Kampen mot straffriheten i Syrien – nu ska Europa träda in

Rättvisan har hittills lyst med sin frånvaro i krigets Syrien. Nu sätter tortyröverlevare sitt hopp om att få upprättelse till rättssystemen i europeiska länder. Vid ett välbesökt seminarium på Medelhavsmuseet i Stockholm den 20 februari diskuterades vilken roll länder som Sverige kan spela i kampen mot straffriheten.

reportage | 2019-02-26
Av: Vera Häggblom
Enligt människorättsadvokaten Anwar al-Bunni, Syrian Center for Legal Research and Studies, riskerar det internationella rättssystemet att urholkas om de skyldiga till övergreppen i Syrien kommer undan rättvisan.

Enligt människorättsadvokaten Anwar al-Bunni, Syrian Center for Legal Research and Studies, riskerar det internationella rättssystemet att urholkas om de skyldiga till övergreppen i Syrien kommer undan rättvisan. Foto: Vera Häggblom

– Vad som händer med förövarna i Syrien är så viktigt, inte bara för Syrien utan för hela världen, säger människorättsadvokaten Anwar al-Bunni, Syrian Center for Legal Research and Studies.

– Om de ansvariga för brotten kommer undan med straffrihet kommer det att ses som ett green card för andra förbrytare och diktatorer världen över att fortsätta begå brott. Det kommer i sin tur leda till att hela det internationella systemet, som har tagit så lång tid att bygga upp, kommer att falla, fortsätter han.

Anwar al-Bunni är en av de advokater som tillsammans med människorättsorganisationer har bistått nio syrier som idag bor i Sverige med att lämna in en 250 sidor lång polisanmälan mot 25 högt uppsatta personer inom Syriens säkerhetstjänster. Anmälan gäller brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser och förhoppningen är att det ska utfärdas internationella arresteringsorder mot personerna och att de anklagade ska ställas inför rätta i Sverige eller andra europeiska länder.

Jamal Hassan, chef för det syriska flygvapnets underrättelsetjänst, anklagas för brott.

Jamal Hassan, chef för det syriska flygvapnets underrättelsetjänst, anklagas för brott.

I Tyskland ledde en liknande anmälan till att en arresteringsorder utlystes mot Jamil Hassan, chef för det syriska flygvapnets underrättelsetjänst i juni 2018. Den 12 februari i år greps också Anwar R, en före detta hög officer inom den syriska underrättelsetjänsten, i Tyskland då han misstänks vara ansvarig för tortyren av fångar i al-Khatib-fängelset 2011-2012. Två underordnade greps också av tysk respektive fransk polis.

Patrick Kroker, ansvarig för Syrienprojektet på människorättsorganisationen European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR), menar att gripandet av Anwar R är betydelsefullt och att det troligen kommer att leda till en rättegång. Den skulle i så fall bli den första i sitt slag med att ställa en senior medlem av al-Assads underrättelsetjänst inför rätta för tortyr.

– Gripandet av Anwar R är definitivt viktigt, men vi får inte tappa fokus på helhetsbilden. Det finns så att säga mycket större fiskar i dammen och vi får inte applådera oss själva alltför mycket idag, utan istället fokusera på att få tag i de personer som fortfararande sitter vid makten och ansvarar för den tortyr som ännu pågår, säger Patrick Kroker till Amnesty Press.

Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet och Patrick Kroker, chef för Syrienprojektet, European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR).

Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet och Patrick Kroker, chef för Syrienprojektet, European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR). Foto: Vera Häggblom

Anledningen till att tortyröverlevare och andra offer för den syriska regimens brutalitet nu söker sig till de juridiska systemen i tredje länder, med stöd av principen om så kallad universell jurisdiktion, är att Syrien inte är medlem av Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och att det därmed krävs att FN:s säkerhetsråd hänskjuter situationen i Syrien dit. Ryssland och Kina har dock lagt in sina veton mot en resolution som skulle möjliggöra detta, vilket gör att rättvisan istället får söka alternativa vägar.

