ÅRSMÖTET I UMEÅ: I skuggan av Karimovs diktatur i Uzbekistan

Amnesty bedriver just nu en kampanj mot tortyr i Uzbekistan. Dilya Erkinzoda, exil-uzbek bosatt i Sverige, framträdde på lördagen under Amnestys årsmöte i Umeå och riktade skarp kritik mot diktaturen: - Det pågår krig i många delar av världen, men i Uzbekistan är det ett tyst krig som utövas mot befolkningen.

Dilya Erkinzoda talade till deltagarna på årsmötet i Umeå. Foto: Annie Beckman

Inför Amnestys årsmötesdeltagare berättade Dilya Erkinzoda om sitt första möte med Sverige, när hon kom hit som politisk flykting för sex år sedan.
– Vi kom till Ludvika i Dalarna. Pappa och jag promenerade omkring och på tredje dagen hade vi fortfarande inte sett polisen. Vi undrade: Var är polisen? Vi hade aldrig promenerat på en gata utan att vara övervakade av polis. I Uzbekistan kontrollerar polisen allt. Från när barnen plockar bomull till – allt…

Dilya Erkinzoda berättar att förföljelsen av befolkningen i landet är fullkomligt godtycklig. Det fick hon känna av när hennes bror, tolken Iskandar Khudayberganov plötsligt arresterades:
– Han översatte mellan uzbekiska, arabiska, ryska och turkiska och hade därför kontakt med människor som talade dessa språk. De sade att de ville ta in honom för ett samtal och de undrade om han haft kontakt med arabisktalande terrorister. Det var ett samtal i form av tortyr. År 2002 dömdes han till döden, men vi vet att han är oskyldig. Samma öde drabbar tusen och miljoner människor i Uzbekistan.

– När polisen arresterade min bror torterades han svårt. När polisen tog hans fru och min mamma till häktet och började slå dem eftersom han inte erkänt något hade han ingen annan möjlighet än att erkänna. När polisen hotar med våldtäkt, när de ger sig på andra i familjen är det svårt...

Iskandar Khudayberganov är fängslad. Foto: Privat/AI

– Uzbekistan har numera avskaffat dödsstraffet. Det verkställdes aldrig mot min bror, men människor dödas ändå i fängelse, minst tio kroppar per månad bärs ut. Jag har inte träffat Iskandar på sju år och jag vet inte vad som händer honom. Inte ens advokater eller Röda Korset släpps in. Jag har ingen aning om hur han mår.

När Dilya Erkinzoda talar på Amnestys årsmöte har det gått nästan precis 10 år sedan massakern i den uzbekiska staden Andijan då hundratals personer sköts till döds den 13 maj 2005. EU införde sanktioner efter detta – som senare upphävdes utan att kravet på en internationell undersökning uppfyllts.

Tror du att det någonsin blir en undersökning om det som hände i Andijan i maj 2005?

– Nej. Uzbekistan har isolerat Andijan från alla internationella organisationer, som FN. Det finns ingen möjlighet för dem att komma in och undersöka vad som hände, tyvärr. Uzbekistan är helt stängt för alla som är intresserade.

I mars hölls val i Uzbekistan då presidenten Islam Karimov, återvaldes för fjärde gången. ”Motkandidaterna” prisade Karimov. Men vilket stöd tror du att Karimov egentligen har?
– I en diktatur behövs inget stöd från folket. Karimov sitter vid makten sedan 25 år tillbaka och bestämmer allt över folket. Han har krossat oppositionen genom att se till att alla oppositionella fängslas, torteras eller tvingas i exil.
– Jag är säker på att det inte finns någon i folket som säger sanningen om vad de tycker. Alla är rädda och tänker i första hand på sin säkerhet.

Budskap i Uzbekistan. Texten säger att landets konstitution är en symbol för friheten. Foto: Aleksey Volosevich/AI

Finns det någon opposition i Uzbekistan?
– Inte inne i Uzbekistan, men i exil finns många oppositionella partier och rörelser som försöker jobba mot diktaturen. Men tyvärr är vi inte framgångsrika, varken EU eller USA ger oss det stöd vi behöver. De kritiserar Uzbekistan men gör inget konkret.

Amnesty driver nu en kampanj mot tortyren av fångar i Uzbekistan . Vilka möjligheter har den kampanjen att påverka myndigheterna i landet?
– Jag tycker att kampanjen är jättebra! Det är viktigt att så många regeringar i olika länder som möjligt blir påminda om vad som händer i landet. Uzbekistan får inte glömmas bort! För varje dag dödas någon av tortyr där.
– Jag tror inte att regimen känner av något internationellt tryck att åstadkomma förändring, men Amnesty kan hjälpa till att åstadkomma det trycket. Det spelar roll!

En hälsning till Erkin Musajev från Uzbekistan från årsmötet i Umeå. Foto: Annie Beckman

Vilken möjlighet har medborgare i Uzbekistan att få information från andra källor än staten?
– Alla nyheter, tv, radio och tidningar är statskontrollerade. Inga alternativa kanaler finns. Internet är alltid blockerat om du söker på sådant som BBC eller Amnesty. Människor kämpar för att kunna berätta för varandra vad som händer, men mest sker det sker muntligt. Några använder mejl, Ingen vågar använda sms, av säkerhetsskäl. Telefonnätet är mycket kontrollerat och den som mottar ett sms kan råka illa ut. Mejl kan också vara farliga men vi kan hitta vägar ibland.

Islam Karimov börjar bli gammal (77 år). Det har spekulerats att hans dotter, Gulnara Karimova , skulle ta över efter fadern. Nu är hon i onåd och sitter i husarrest. Finns det någon person som är ”Kronprins” eller ”kronprinsessa” i Uzbekistan?

