Sri Lanka – ett år med ”Gota” som president

Året 2020 skulle ge viktig ekonomisk återhämtning för Sri Lanka men blev motsatsen. Gotabaya Rajapaksa, som intog presidentposten den 18 november 2019, har under pandemin tagit ett fast grepp om ön. Militarisering, steg bort från internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter, hårda tag mot delar av befolkningen och sänkt tak för yttrandefrihet. Allt var väntat.

reportage | 2021-01-12
Av: Johan Mikaelsson
Sri Lanka har haft förhållandevis begränsad spridning och få dödstal i jämfört med andra länder, men stora delar av befolkningen har drabbats hårt ekonomiskt.

Sri Lanka har haft förhållandevis begränsad spridning och få dödstal i jämfört med andra länder, men stora delar av befolkningen har drabbats hårt ekonomiskt. Foto: Meepura.com

Sri Lanka går ett avgörande år till mötes. Det sägs i slutet av varje år. Pandemiåret 2020 gick förlorat för önationen, som för så många andra länder. Ekonomiskt går såväl landet som många öbor på knäna och ingen vet när turismen kan vakna till liv.

För lite drygt ett år sedan valdes Gotabaya Rajapaksa till president. Segern var odiskutabel. I den singalesiska södern är hans popularitet stor, men i norr och öster röstade merparten av alla tamiler och muslimer på motkandidaten Sajith Premadasa, som nu är oppositionsledare. Detta hände sig i en avlägsen tid, då det fortfarande var praktiskt möjligt att resa i världen. Den nye ledaren har tagit ut landets färdriktning. En öbo beskriver känslan idag:

– Det är en mycket skrämmande miljö att befinna sig i när man har en avvikande uppfattning och uttrycker den.

Gotabaya Rajapaksa, Sri Lankas president. Bilden tagen vid en intervju i maj 2018.

Gotabaya Rajapaksa, Sri Lankas president. Bilden tagen vid en intervju i maj 2018. Foto: Johan Mikaelsson

Frågan alla i människorättssfären ställer sig är hur Sri Lankas ledare, varav flera pekas ut som ansvariga för krigsbrott och brott mot mänskligheten, ska hantera de internationella relationerna. I det hänseendet blev 2020 mest en paus. Efter WHO:s pandemiförklaring den 11 mars har fokus riktats på dagsaktuella frågor kopplade till smittläget.

Men i år kan utredning av krigsbrott i Sri Lanka, rättsskipning och ansvarsutkrävande gå in i en ny fas när USA åter tar plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter, sedan president Donald Trump 2018 beslutade att USA skulle lämna rådet.

Enligt Sunday Times i Sri Lanka arbetar USA:s tillträdande administration under Joe Biden och Storbritannien med en ny resolution för Sri Lanka inför MR-rådets session i Genève i mars 2021.

Det är ett svar på Sri Lankas besked den 26 februari 2020 att inte följa Resolution 30/1, som den förra regeringen godkände i MR-rådet 2015. Resolutionen syftar till att skapa försoning och att hindra att något liknande inträffar. På marknivå gick det långsamt framåt 2015–2019 och ytterligare två resolutioner klubbades därför för att ge mer tid.

Sri Lankas utrikesminister har förklarat i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève den 26 februari 2020 att Sri Lanka inte längre kommer att följa Resolution 30/1.

Sri Lankas utrikesminister har förklarat i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève den 26 februari 2020 att Sri Lanka inte längre kommer att följa Resolution 30/1. Foto: Johan Mikaelsson

Pandemin gjorde att parlamentsvalet i Sri Lanka sköts upp två gånger. När valet till sist hölls den 5 augusti 2020 kunde familjen Rajapaksa ytterligare befästa makten. Partiet SLPP (Sri Lankas folkfront) fick 145 av de 225 platserna. Med stödpartier nåddes de 150 mandat som krävs för att få två tredjedelar i parlamentet, vilket öppnar för ändringar i konstitutionen. Ett kommande 20:e tillägg ska inte bara att utöka presidentens maktbefogenheter. Flera passager ses som skräddarsydda för att en Rajapaksa ska kunna härska i decennier.