Principen om universell jurisdiktion innebär att myndigheter i ett land kan utreda, åtala och pröva individer som misstänks vara ansvariga för allvarliga internationella brott som tortyr, krigsbrott och brott mot mänskligheten, oberoende av vem som har begått brotten och var detta har skett.

Seminariet på Medelhavsmuseet i Stockholm arrangerades av Civil Rights Defenders och European Center for Constitutional and Human Rights. Från vänster: Catherine Marchi-Uhel, Mazen Darwish, Inger Österdahl, Patrick Kroker och Lotte Leicht.

Seminariet på Medelhavsmuseet i Stockholm arrangerades av Civil Rights Defenders och European Center for Constitutional and Human Rights. Från vänster: Catherine Marchi-Uhel, Mazen Darwish, Inger Österdahl, Patrick Kroker och Lotte Leicht. Foto: Vera Häggblom

Enligt Patrick Kroker har universell jurisdiktion mycket potential i Syrienfallet, även om det inte är en idealisk väg att gå i jakten på rättvisa.

– Det bästa vore förstås om rättvisa rättegångar kunde hållas i Syrien, andrahandsvalet hade varit ICC. Men de valen står inte till buds nu, och då får vi försöka göra så mycket som möjligt i länder som Sverige, där det finns en progressiv lagstiftning, säger han.

En av de som har lämnat sitt vittnesmål i den tunga polisanmälan i Sverige, där svält, sexuellt våld, elchocker och andra fruktansvärda övergrepp beskrivs, är Omar. Omar var bara 15 år gammal då han greps första gången, i samband med en demonstration i hans hemby. Det blev fler frihetsberövanden, och det är svårt att ta in den verklighet Omar beskriver.

– Svälten… Att låta svälta fångar är nog den värsta formen av tortyr. Det handlar inte om hunger. Det handlar om fångar som är beredda att döda andra fångar för att få äta. Det fanns fäder och söner som dödade varandra i fängelset för att få äta upp den andres mat, säger han.

Omar beskriver den brutala tortyr han och hans medfångar utsattes för i de syriska fängelserna.

Omar beskriver den brutala tortyr han och hans medfångar utsattes för i de syriska fängelserna. Foto: Vera Häggblom

Omar beskriver hur han lyckades överleva tack vare att äldre fångar skyddade honom, då de tänkte att han, som var yngst, hade en chans att komma ut ur fängelset och berätta för världen om vad som pågick i Syrien:

– Så de andra fångarna gav mig en del av sin mat och sitt vatten och skyddade mig mot slag på den 35 meter långa vägen mot toaletten.

Omar hölls också fången i det ökända Saydnayafängelset. Han berättar att de andra fängelserna var lätta att vara i i jämförelse:

– I Saydnaya utsattes man inte bara för tortyr och svält. Det var tystnad som rådde. Du fick inte prata, och inte skrika till ens då de torterade dig. Om du skrek, då torterade de dig till döds. Det finns inget liv där, det är värre än döden.

När Omar till slut släpptes fri vägde han bara 35 kilo, hade tappat håret och hans egen mamma kände knappt igen honom då de återförenades i Turkiet. Idag hittar han styrkan att fortsätta utkräva ansvar för brotten i Syrien i de människor som gav sina liv för att han skulle överleva.

– Det handlar egentligen inte om ett val jag gör, det är något jag måste göra. Det var fantastiska människor i fängelset som gav sina liv för min skull – det skulle ingen göra idag. De var fantastiska personer som förtjänade att överleva.

Även för juristen Mazen Darwish, Syrian Center for Media and Freedom of Expression, SCM, är rättvisan fundamental för Syriens framtid:

– Rättvisa betyder att kriget kan få ett slut. Allt annat blir bara en tillfällig vapenvila, sedan kommer det att bli ett inbördeskrig drivet av hämndbegär. Utan rättvisa finns det ingen trygghet i Syrien och ingen möjlighet att återvända dit för hundratusentals syriska flyktingar.

