Tjetjenien: Protest mot ett ignorerat krig

reportage | 2003-10-02

Ungefär samtidigt som manifestationen hölls på Mynttorget vid Riksdagshuset i Stockholm presenterade Amnesty International en ny rapport vid en presskonferens i Moskva. Återigen konstaterar Amnesty att ryska styrkor i Tjejenien dödar civila i stort antal. De ryska styrkorna torterar och våldtar och människor ”försvinner”. I rapporten beklagar Amnesty också att FN:s säkerhetsråd förblir tyst inför Rysslands krigföring.

– Tjetjenien är inte ett bortglömt krig, däremot är det ett ignorerat krig, säger Johan Lagerfelt till Amnesty Press.
Han är ordförande i Svenska Tjetjenienkommittén som tillsammans med Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen arrangerade torsdagens protest.

Det andra Tjetjenienkriget har nu pågått i nästan exakt fyra år, sedan ryska trupper den 1 oktober 1999 gått över gränsen, och Johan Lagerfelt säger att i jämförelse med protester mot Amerika eller när det gäller konflikten i Mellanöstern så är det fortfarande en liten omfattning när det gäller Tjetjenien-protester.
I sitt tal pekar Johan Lagerfelt på två anledningar till varför protestera är viktiga:
– Detta är nu det enda krig som pågår i Europa och det är en krigföring som riktar sig direkt mot civilbefolkningen.

Samtliga talare uttalade en förhoppning om att Göran Persson och Jan O Karlsson skulle tala klarspråk vid mötet med Ivanov och protestera mot den ryska krigföringen, trots att den ryske presidenten Vladimir Putin brukar tala om att läget i Tjetjenien är på väg att normaliseras.

– Vi låter oss inte luras av den ryska statsledningens manövrar, sade Frida Blom,ordförande i Svenska Freds. Vi måste kräva att Sverige och EU ökar sina påtryckningar för att få ett slut på kriget.

Gustav Fridolin, riksdagsledamot för miljöpartiet, vände sig till de tjetjenska flyktingar som på Mynttorget krävde att få asyl i Sverige och berättade om tjetjenska flyktingar han själv hade mött:
– Vi måste ha en generös flyktingpolitik och svenska regeringen måste våga ta avstånd från kriget. Asylansökningar får inte förhalas av hänsyn till Ryssland.
Gustav Fridolin uttryckte också skepsis mot det val som den 5 oktober ska hållas i Tjetjenien.

– Detta är inget legitimt val utan påminner om gamla Sovjettider, sade han.
Alla andra seriösa kandidater än Putins man, Akhmad Kadyrov, har tvingats att träda tillbaka ”frivilligt” eller har stoppats av byråkratiska skäl.

I ett brev till utrikesministrarna i Danmark, Norge och Sverige påpekar Tjetjenien-kommittéerna i dessa länder att varken OSSE eller Europarådet kommer att skicka några valobservatörer till Tjetjenien. I brevet uppmanas de skandinaviska utrikesministrarna att visa politiskt mod genom att offentligt ”avvisa den politiska ´Sovjetfarsen´ som nu genomförs av president Putin och hans hejdukar i Tjetjenien”.

Tjetjenien-kommittéerna vädjar också till utrikesministrarna att ta ett gemensamt politiskt intiativ som så småningom kan leda till ”en äkta politisk dialog” mellan alla partier i Tjetjenienkriget.

Riksdagsledamoten Mikael Damberg (s) sade i sitt tal att det var viktigt med fortsatta protester och tog upp hur den mördade utrikesminister Anna Lindh återkommande hade kritiserat den ryska krigföringen i Tjetjenien. Han tog hennes tal vid Folk och Försvar i Sälen den 19 januari i år som ett exempel. Då sade Anna Lindh:
– Vi ifrågasätter inte Rysslands territoriella integritet och inte heller landets rätt att bekämpa terroristdåd på det egna territoriet. Men insatser måste göras med urskiljning och så att de grundläggande mänskliga rättigheterna, och internationell humanitär rätt, inte åsidosätts. Det vi ser i Tjetjenien förskräcker. Våldtäkten och mordet på en 18-årig flicka av en rysk officer är ett fruktansvärt exempel på hur civilbefolkningen drabbas (…) Flyktingsituationen förvärras och infrastrukturen ligger i ruiner. Konflikten måste få en fredlig lösning.

På onsdagskvällen avled Musa Dakayev, ryskstödd borgmästare i staden Shali, sedan hans bil hade utsatts för ett bakhåll. Även hans son dödades vid attentatet. Och på torsdagen publicerade den ryska tidskriften Novaja Gazeta en intervju med Aslan Maskhadov, som 1997 valdes till president i Tjetjenien sedan det första Tjetjenien-kriget hade avslutats 1996 med de ryska truppernas uttåg.

– Det väpnade motståndet kommer bara upphöra när ockupanterna har åkt hem, sade Maskhadov i intervjun. Det är min konstitutionella plikt att försvara Tjetjeniens suveränitet.

Den tjetjenske presidenten tog dock avstånd från självmordsattacker och terroristdåd och distanserade sig från Sjamil Basajev, den tjetjenske krigsherren som anses ligga bakom attackerna i Moskva och andra ställen i Ryssland.
Aslan Maskhadov sade i intervjun att han uppehåller sig permanent i Tjetjenien och reser runt i alla distrikt även om han av säkerhetsskäl inte kan framträda offentligt.

Text och bild: Ulf B Andersson

reportage | 2003-10-02