Gotabaya Rajapaksa var chef för försvarsdepartementet och styrde militärmaskineriet 2005–2015. ”Gota”, som han oftast kallas, gav såväl order som fria händer till militären i kriget mot LTTE, Tamilska Eelams befrielsetigrar, efter att vapenvilan brutit samman 2006.

LTTE-gerillan stred från 1983 för självständighet i norr och öster. Krigets sista fem månader, till slutet i maj 2009, blev särskilt blodiga. Bevis mot regeringen finns för bombningar av civila, summariska avrättningar, försvinnanden, sexuellt våld och annan tortyr. LTTE-gerillan klassades av flera länder som en terroristorganisation och anklagas för att ha hållit civila som mänskliga sköldar, terrordåd mot civila och tvångsrekrytering av barn.

I Rajapaksas hemstad Hambantota i söder var det händerna i luften när det stod klart att Gotabaya Rajapaksa vunnit presidentvalet 2019. Det sköts fyrverkerier och ”Gotas” svängiga kampanjlåt spelades flitigt i väntan på segermåltiden vid de lokala kampanjhögkvarteren.

I Rajapaksas hemstad Hambantota i söder var det händerna i luften när det stod klart att Gotabaya Rajapaksa vunnit presidentvalet 2019. Det sköts fyrverkerier och ”Gotas” svängiga kampanjlåt spelades flitigt i väntan på segermåltiden vid de lokala kampanjhögkvarteren. Foto: Johan Mikaelsson

Gota är kanske inte lika fruktad som under krigsåren bland människorättsförespråkare och journalister. Men tamiler och muslimer i norr och öster vet att bakom presidentens leende finns en historia av hänsynslöshet.

Den tidigare regeringen öppnade efter maktskiftet i januari 2015 för utredning av Gotabaya Rajapaksa. Kriminalpolisen Nishantha Silva som var chefsutredare undersökte korruption, mordet på redaktören Lasantha Wickrematunge och några fall av ”försvinnanden”. Krigsbrotten lämnades i stort därhän. Dåvarande presidenten Maithripala Sirisena, som hade en fryst relation med dåvarande premiärministern Ranil Wickremesinghe, satte stopp.

När valresultatet stod klart mottog Nishantha Silva dödshot. Familjen kunde ta ett flyg till Schweiz och söka asyl. Med sig i bagaget hade Nishantha Silva, enligt källor, kopior på viktiga handlingar.

Gotabaya Rajapaksa har satt tidigare nära förtrogna, oftast militärer, på viktiga poster. Det fåtal militärer som hade häktats eller fängslats för tortyr, försvinnanden och mord har frigetts. Släkten skjuts också fram. Premiärminister är Mahinda Rajapaksa (president 2005-2015), vars son Namal är ungdoms- och sportminister. Presidentens bror Chamal, är minister för bevattning och ytterligare en bror, Basil, är ekonomisk rådgivare.

Den 10 december, på internationella dagen för mänskliga rättigheter, webbsände Centre for Policy Alternatives (CPA) i Colombo ett seminarium. Paneldeltagarna summerade året med pandemin och satte fingret på de springande punkterna under året.

Länge klarade sig Sri Lanka lindrigt undan pandemin. I första vågen dog bara 13 personer. I andra vågen närmar sig dödstalet 200, vilket är lite när dödstal jämförs med andra länder i världen. Men för invånarna har effekterna varit kännbara, när delar av ön har stängts ned i perioder.

– Nu kan vi se på de åtgärder som har vidtagits under pandemin och kan också se vilka som är mest utsatta. Det är kvinnor, som riskerar att utsättas för våld i hemmet och det är barn i familjer med låga inkomster. Och minoriteter, sade advokaten Ermiza Tegal, som också konstaterade att information om pandemin på tamilska länge saknades.

