En flykting kommer sjövägen

filmer | 2006-09-14

Titel: Lavendelflickorna
Regi: Charles Dance
Medverkande: Maggie Smith, Judie Dench, Daniel Brühl, Natascha McElhone med flera
Land: Storbritannien
Premiär: 15 september

I ett gammalt hus vid havet, i en liten engelsk fiskeby, på 1930-talet bor de två äldre systrarna Janet och Ursula. De lever ett lugnt, tryggt och ganska händelselöst liv, och verkar nöjda med det. En morgon upptäcker de en ung man som ligger medvetslös på stranden, de förstår att han spolats in med vågorna efter ett skeppsbrott och förbarmar sig över honom. Från den dagen förändras både systrarnas liv och även deras egen relation.

Maggie Smith spelar Janet och Judi Dench Ursula i Lavendelflickorna
Foto:Lakeshore International

Det visar sig att den unge mannen, Andrea, är en polsk flykting. Han bor de första veckorna i damernas döda pappas gamla säng, frisknar långsamt till tack vare systrarnas ömma vård, och vinner snabbt båda deras hjärtan. Andrea är ung, stilig och har ett artigt och charmigt sätt; han lär sig gradvis tala engelska och smälter lätt in både i Janets och Ursulas hem och liv samt i bylivet i övrigt. Snart kommer det fram att pojken är en sällsynt talangfull violinist som drömmer om att en dag bli upptäckt.

Ursula och Janet är bästa vänner, och på många vis som ett sedan länge gift par som ofta smågnatar men utan tvekan håller av varandra. När Andrea kommer in i deras liv förändras relationen mellan systrarna långsamt: de tävlar om vem bäst tar hand om den unge mannen när han är sjuk, vem som kan lära honom språket och om vem som lyckas få mest av hans uppmärksamhet. Så småningom lägger sig detta, men istället märker Janet att Ursula har mer än moderskänslor för Andrea. Hon är förälskad för första gången, och naturligtvis är det en skandal eftersom Ursula är så mycket äldre. Hon skulle kunna vara hans mormor.

Lavendelflickorna är full av unika och intressanta karaktärer, alla med sina speciella personligheter och särdrag. Det är lätt att känna igen sig i de olika typerna och både personerna och deras olika relationer är smått underhållande och komiska.
Ursula är som en typisk äldre dam med sitt gråvita långa hår, sitt lugna sätt, sin stickning och moderliga omvårdnad av Andrea. Samtidigt är hon mer naiv än de flesta äldre kvinnor - hon har aldrig haft en man och levt hela sitt liv i samma by, samma hus och omgiven av ungefär samma människor.
Janet är i mångt och mycket lik Ursula, men har en lite mer realistisk syn på livet. Deras hembiträde är lite barskt, lagar god mat och tvingar Andrea att skala potatis när systrarna inte är hemma. Hon är något nedvärderande mot honom för att han inte förstår engelska, ända tills han på polska med glimten i ögat säger: ”Du ser ut som en potatis” när kvinnan försöker lära honom att säga ”potatis” på engelska.

Byns doktor är änkling, snäll men lite cynisk, ensam och blir otroligt förtjust i den unga konstnärinnan Olga som är där på semester för att utveckla sitt måleri i den vackra och idylliska omgivningen. Olga föredrar dock att arbeta med sitt skapande i fred, och hon blir imponerad av Andreas vackra fiolspelande. Hon bestämmer sig för att Andrea måste träffa hennes bror, som är en framstående och världsberömd violinist som reser runt jorden och snart ska komma till London. Andrea ställs inför ett svårt val: ska han lämna de gamla damerna som räddat hans liv, eller följa med Olga till London?

Daniel Brühl i rollen som den polske flyktingen Andrea i Lavendelflickorna.
Foto: Lakeshore International

Lavendelflickorna är utan tvekan en film värd att se. Den är inget mästerverk och är inte heller på något vis banbrytande. Men det är en vacker, enkel och opretentiös film, med en lite annorlunda handling och man fäster sig dessutom snabbt vid de olika personerna i filmen. Man vill veta hur det ska gå för dem alla och man drömmer sig lätt bort till denna lilla by som skiljer sig från den moderna storstadens buller och folkmyller. Naturen är vacker och lagom vild: höga berg, ett skummande hav, gröna kullar och öppna ängar omger den lilla byn. Bilarna är av klassisk gammal modell. Kläderna andas naturligtvis 30-tal.

Om inte annat kan det vara värt att se filmen för det utmärkta skådespeleriet, inte bara de framstående och prisvinnande Judi Dench (Ursula) och Maggie Smith (Janet), som båda har en lång skådespelarkarriär bakom sig, utmärker sig.

Jag kan inte tänka mig de två lavendelflickorna på någon annan plats än vid huset vid havet, vandrandes längs med stranden småpratande och skrattande, just som två små flickor.

Marika Åkermalm

filmer | 2006-09-14