2015.

Åtalet: ”Åklagaren vid TPP håller Syriska arabiska republiken, ansvarig för allvarliga kränkningar av journalisten Nabil Walid Al-Sharbaji internationella mänskliga rättigheter, särskilt rätten till frihet från tortyr, rätten till liv, rätten till frihet uttryck och rätt till ett effektivt rättshjälp.”

Sessionen 23-24 mars 2022
Gällande Miguel Ángel López Velasco, journalist vid den mexikanska tidningen Notiver, dödad 20 juni 2011 i Veracruz i Mexiko (samtidigt dödades hans fru och son).

Åtalet: ”Åklagaren vid TPP håller som ansvarig staten Staten Mexiko, i synnerhet de statliga aktörer som har till uppgift att skydda journalister och utreda attacker mot journalister, både inom den federala regeringen och regeringen i delstaten Veracruz – för allvarliga kränkningar av journalisten Miguel Ángel López Velasco internationella mänskliga rättigheter, särskilt rätten till liv, rätten till yttrandefrihet och rätten till en effektiv rättshjälp.”

Artikelförfattaren Johan Mikaelsson har skrivit en bok kring Sri Lankas inbördeskrig och situationen för journalister på ön. Teckningen är gjord av Vasantha Srinatha Kurukulasuriya.

Artikelförfattaren Johan Mikaelsson har skrivit en bok kring Sri Lankas inbördeskrig och situationen för journalister på ön. Teckningen är gjord av Vasantha Srinatha Kurukulasuriya. Foto: Silc förlag

Sessionen 3 maj 2022
Avslutning med domar i de tre målen. På internationella pressfrihetsdagen summeras de tre fallen och en internationell jury bestående av framstående domare och andra experter fäller utslag och en domare kommer att meddela ett domslut.

Läs mer om Sri Lanka från Amnesty Press

Hård kritik mot Sri Lanka från FN (9 februari 2021)

Sri Lanka – ett år med ”Gota” som president (12 januari 2021)

Elva år utan rättvisa – Sri Lanka tar ett nytt steg tillbaka i MR-rådet (8 mars 2020)

Familjen Rajapaksa styr åter Sri Lanka (25 november 2019)

FN:s MR-råd: Lång väg till sanning om krigsbrott i Sri Lanka (29 mars 2019)

Presidentens ”konstitutionella kupp” oroar i Sri Lanka - Högsta domstolen stoppar nyval (13 november 2018)

Sri Lanka: Journalister varnar för hårdnande medieklimat (25 juli 2018)

Firande, sorg och lokalval i splittrat Sri Lanka (2 februari 2018)

Rättvisan dröjer i Sri Lanka (15 mars 2017 – också i nummer 1/2017)

Sri Lankas ”tysta revolution” lever vidare efter valet (20 augusti 2015)

Efter presidentvalet - demokratin kan få ny chans i Sri Lanka (analys av Johan Mikaelsson) , 25 januari 2015

Rajapaksa utmanas i morgondagens presidentval på Sri Lanka (7 januari 2015)

RIGHT LIVELIHOOD-PRISET: ”Om du ifrågasatte polisen blev du själv en måltavla” (30 november 2014)

FN ska utreda motvilligt Sri Lanka (Amnesty Press 9 april 2014)

Sri Lanka: Pressfrihet under attack (reportage i nummer 1/2014)

Samväldets möte i Colombo: Sri Lankas regering vs Channel 4 (23 november 2013)

Sri Lanka i fokus i FN:s råd för mänskliga rättigheter (Johan Mikaelsson rapporterar från Genève 15 mars 2013)

Sri Lanka – en het plats 2013 (krönika av Johan Mikaelsson i Amnesty Press nr 5/2012)

Sri Lanka – två år efter tigrarnas fall (nr 1/2011)

Två år sedan Lasantha Wickrematunga mördades - ännu har ingen gripits (8 januari 2011)

Regeringen rasar mot FN:s krav på oberoende undersökning om krigsförbrytelser ”Avrättningsvideo är fejk”] (9 januari 2010)

Pressfrihetspris tilldelas mördad lankesisk journalist (Amnesty Press 5 maj 2009)

Colombo i skuggan av kriget](19 mars 2008)

Östra Sri Lanka: Överste Karuna flyr – över 100 barnsoldater fria (13 april 2004)

Sri Lanka: Fredsprocess utan återvändo (15 oktober 2003)

reportage | 2021-11-08
Av: Johan Mikaelsson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021