Deltagare i CPA:s seminarium: Bhavani Fonseka (moderator), Ermiza Tegal, Daniel Alphonsus och Nethmini Medawala.

Deltagare i CPA:s seminarium: Bhavani Fonseka (moderator), Ermiza Tegal, Daniel Alphonsus och Nethmini Medawala. Foto: CPA

Under långa perioder har ingen kunnat ta sig till en polisstation för att anmäla brott. De drabbade blir ofta inte trodda och får försöka lösa problemen på egen hand.

– En känsla som sprids är att staten är mer betydelsefull än människan. Allt har blivit mer intensivt, som kontrollen av människor. Det är något vi känner igen i Sri Lanka, ett militariserat ansikte av staten, som tidigare har använts för rättsövergrepp och tortyr, påpekar Ermiza Tegal.

Det råder enligt henne en total oförståelse för vad människor genomgår. Under de svåra förhållandena borde ingen behöva vara rädd för de som styr. Smittade personer riskerar också att stigmatiseras och inga nya, anpassade lagar har stiftats.

– Hela statsmaskineriet måste arbeta hårdare, ta ansvar och kunna be om ursäkt om hjälp inte finns. Den viljan finns inte hos de styrande idag, sade Ermiza Tegal.

Sri Lanka har gått till val två gånger på mindre än ett år. Båda gångerna gick släkten Rajapaksa segrande ur valstriden.

Sri Lanka har gått till val två gånger på mindre än ett år. Båda gångerna gick släkten Rajapaksa segrande ur valstriden. Foto: Johan Mikaelsson

Rätten att uttrycka sig är grundlagsskyddad, men kan begränsas. I april förbjöds kritik mot regeringens hantering av corona, som leds av arméchefen och till stor del utförs av soldater. Som skäl till förbudet anger regeringen falska nyheter, skvaller och hatpropaganda. De medborgare som uttrycker kritik i sociala medier riskerar att straffats. Advokaten Nethmini Medawala tog upp frågan under seminariet.

– Över 50 personer arresterades under första vågen, bland annat för kommentarer på Facebook. Det är ett oproportionerligt ingripande i yttrandefriheten, sade hon.

Häktningarna av advokaten Hejaaz Hizbullah och aktivisten Ramzy Razeek, båda muslimer, har uppmärksammats av både Human Rights Watch och Amnesty International. Med stöd i lagen för att förhindra terrorism, PTA, kan häktning ske på obestämd tid. Ramzy Razeek dock släpptes efter fem månader i fängelse. Tamilska politiska fångar har suttit decennier i fängelse utan rättegång.

Reportrar utan gränser uttrycker också allt starkare oro. En lag om att registrera webbplatser som publicerar nyheter har återinförts. Flera journalister som har undersökt olaglig skogsskövling och andra miljöbrott har misshandlats och hotats. Journalister har även förhörts av CID (kriminalpoliser). Åtminstone två journalister ska ha flytt från ön.

– Situationen som rådde kring mänskliga rättigheter har förstärkts och intensifierats. Ett narrativ som används är att de som talar emot regeringen är ”förrädare som inte vill se landet utvecklas” och att de är ”lierade med utländska organisationer”, sade Nethmini Medawala.

I november 2019 bidrog bland annat surfande turister med intäkter till den lokala ekonomin.

I november 2019 bidrog bland annat surfande turister med intäkter till den lokala ekonomin. Foto: Johan Mikaelsson

Enligt Daniel Alphonsus, rådgivare på finansdepartementet under den föregående regeringen, finns ett fungerande system med hälsovård och hjälp som kan fördelas till behövande. En stor andel av de fattigaste invånarna finns dock inte listade. Det visade sig inte minst när människor köade för att få 5000 rupier (cirka 250 kr) i nödhjälp.

– Pandemin orsakar en hälsokris och en ekonomisk kris. Vi är redan tungt skuldsatta. Kommande år väntar stora svårigheter. Är det de som har resurser och möjligheter eller de som saknar resurser som ska dra lasset, frågar sig Daniel Alphonsus.

Militärapparaten är överdimensionerad och får oproportionerligt mycket pengar, men militären används även för traditionellt civila uppgifter.

Sri Lanka är beroende av IMF, Internationella valutafonden. Samtidigt kan landet förlora GSP+, det vill säga handelslättnader med EU som bygger på att Sri Lanka uppfyller krav inom människorättsområdet. Även andra stöd kan frysa inne.

Bhavani Fonseka, senior forskare vid Centre for Policy Alternatives, reflekterade under seminariet kring förslaget på ny konstitution som är föreslagen:

– Hur kommer utrymmet för diskussioner kring den att se ut? Hur ska vi medborgare ta oss an detta? Vi behöver engagera oss och fortsätta kämpa.

Vid nedstängningen i mars-april 2020 arresterades människor. Friheten att uttrycka sig inskränktes och parlamentet var stängt i väntan på valet. Sri Lanka styrdes av presidenten och det militära lag han skapat för att hantera coronakrisen.

– Vi har haft liknande tillstånd tidigare. Nu gavs personer med militär bakgrund nyckelroller. Det väckte frågor om hur det civila samhället plötsligt kunde åsidosättas och allvarliga frågor kring ansvar för tidigare överträdelser, konstaterade Bhavani Fonseka.

En ung man arresteras i slutet av november 2020 för att ha tänt ett ljus utanför ett hindutempel, vilket polisen tolkade som en otillåten sorgeyttring för dödade gerillasoldater.

En ung man arresteras i slutet av november 2020 för att ha tänt ett ljus utanför ett hindutempel, vilket polisen tolkade som en otillåten sorgeyttring för dödade gerillasoldater. Foto: Tamil Guardian

Vissa behandlas systematiskt sämre i samhället. Det gäller kvinnliga arbetare i textilindustrin, interner i landets fängelser och tamiler och muslimer i norr och öster. I slutet av november 2020 nekades tamiler att öppet uttrycka sorg över döda gerillasoldater.

– Var kommer rättigheterna in? Det behövs transparens. Över hela ön. Det sker attacker mot minoriteter, vilket väcker nya frågor om tidigare övergrepp, sade Bhavani Fonseka.

Vid en intervju i maj 2018 underströk Gotabaya Rajapaksa vikten av att landet måste se framåt. Att gräva ned sig i det förflutna orsakar bara mer skada, ansåg han då. Synsättet är detsamma nu när han är president.

Ett av Gotabaya Rajapaksas vallöften var hårdare tag mot brottsligheten, särskilt droghandeln. När häktningarna ökade blev de redan överbelagda fängelserna överfulla. Kapaciteten är cirka 11 000 men 32 000 personer är intagna, enligt myndigheterna.

Anhöriga kräver svar från polisen sedan elva fångar vid fängelset i Mahara skjutits ihjäl i slutet av januari 2020.

Anhöriga kräver svar från polisen sedan elva fångar vid fängelset i Mahara skjutits ihjäl i slutet av januari 2020. Foto: Anonym

Den 29 november 2020 sköts elva människor sköts ihjäl av vakter i fängelset i Mahara i utkanten av Colombo. Trängsel och spridning av coronaviruset hade skapat oro. Flera fångar sköts när de bett om vatten, enligt en rapport som Groundviews citerar.

Den välkände människorättsaktivisten Ruki Fernando skrev i december på Groundviews om sin upplevelse av det gångna året 2020:

Ruki Fernando är välkänd som MR-aktivist på ön.

Ruki Fernando är välkänd som MR-aktivist på ön. Foto: Johan Mikaelsson

Begränsade möjligheter att resa och ha sammankomster har gjort det utmanande att visa solidaritet med de som överlevt övergrepp, dödsoffers familjer och aktivister. Covid-19 används för att begränsa yttrande- och mötesfrihet. Men sammankomster som strider mot riktlinjerna har tillåtits och visats på TV. I efterdyningar av attackerna på påskdagen 2019, de följande valen och i år på grund av covid-19 har kamper för rättvisa, som utkämpats i åratal i domstolar, på gator och internationellt, till exempel för försvunna och människor vars mark ockuperas av militären, försvagats.

Idag tänker sig Ruki Fernando noga för innan han uttalar sig eller skriver något kring mänskliga rättigheter, som är hans spelplan. Men han försöker ändå se något ljus:

”Det som sker bör ge möjligheter till kritisk självreflektion och att stärka motståndet genom en kreativ och långsiktig kamp.”

Johan Mikaelsson
[email protected]

Läs också
Sri Lanka: Collapse of Joseph Pararajasingham murder case a failure of justice (Amnesty International 13 januari 2021)

Läs mer

ITJPSL har kartlagt krigsbrotten i Sri Lanka

Tamilnet publicerar nyheter om Sri Lanka med tamilskt perspektiv

Tamil Guardian publicerar nyheter om det som rör Sri Lanka med tamilskt perspektiv

Sri Lanka Brief med redaktioner i Genève och Colombo publicerar nyheter och analyser som till exempel denna artikel om människorättsåret 2020

Läs mer om Sri Lanka från Amnesty Press

Elva år utan rättvisa – Sri Lanka tar ett nytt steg tillbaka i MR-rådet (8 mars 2020)

Familjen Rajapaksa styr åter Sri Lanka (25 november 2019)

FN:s MR-råd: Lång väg till sanning om krigsbrott i Sri Lanka (29 mars 2019)

Presidentens ”konstitutionella kupp” oroar i Sri Lanka - Högsta domstolen stoppar nyval (13 november 2018)

Sri Lanka: Journalister varnar för hårdnande medieklimat (25 juli 2018)

Firande, sorg och lokalval i splittrat Sri Lanka (2 februari 2018)

Rättvisan dröjer i Sri Lanka (15 mars 2017 – också i nummer 1/2017)

Sri Lankas ”tysta revolution” lever vidare efter valet (20 augusti 2015)

Efter presidentvalet - demokratin kan få ny chans i Sri Lanka (analys av Johan Mikaelsson) , 25 januari 2015

Rajapaksa utmanas i morgondagens presidentval på Sri Lanka (7 januari 2015)

RIGHT LIVELIHOOD-PRISET: ”Om du ifrågasatte polisen blev du själv en måltavla” (30 november 2014)

FN ska utreda motvilligt Sri Lanka (Amnesty Press 9 april 2014)

Sri Lanka: Pressfrihet under attack (reportage i nummer 1/2014)

Samväldets möte i Colombo: Sri Lankas regering vs Channel 4 (23 november 2013)

Sri Lanka i fokus i FN:s råd för mänskliga rättigheter (Johan Mikaelsson rapporterar från Genève 15 mars 2013)

Sri Lanka – en het plats 2013 (krönika av Johan Mikaelsson i Amnesty Press nr 5/2012)

Sri Lanka – två år efter tigrarnas fall (nr 1/2011)

Två år sedan Lasantha Wickrematunga mördades - ännu har ingen gripits (8 januari 2011)

Regeringen rasar mot FN:s krav på oberoende undersökning om krigsförbrytelser ”Avrättningsvideo är fejk”] (9 januari 2010)

Pressfrihetspris tilldelas mördad lankesisk journalist (Amnesty Press 5 maj 2009)

Colombo i skuggan av kriget](19 mars 2008)

Östra Sri Lanka: Överste Karuna flyr – över 100 barnsoldater fria (13 april 2004)

Sri Lanka: Fredsprocess utan återvändo (15 oktober 2003)

reportage | 2021-01-12
Av: Johan Mikaelsson