Stark film om en legendarisk domare

I USA har Ruth Bader Ginsburg fått rena rockstjärnestatusen efter sina 25 år i Högsta domstolen. Mimi Leders spelfilm "En kvinna bland män", med en övertygande Felicity Jones som Ginsburg, är en historisk film som också blir en påminnelse om dagens kamp för jämställdhet i Donald Trumps USA.

filmer | 2019-03-08
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019
 Felicity Jones spelar Ruth Bader Ginsburg.

Felicity Jones spelar Ruth Bader Ginsburg. Foto: Nordisk Film

Film: En kvinna bland män (On the Basis of Sex)
Regissör: Mimi Leder
Skådespelare: Felicity Jones, Armie Hammer, Justin Theroux, Kathy Bates, Sam Waterston, Cailee Spaeny
Land: USA
Längd: 120 minuter

Inledningsscenerna i filmen ”En kvinna bland män” är magnifika. Till tonerna av Harvard University Bands ”10 000 Men of Harvard” ser vi ett hav av studenter på väg in till Harvard Law School, den legendariska juristutbildningen i Massachusetts på USA:s östkust. Det är ett hav av unga män klädda i kostym. Så ser vi en blå klänning och kameran närmar sig Ruth Bader Ginsburg (Felicity Jones).

Det är 1956 och hon är en av nio kvinnor som detta år har släppts in på juristutbildningen sedan Harvard för sjätte året överhuvudtaget tillåter kvinnor att gå utbildningen. Dekanen, Erwin Griswold, bjuder in de kvinnliga eleverna till en middag där de på ett förödmjukande sätt ska redogöra för varför de ska ha en plats som annars skulle ha kunnat gå till en man!

Dekanen spelas övertygande av Sam Waterston, som 1984 fick en Oscar för sin roll som New York Times-journalisten Sydney Schanberg i Dödens fält, filmen om Röda khmerernas maktövertagande i Kambodja 1975.

 Ruth Bader Ginsburg (Felicity Jones) på Harvard 1956.

Ruth Bader Ginsburg (Felicity Jones) på Harvard 1956. Foto: Nordisk Film

Ruth Bader Ginsburg är en mönsterelev på Harvard, etta på sina kurser, och hon lever tillsammans med sin man, Martin D Ginsburg (Armie Hammer) och parets dotter Jane. Det är ett par som lever jämställt i både hemarbete och barntillsyn. Martin går andra året på Harvard och när han drabbas av testikelcancer och inte kan vara med på föreläsningarna så går Ruth dit å mannens vägnar.

Att göra biopics , biografisk film om verkliga personer, har sina risker. Folk kommer sträva efter att hitta fel i framställningen och i detaljer.

Det kan bli tråkigt och när det gäller levande personer kan det ifrågasättas om det inte är tillräckligt med dokumentärfilmer där personen intervjuas och dokumentära bilder från förr kan användas. Just när det gäller Ruth Bader Ginsburg så kom förra året dokumentären ”RBG” (regi: Julie Cohen och Betsy West) som också har visats i Sverige.

Med detta sagt så är det inte förvånande att vi också nu får denna spelfilm i regi av Mimi Leder. Hon har tidigare bland annat gjort den politiska thrillern ”Fredsmäklaren” (1997) och katastroffilmen Deep Impact (1998) och på senare år den hyllade HBO-serien ”The Leftovers”. Mimi Leder började dock på 1980-talet som regissör av den klassiska TV-serien i advokatmiljö; ”Lagens änglar” (L.A. Law). Och det är med förtjänst hon nu återvänder till juridiken.

Filmens manusförfattare, Daniel Stiepleman, har som syskonbarn haft nära insyn i Ruth Bader Ginsburgs liv och han har förklarat att manuset skapats i nära samarbete med huvudpersonen. Ginsburg har i det radikala och liberala USA idag fått en ikonstatus och nu när hon snart är 86 år är hon den äldsta ledamoten i Högsta domstolen.

När hon 1993 nominerades av dåvarande presidenten Bill Clinton godkändes hon av senaten med 96 röster mot 3. Med Donald Trump som president hoppas de konservativa krafterna kunna stärka sin position i Högsta domstolen. I USA har de nio ledamöterna, som sitter på livstid, en mycket viktig roll. Det är dessa ledamöter som till exempel 1973 slog fast kvinnors rätt till abort och 2015 gav samkönade par rätt att gifta sig.

Mimi Leders film blir inte bara en biopic över en av USA:s viktigaste kvinnor, den blir också ett inlägg i den politiska strid som pågår i dagens USA och en tillbakablick över hur kampen för jämställdhet har förts genom årtionden.

Martin D Ginsburg (Armie Hammer) och Ruth Bader Ginsburg (Felicity Jones) levde i ett jämställt äktenskap.

Martin D Ginsburg (Armie Hammer) och Ruth Bader Ginsburg (Felicity Jones) levde i ett jämställt äktenskap. Foto: Nordisk Film

När Ruth Bader Ginsburg vill söka jobb som jurist möter hon ett kompakt motstånd från arbetsgivare. På byrå efter byrå får hon nobben – hon är ju både kvinna, moder och judinna och dessutom kan de manliga kollegornas fruar bli svartsjuka. Medan maken blir framgångsrik skattejurist så ger Ruth Bader Ginsburg upp och blir 1963 professor på Rutgers-universitetet.

Så blir det 1970 och nu råder nya tider. Utanför universitetet står demonstranter och ropar ”Hell no, we won´t go” som en påminnelse om den tid när unga män i USA skickades ut till kriget i Vietnam. Ruth Bader Ginsburgs studenter är djupt engagerade i diskussionerna om könsdiskriminering och lagen.

Ruth och Martins dotter Jane (Cailee Spaney) har blivit 15 år och skolkar för att gå på möte med Gloria Steinem, en av de viktigaste rösterna i den nya vågen av feminism i USA, och sitter med andra unga tjejer och diskuterar diskriminering. Och i en effektfull scen vågar Jane fräsa ifrån när manliga byggarbetare på gatan i New York kommer med sexistiska kommentarer när hon passerar förbi med Ruth. Och som en tidsmarkör sitter Jane och lyssnar på Moody Blues låt ”Questions”.

Martin hittar ett skatterättsmål som snart väcker Ruths intresse. Det handlar om Charles Moritz(Chris Mulkey), en ogift man i Denver, som har anställt en sköterska för att ta hand om den åldrade modern. Moritz har förvägrats skatteavdrag för vården av mamman då denna rätt till avdrag inte gäller för ogifta män som inte kan vara vårdnadsgivare. Det handlar om 296 dollar men är ett solklart fall av könsdiskriminering anser Martin och Ruth.

Ruth gör ett besök hos ACLU, American Civil Liberties Union, den amerikanska medborgarrättsrörelsen, där rättschefen Mel Wulf (Justin Theroux), är skeptisk. Det är hektiska tider, USA bombar i Kambodja, och ACLU:s styrelse har nyligen sagt ja till att ta sig an värnpliktsvägrare som inte vill kriga i Vietnam. Ska ACLU också ta upp frågan om jämställdhet mellan könen?

Fallet med Charles Moritz ska få stor betydelse i ett land där prejudikat spelar en stor roll i tolkningen av lagar. Erwin Griswold, paret Ginsburgs dekan från Harvard, har nu blivit biträdande justitieminister i Nixonadministrationen. Efter att Ruth och Martin sagt nej till förlikning hamnar skattefallet inför domstol med stöd av ACLU. Griswolds medarbetare anför att det finns 178 lagar i USA som gör skillnad mellan kvinnor och män och allt detta kan inte ändras.

 Mel Wulf (Justin Theroux), ACLU:s rättschef , är skeptisk när Ruth Bader Ginsburg (Felicity Jones) 1970 vill få stöd i jämställdhetsarbetet.

Mel Wulf (Justin Theroux), ACLU:s rättschef , är skeptisk när Ruth Bader Ginsburg (Felicity Jones) 1970 vill få stöd i jämställdhetsarbetet. Foto: Nordisk Film

För oss som är svaga för filmer med rättegångspläderingar är det njutbart att se hur Mimi Leder använder Ruth Bader Ginsburgs 5 minuter och 32 sekunder inför appellationsdomstolen till en effektfull plädering till varför lagar som gör åtskillnad mellan kvinnor och män måste ändras.

Så slutar filmen och resten är historia. Ruth Bader Ginsburg blev chef för det kvinnorättsprojekt som ACLU startade 1972 och undan för undan började könsdiskriminerande lagar upphävas i USA.

Det är här en välspelad film som skickligt kopplar ihop historien med den pågående kampen för jämställdhet i USA. Den ger också en pedagogisk insikt i hur det amerikanska rättssystemet fungerar och låter Ruth Bader Ginsburg plädera för sambandet mellan rörelser i samhället och lagarnas förändring för att nå ett rättvisare samhälle. Felicity Jones känns övertygande i rollen som Ginsburg och Kathy Bates dyker upp i en tänkvärd biroll som advokaten Dorothy Kenyon.

Enda anmärkningen ur svensk synvinkel är väl att det aldrig redovisas att Ginsburg 1961-1963 var involverad i ett projekt i Lund och där ska ha blivit imponerad över de framsteg kvinnor hade nått i Sverige.

Ulf B Andersson

Fotnot: En kortare version finns också i nummer 2/2019.

Läs också

The Irony of Modern Feminism’s Obsession With Ruth Bader Ginsburg (The Atlantic januari-februari 2019)

Bringing to Life the Ruth Bader Ginsburg Only Her Family Knows (New York Times 27 december 2018)

RBG’s Nephew: Only Date Men Who Treat You Like You’re Ruth Bader Ginsburg (Forward 18 december 2018)

filmer | 2019-03-08
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019