ÅRSMÖTET I UMEÅ : Amnesty har valt ny ordförande: Tora Törnquist
På söndagen valdes Tora Törnquist, 24 år och bosatt i Lund, till Amnestys ordförande för de kommande två åren. Amnesty Press träffade henne under årsmötet i Umeå.
reportage | 2015-05-10 Av: Rebecka Bohlin Även publicerad i AmnestyPress #2/2015 |
Tora Törnquist blev på söndagen ordförande i Amnestys svenska sektion. Foto: Annie Beckman
Tora Törnquist blev medlem i Amnesty för åtta år sedan och är idag styrelseledamot i den svenska sektionen sedan fyra år tillbaka, de senaste två åren som vice ordförande. Innan dess har hon bland annat suttit i ungdomsrådet, kampanjrådet och valberedningen.
Hur kommer det sig att du engagerat dig så starkt för Amnesty och kampen för mänskliga rättigheter?
– Amnesty arbetar med frågor som är så grundläggande i alla människors liv. Jag tycker om att arbeta i Amnesty för att det är en plats där jag känner att jag kan förändra världen till det bättre, säger Tora Törnquist.
Varför ville du bli ordförande?
– Jag har ju suttit i styrelsen i fyra år och tycker att det är enormt spännande arbete att leda organisationen, att representera den svenska sektionen och att arbeta med styrelsen som grupp tillsammans med generalsekreteraren.
Hur skulle du vilja beskriva ordförandens roll i Amnesty?
– Ordföranden blir en röst för den svenska sektionen i den internationella rörelsen och har till uppgift att föra fram vad de svenska medlemmarna tycker i olika frågor. Och ordförandens roll är samtidigt att leda sektionen på ett så bra och inkluderande sätt som möjligt.
Vilken är din främsta styrka?
– Jag är en väldigt driven person, med ett stort engagemang för mänskliga rättigheter och inte minst för organisatoriska frågor. Jag intresserar mig för sådant som hur vi kan använda våra resurser så effektivt som möjligt för de mänskliga rättigheterna och jag har ett tydligt medlemsperspektiv.
Amnesty har både en ordförande och en generalsekreterare. Finns det en konkurrens mellan de två?
– O nej! Tvärtom, måste de två arbeta mycket tätt och dynamiskt. Ordföranden arbetsleder generalsekreteraren som i sin tur ansvarar för sekretariatet. Vi har en tydlig uppdelning. Styrelsen har ansvar för interna frågor. Sekretariatet är våra experter på mänskliga rättigheter och de uttalar sig utåt.
Valen till förtroendeposter genomfördes i år för första gången on-line. Under 24 timmar gavs alla medlemmar i Amnesty möjlighet att rösta. 101 personer deltog. Robin Harms Oredsson på en av röstningsstationerna i Umeå visar systemet för Helle Björnstad från den norska Amnestysektionen. Foto: Annie Beckman
Vilken är ordförandens viktigaste uppgift de kommande två åren?
– Dels är det att representera internationellt. Vi ska både sätta de strategiska målen som är en ny form att arbeta i, vilket vi gör på det internationella rådsmötet, ICM, i sommar, och om två år ska vi besluta om en reform av våra styrsystem. Det är stora och viktiga förändringar som kommer att kräva mycket engagemang av den svenska sektionen. En annan viktig fråga är arbetet med vår svenska långsiktiga riktning som sträcker sig över tolv år.
Hur vill du se att den svenska sektionen av Amnesty utvecklas?
– Jag tycker att en stor styrka är engagemanget hos våra medlemmar i demokratiska processer. Medlemmarna äger organisationen. Det ska vi behålla och utveckla!
– Dessutom är det spännande att diskutera om vi ska arbeta mer i det egna landet, vi är mitt i en spännande utvecklingsprocess.
Du ska åka på det internationella rådsmötet i augusti, finns det frågor i samband med det som oroar den svenska sektionen?
– Vi har haft en viss oro i samband med sexarbetes-frågan. Många av våra medlemmar har starka åsikter om den. Nu känner vi att den svenska sektionen har fått gehör för våra invändningar och jag räknar med att vi kommer att anta ett bra policy-dokument. Jag är inte orolig.
Kommer det att röra om i grytan i Amnesty International att den svenska sektionen väljer sin yngsta ordförande någonsin?
– Det tror jag inte…. I Sverige har vi ett väldigt integrerat arbete med ungdomsaktivism. Man kan väl säga att i andra länder är det inte alltid som unga är lika inkluderade i de demokratiska processerna.
Kommer du att tröttna på frågor om din ålder?
– Jag är ganska van.
Finns det några människorättsfrågor du känner extra starkt för?
– Jag kom in i Amnesty under en tid när vi utvidgade åtagandet. Beslutet innebar att Amnesty ska arbeta med både medborgerliga och politiska rättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella mänskliga rättigheter. Det tyckte jag var väldigt engagerande, att jobba så holistiskt och brett. Den odelbarheten av mänskliga rättigheter är viktig, att man måste jobba med alla lager i begreppet. Fackliga rättigheter intresserar mig dessutom särskilt.
Vad ser du mest fram emot?
– Alla spännande samtal om vad Amnesty är och ska vara i framtiden.
Rebecka Bohlin
Läs mer: Amnesty Press på årsmötet i Umeå
ÅRSMÖTET I UMEÅ: I skuggan av Karimovs diktatur i Uzbekistan (9 maj)
ÅRSMÖTET I UMEÅ: Hur ska Amnestys vision förverkligas? (9 maj)
ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj)
reportage | 2015-05-10 Av: Rebecka Bohlin Även publicerad i AmnestyPress #2/2015 |