ÅRSMÖTE2023: Livlig debatt om prostitution slutade i jämn omröstning

Hur ska Amnesty arbeta för att stärka rättigheterna för personer som har sex mot ersättning? Frågan har varit känslig inom svenska Amnesty och omröstningen vid årsmötet var jämn men styrelsens förslag om avslag på en motion om att ”Amnesty ska erkänna prostitution som betalt övergrepp” vann knappt.

Frågan om innehållet i en Amnestypolicy för sexarbetares mänskliga rättigheter splittrade rådsmötet i Dublin 2015. Foto: Anton Lidström

År 2015 beslöt Amnesty International vid sitt internationella rådsmöte, ICM, att utforma en policy om ”Staters skyldigheter att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna för personer som säljer sex”.

Där förespråkas avkriminalisering av såväl köpare som säljare, vilket mötte starka reaktioner i Sverige. Omkring 2 000 medlemmar valde att lämna i protest och till stöd för den svenska sexköpslagen som började gälla 1999. Den svenska lagen innebär att det är lagligt att sälja sex men ett brott att köpa sexuella tjänster.

Under årsmötet i Hallunda 6-7 maj framgick med tydlighet att frågan fortfarande är angelägen för de svenska Amnestymedlemmarna. På årsmötets bord låg en motion som föreslog att Amnesty Sverige inom den internationella rörelsen ska arbeta för att ”prostitution ska ses som ett betalt övergrepp”.

− Det skulle sända en signal om att ingen har rätt att utnyttja din kropp, sade motionsläggaren Christine Gandal och fick medhåll från flera andra talare.

Det blev en livlig motionsdebatt i sexarbetarfrågan. Foto: Annie Beckman

Styrelsen ville att motionen skulle avslås och hänvisade bland annat till att det inte går att få gehör för en sådan linje i den internationella rörelsen. I sitt svar på motionen anförde styrelsen:

”Amnestyrörelsen har under flera års tid utrett frågan och därtill antagit nuvarande policy i demokratisk ordning med stöd från en tydlig majoritet av sektionerna. Styrelsen bedömer att förutsättningarna att påverka och ändra definitionen av sex mot ersättning i Amnestys globala policy är obefintlig, eftersom det helt saknas stöd för en sådan förändring i de globala Amnestyrörelsen.”

En av årsmötesdeltagarna begärde ordet och kallade styrelsens hållning ”svag”:

− Ni menar att vi inte ska driva en fråga internationellt för att det finns ett motstånd? När har Amnesty backat så?

Christine Gandal framhöll från talarstolen att syftet med motionen inte är att förändra hur hela världen ser på prostitution utan att visa var Amnesty Sverige står:

− Jag tycker att vi ska lyfta detta internationellt oavsett om vi får gehör eller inte.

Omröstningsresultaten redovisades i digitala Suffra. Foto: Annie Beckman

Skiljelinjen som finns i synen på sex mot ersättning kokar ner till att det finns olika uppfattning om hur man ska definiera samtycke. Amnestys internationella policy utgår från att det är möjligt att samtycka till att ha sex mot ersättning medan många svenska organisationer istället har inställningen att det inte går att köpa sig till ett samtycke.

Så som Amnesty fungerar kan inte Amnesty Sverige driva en officiell linje som står i konflikt med den internationella organisationens hållning. Under diskussionerna vid årsmötet blev det dock tydligt att det fortfarande finns ett motstånd mot den internationella linjen i sexarbetarfrågan från 2015 bland de svenska medlemmarna.

Motionen som föreslog att Amnesty Sverige ska driva på för en förändrad hållning inom den internationella organisationen röstades ner, men det var rysande jämt med 41 röster för förslaget och 55 mot. 13 personer avstod från att rösta.

Vid ett seminarium under årsmötet samtalade Fiona Crowley från Amnesty Irland via länk med Ellen Thorell, sakkunnig inom svenska Amnesty. Fiona Crowley framhöll vikten av att skilja mellan sex mot ersättning och till exempel trafficking.

− Det kan vara så att man säljer sex på grund av att man inte har så många andra möjligheter. Det är något som är viktigt att adressera, men det är inte samma sak som att inte samtycka. Personer som säljer sex kan samtycka eller inte, precis som alla andra. Det är när samtycket slutar som övergreppet börjar, säger hon.

Ellen Thorell samtalar med Fiona Crowley från Amnesty Irland. Foto: Charlie Olofsson

Tidigare var ”gatuprostitution” kriminaliserat på Irland men förbudet avskaffades och 2017 infördes istället en sexköpslag som liknar den svenska lagen.

25 januari 2022 publicerade Amnesty Irland en rapport där slutsatsen var att kriminaliseringen av sexköp gör det svårare för personer som har sex mot ersättning att tillgodogöra sig sina rättigheter. Organisationen förespråkar en avkriminalisering av ”alla aspekter av sexarbete” som sker under samtycke.

− Kriminaliseringen bidrar till större utsatthet eftersom det gör att köparen kan diktera villkoren, säger hon.

Fiona Crowley förklarar att sexköpslagen till exempel gör att personer som har sex mot ersättning måste anpassa sig efter var och under vilka förutsättningar köparna känner sig trygga med att ses vilket ökar riskerna.

Svenska organisationer som försvarar den svenska sexköpslagen framhåller att lagen skickar en viktig signal om att det inte är okej att köpa sex. Fiona Crowley ser istället att man genom att avskaffa sexköpslagen på Irland skulle kunna förbättra situationen för personer som har sex mot ersättning. Hon tror till exempel att ett avskaffande av lagen skulle minska stigmat och sätta stopp för polistrakasserierna som många som har sex mot ersättning utsätts för.

− Sexarbetare i Irland är livrädda för polisen, säger Fiona Crowley.

Charlie Olofsson
[email protected]

Läs mer från Amnesty Press om årsmötet i Hallunda

ÅRSMÖTE2023: ”Jag känner mig förrådd” – Horia Mosadiq om Afghanistan efter talibanernas återkomst (14 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Skilda åsikter kring vad Amnesty ska prioritera (12 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Medlemsavgiften i Amnesty höjs (10 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: ”Vi jobbar med problemen även om det är smärtsamt” (8 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: ”Kollektiv Sorg” vill synliggöra gatuvåldets offer (8 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Så ska lokal aktivism främjas – distrikten avskaffas (7 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Valberedningen anklagas för diskriminering (6 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Ett år när mänskliga rättigheter backade i världen (6 maj 2023)