– Gulnaras syster Lola Tillayeva-Karimova stöder sin far. Hon vill kontrollera det ekonomiska systemet och hon vill inte göra något åt korruptionen som stjäl från folket. Situationen är katastrofal; politiskt, ekonomiskt och vad gäller mänskliga rättigheter. Jag ser ingen öppning, vi vet inte vad som väntar.

Dilya Erkinzoda lever i exil i Sverige. Foto: Annie Beckman

Mordförsöket i Strömsund år 2012 väckte stor oro bland uzbeker i Sverige. Hur ser du på risken av övervakning från uzbekiska säkerhetstjänsten?
– Det finns en stor risk att någon kan hotas och dödas igen. Vi vet att regeringen kallar oss terrorister och extremister, vi svartmålas och sägs vara mot det uzbekiska folket och gå USA:s ärenden.

Är det farligt för dig att uttala dig regimkritiskt?
– Jag kan inte svara nej. Men faktiskt; jag förlorade så många när jag lämnade Uzbekistan, allt jag älskade och alla mina släktingar, min bror och mitt land. Jag kan inte vara tyst! Om vi som kommer från Uzbekistan berättar och inte hjälper uzbekerna – vem ska då göra det?

Hur ser du på omvärldens handel med Uzbekistan?
– Jag kritiserar den! Jag menar att Uzbekistan måste ställas till svars för vad de gör. Inga investeringar kommer folket till del, de stödjer bara diktaturen. Vi ser ingen förbättring av mänskliga rättigheter, ingen alls! Om omvärlden inte ställer frågor om respekten för mänskliga rättigheter tänker Karimov att han kan fortsätta ta allt han vill ha från folket. Det är verkligen inte bra! Tvångsarbete av barn förekommer. Det finns inga rättigheter för kvinnor…

IS, Islamiska staten, uppges vara på väg att etablera en närvaro på flera ställen i landet. Hur oroad är du över det?

– Vi har varit vana vid olika typer av hot från terrorgrupper sedan 20 år tillbaka. Ingen vet vilka de är. Diktaturen säger till folket är att den är kapabel att åstadkomma fred, men ingen har information om vad som sker. Uzbekistan är en polisstat där allt är kontrollerat och vi har ingen yttrandefrihet. Det gör det svårt även för terroristorganisationer att verka i landet.

Vad kan Amnesty-medlemmar som upprörs över människorättssituationen i Uzbekistan göra?
– Bra fråga! När jag blev aktiv i Amnesty och såg hur människor från olika länder skrev brev för min bror och domstolen som dömde honom fick 20-30 påsar med brev, vet jag att de blev stressade. De sade till mig: Vi kan inte jobba! – Jag tror att det är jätteviktigt! De förstår att omvärlden vet vad som händer min bror. Jag vill att Amnesty ska fortsätta sätta tryck på diktaturen! Folket lider på alla sätt. Oppositionella behöver stöd!

Rebecka Bohlin

Fakta/Uzbekistan

• Den 77-årige presidenten Islam Karimov har styrt Uzbekistan sedan år 1989. Enligt landets författning kan en president bara sitta två perioder, men den 10 april i år svor han eden som president för en fjärde period.

• Efter massakern i Andijan i maj 2005 införde EU sanktioner och inreseförbud för ett antal personer i regimen. Sanktionerna hävdes år 2008 och 2009 och även vapenförsäljning återupptogs, trots att ingen ställts till svars för morden och att ingen internationell undersökning genomförts.

• Människorättssituationen i Uzbekistan har inte varit på på EU:s utrikesministrars dagordning sedan oktober 2010.

• Oron i Centralasien har ökat över att Islamiska Staten, IS, försöker etablera sig i området.
Det finns också uppgifter om att uzbeker deltar i inbördeskriget i Syrien.

• Många länder bedriver handel med Uzbekistan. Tyskland har mycket nära militära band till Uzbekistan och har också förnyat hyresavtalet för den flygbas som används för transport av tyska soldater till Afghanistan. Den 2 mars gjordes även ett avtal om investeringar och handel för 2,8 miljarder euro.

• I februari 2012 sköts den regimkritiske uzbekiske imamen Obid Nazarov i huvudet, i en trappuppgång i Strömsund i Jämtland. Som en av de mest kända muslimska ledarna och skarpaste kritikerna av den uzbekiska diktaturen, beviljades han asyl i Sverige år 2006. En kort tid efter attentatet riktades misstankar mot uzbekiska underrättelsetjänsten. 

Läs mer om Amnestys arbete för Erkin Musajev

Uzbekistan: USA och Europa blundar för tortyr (Amnesty International 15 april) https://www.amnesty.se/nyheter/nyheter/uzbekistan-usa-och-europa-blundar-for-tortyr-2465/

Läs mer om Uzbekistan från Amnesty Press

Uzbekistan: Islam Karimov har inlett sin fjärde period som president (15 april 2015)

Obama gratulerar Karimov - bred koalition uppmanar USA att inte normalisera förbindelserna med regimen (7 oktober 2011)

Orädd människorättskämpe tilldelas årets Per Anger-pris (15 november 2010)

EU upphävde vapenembargot (27 oktober 2009)

Högt valdeltagande i Uzbekistan - alla partier stödjer Karimov (27 december 2009)

Förtryck i det dolda (20 maj 2009)

Skakande dokument (recension av Elin Jönssons bok »Konsten att dölja en massaker. En resa bakom sidenridån« , 20 januari 2009)

Mutabar Tadzhibaeva vägrar ge upp kampen (nr 3/2008)

Amnesty Press på årsmötet i Umeå**
ÅRSMÖTET I UMEÅ: Hur ska Amnestys vision förverkligas? (9 maj)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj)