ÅRSMÖTET I UMEÅ: Rekordår för svenska Amnesty

På fredagen inleddes svenska Amnestys årsmöte i Umeå. 134 röstberättigade medlemmar hade rest till Universum för att under tre dagar behandla ett 20-tal motioner och förslag och välja styrelse.

reportage | 2015-05-09
Av: Ulf B Andersson
134 röstberättigade medlemmar hade anmält sig till årsmötet i Umeå.

134 röstberättigade medlemmar hade anmält sig till årsmötet i Umeå. Foto: Annie Beckman

När ordförande Sofia Halth öppnade årsmötet så kunde svenska Amnesty se tillbaka på ett framgångsrikt år. Antalet medlemmar har fortsatt öka och var vid årsskiftet 101 139 personer och insamlingsrekord då över 106 miljoner kronor kom in till sektionen. Avgående ordförande Sofia Halth sade att framtiden är temat för årets årsmöte och beskrev Amnestyaktivistens vardag:

– Det är ni som sitter här en vårhelg för att ni tror på Amnestys framtid. Det är att stå på ett regnigt torg med en insamlingsbössa och hoppas att just den där ensamma människan ska komma fram. Det är att stå utanför en stängd dörr vid Eritreas ambassad och tänka att en dag måste Dawit Isaak bli fri och det är att arrangera ett föredrag om Centralasien där det kommer fem besökare, jodå det har hänt mig. Men om vi inte tror att samvetsfångar i Uzbekistan kan bli frigivna – vem ska då göra det?

Sofia Halth blickade tillbaka och konstaterade att när hon blev aktiv i Amnesty år 2001 uttrycktes oro för Schengensamarbetet och konsekvenser för flyktingar:

– Nu, 14 år senare, kan vi konstatera att det vi var oroliga för dessvärre har infriats. Förra året var ett dystert år för mänskliga rättigheter. Men vi tror ändå på framtiden och vår sektion växer och vi blir fler och fler som tror på förändring.

Förutom att årsmötet valde presidium utser också årsmöten numera diskrimineringsombud, denna gång Emil Bergström och Ellen Thorell. Deras uppgift är att övervaka att ingen deltagare på årsmötet utsätts för diskriminering eller kränkning.

Den avgående styrelsen redogjorde för det gångna verksamhetsåret och avgående kassören Maria Eklund kunde peka på att år 2014 var ett rekordår för svenska Amnesty:
– Vi hade 106,7 miljoner kronor i intäkter och av dessa pengar överfördes 40 miljoner till det internationella sekretariatet. Även medlemsantalet i svenska Amnesty slog rekord och uppgick vid årsskiftet till 101 139 personer.

Maria Eklund varnade dock för att ökningstakten i medlemmar och intäkter har avtagit för den svenska sektionen. Svenska sektionen tillhör dock de delar av Amnesty International som år för år har ökat både medlemmar och intäkter medan en rad andra sektioner har tappat medlemmar och haft svårt att nå målen för intäkter. Totalt redovisade Amnesty International 1,3 miljoner medlemmar för år 2013 varav Sverige alltså står för en betydande andel.

Trots det ökande medlemsantalet har antalet grupper minskat i Sverige och år 2014 fanns 192 lokala grupper, en nedgång med sex grupper. Av dessa grupper var 45 ungdomsgrupper, en ökning med två. Deltagandet vid årsmötena har också visat på en minskning de senaste åren. Till årsmötet i Umeå hade 134 röstberättigade medlemmar anmält sig. I Malmö år 2014 kom 226 röstberättigade medan endast 120 personer anmälde sig till Sunne i Värmland år 2013. I Uppsala år 2012 var det 170 röstberättigade anmälda medan 241 röstberättigade kom till Göteborg år 2011. Amnestys svenska sektion tillämpar direktdemokrati där alla medlemmar har möjlighet att delta och rösta på årsmöten.

I sitt inledningsanförande pekade Anna Lindenfors, Amnestys generalsekreterare, på de ohyggliga övergrepp som under förra året begicks av grupper som IS och Boko Haram.
– Det fanns dock framgångar under förra året när det gäller Amnestys arbete, fortsatte Anna Lindenfors. I vårt arbete mot det absoluta abortförbudet i El Salvador kunde vi notera att vår rapport fick stort genomslag.
Amnesty bedrev förra året kampanj när det gäller abortfrågan i El Salvador och uppmärksammade fall där kvinnor dömts till långa fängelsestraff lyftes fram. I januari 2015 benådades Carmen Guadalupe Vasquez. Hon var dömd till 30 års fängelse, anklagad för abort.