– Utan rättvisa finns det ingen säkerhet i Syrien och ingen möjlighet att återvända dit för hundratusentals syriska flyktingar, säger Mazen Darwish, Syrian Center for Media and Freedom of Expression.

– Utan rättvisa finns det ingen säkerhet i Syrien och ingen möjlighet att återvända dit för hundratusentals syriska flyktingar, säger Mazen Darwish, Syrian Center for Media and Freedom of Expression. Foto: Vera Häggblom

Patrick Kroker påpekar dock att vägen mot rättvisan är mycket lång:

– Som tysk vet jag vad jag talar om – än idag åtalas nazister och det är så många som har förblivit ostraffade. För att komma någonstans behöver vi ta väldigt många steg, men jag känner att vi har tagit ännu ett sådant steg på vägen här i Sverige.

Vera Häggblom
[email protected]

Läs mer från Amnesty Press om Syrien

BOKMÄSSAN2018: Tystnad som tortyr i Syrien (27 september 2018)

Syrien: Långt kvar till bestående fred (28 januari 2018)

Högt pris för civila i Raqqa (19 oktober 2017 – även i nummer 3/2017)

Nu har Bashar al-Assad uppnått ett militärt övertag i Syrien (24 januari 2017)

Ny chans för fred i Syrien? (23 januari 2017)

Frivillig i kriget mot IS – Från tryggheten i London till fronten i Rojava (23 oktober 2016)

PYD samlade till kongress i Bryssel – söker internationellt erkännande för kampen mot IS (15 oktober 2016)

BOKMÄSSAN2016: Patrick Cockburn: ”Kriget i Syrien göder sig självt” (3 oktober 2016)

BOKMÄSSAN2016: ”Tiden har stannat i Syrien” (24 september 2016)

Två år efter IS attack mot yazidierna – Amnesty Press besöker Sinjar (2 augusti 2016)

En kvarts miljon barn under belägring i Syrien (15 mars 2016)

Syrienkriget fem år: Fast i flyktens limbo (14 mars 2016)

Inför 25 januari: Ett litet hopp om fred i Syrien (16 januari 2016)

På flykt undan terrorn från IS mot homosexuella (22 december 2015)

Lösningen finns i Damaskus (Ledare i Amnesty Press nr 4/2015)

ALMEDALEN2015: Ny svensk strategi för Syrien – grannländernas börda ökar (6 juli 2015)

Oljefatsbomber sprider skräck i Syrien (Amnesty Press 3 mars 2015)

Nyanserat om kriget i Syrien (recension av Aron Lunds bok ”Syrien brinner” i Amnesty Press nr 4/2014)

Kobane – en symbol för frihet (krönika av Joakim Medin i Amnesty Press nr 4/2014)

Tidning ger röst åt kvinnor i krigets Syrien (Amnesty Press 25 november 2014)

BOKMÄSSAN: ”Assads regim i Syrien kommer att överleva ” (26 september 2014)

UNHCR slår larm (ledare i Amnesty Press nr 3/2014)

Kamp för att möta grundläggande behov i Aleppo (14 augusti 2014)

ALMEDALEN: Flyktingströmmar och nya kartor – Syrienkriget och konsekvenser för regionen (4 juli 2014)

ALMEDALEN: Syrien - ett högt pris för medierapportering kring kriget (3 juli 2014)

Häften av de palestinska flyktingar i Syrien på flykt undan inbördeskriget (1 maj 2014)

Libanon på bristningsgränsen (Amnesty Press nummer 3/2013)

På flykt undan kriget i Syrien - Amnesty Press i östra Libanon (25 juli 2012)

Syrisk oppositionsledare på årsmötet (6 maj 2012)

SNC-ledare på Sverigebesök: ”Tvång är det enda regimen i Syrien förstår” (23 maj 2012)

Syrien på randen till inbördeskrig (analys av Aron Lund i Amnesty Press nr 1/2012)

På flykt från Syrien (15 augusti 2011)

Syrien– försiktig optimism sedan Bashar tog över makten (13 februari 2001)

reportage | 2019-02-26
Av: Vera Häggblom