Anna Lindenfors nämnde också att våldtäktslagstiftningen i Marocko hade förändrats och att Tunisien nu förbereder en ny lag som handlar om våld mot kvinnor och i båda dessa fall hade Amnesty bedrivit kampanjarbete.
Bland övriga händelser under året nämnde Anna Lindenfors blåsvädret kring förslaget om en Amnestypolicy för sexarbete och kampanjen S.O.S Europa, som syftade till att påverka kandidater till Europaparlamentet inför valet att arbeta för en förändrad flyktingpolitik. Kampanjen fick begränsat genomslag i media och huruvida den påverkade politikerna var dock osäkert.

Anna Lindenfors nämnde också Nabeel Rajabs besök i Sverige under hösten 2014. Han är en Bahrains ledande människorättsförsvarare och avtjänade ett tvåårigt fängelsestraff efter protesterna i Bahrain i samband med Arabiska våren. Nabeel Rajab greps kort efter sin återkomst till Bahrain men släpptes mot borgen. Den 2 april greps han dock igen och hålls fängslad i väntan på rättegångsförhandling.

Anna Lindenfors pekade på att intresset för att följa Amnesty på Facebook har ökat kraftigt och att 161 000 personer i Sverige deltog i kampanjen ”Skriv för frihet”, som totalt fick 3,2 miljoner människor runt om i världen att engagera sig för ett antal utvalda fall.

När det var dags för Granskningskommitténs Anna Dahlbäck att få ordet för att presentera årets rapport kring hur styrelsen för den svenska sektionen och Amnestyfonden har skött sig så handlade kritiken främst om mindre tekniska detaljer och styrelserna fick beröm för att ha lyssnat på Granskningskommitténs åsikter under det gångna året. Anneli von Wachenfeldt, ordförande i Amnestyfonden, berättade för årsmötet om ett år då fonden haft 10,5 miljoner kronor i intäkter.

– Vi har betalat ut 8,3 miljoner kronor i bistånd, förklarade hon.

Amnestyfonden bildades 1966 på initiativ av Hans Alfredson och Tage Danielsson för att stödja samvetsfångar och deras familjer. Grundplåten till verksamheten kom från Hasse & Tage-revyn ”Å vilken härlig fred”. Under år 2014 beviljades 90 ansökningar, fördelade på 47 länder. 32 procent av bistånd gick till Asien (exklusive Mellanöstern) medan 28 procent gick till Afrika. Bland nyheter under förra året var att Amnestyfonden tagit initiativ till ett samarbete med RFSL kring insatser i specifika länder där hbtq-personer utsätts för förföljelse och diskriminering.

Den process som pågår inom Amnesty International, där det internationella sekretariatet, IS, utlokaliseras till nio regionala kontor, har påverkat Amnestyfonden, konstateras i verksamhetsberättelsen:
”Under denna process har viktiga delar av IS dränerats temporärt på personal till följd av en rad uppsägningar av personal med mångårig Amnestyerfarenhet. Detta har drabbat arbetet dubbelt, dels genom att erfarna personer försvinner men också eftersom det ofta har dröjt länge mellan uppsägningarna och att ny personal anställs i regionkontoren. Detta har medfört en nedgång i antalet biståndsansökningar förmedlade av IS.”

Den avgående styrelsen redovisade också för årsmötet hur det har gått med tidigare årsmötesbeslut. Förra året beslöt årsmötet att införa onlineval av förtroendevalda på årsmötet i år och där kunde styrelsen helt enkelt meddela att i år kommer valen genomföras online där Amnestys samtliga medlemmar kan delta vare sig de är på plats i Umeå eller vid en dator eller smartphone.
När det gällde andra årsmötesbeslut som frågan om dödsstraffet i USA konstaterade styrelsen att frågan kommer att bevakas vidare då det dels är osäkert var ansvaret för arbetet mot dödsstraffet i USA kommer att hamna när frågan flyttas från London och dels att det är möjligt att en översyn av arbetet mot dödsstraff görs när nya strategiska mål ska tas för hela Amnesty.

Ulf B Andersson

Läs mer: Amnesty Press på årsmötet i Umeå

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Joakim Medin om varför journalister måste vara på plats (14 maj)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: ”Kräv en sanningskommission om övergreppen mot samer”

ÅRSMÖTET I UMEÅ : Amnesty har valt ny ordförande: Tora Törnquist (10 maj)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: I skuggan av Karimovs diktatur i Uzbekistan (9 maj)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Hur ska Amnestys vision förverkligas? (9 maj)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj)

reportage | 2015-05-09
Av: Ulf B Andersson