Vapenexport förvärrar krisen i Jemen

FN har slagit fast att världens värsta humanitära katastrof just nu utspelas i det krigsdrabbade Jemen. De flygangrepp mot civila som utförs av den koalition som leds Saudiarabien anses vara en pådrivande faktor i krisen. Trots det har vapenexporten till koalitionens länder fortsatt.

reportage | 2021-03-15
Av: Thalif Deen

14 personer dödades när den Saudiledda koalitionen den 30 augusti 2015 bombade denna fabrik för vattenflaskor i Abs i Hajja. Foto: Amnesty International

Fler än 100 000 människor beräknas ha dödats i det krig som rasat i Jemen sedan 2015 och människorättsorganisationer menar att krigsbrott har begåtts i landet. En del av offren har dödats i samband med flygangrepp mot bröllop, begravningar, mot privata bostäder, byar och skolor.

Dessutom har ytterligare över 130 000 människor dött på grund av den brist på mat och sjukvård som kriget orsakat.

Enligt det svenska fredsforskningsinstitutet Sipri ökade Saudiarabien sin vapenimport kraftigt mellan 2015 och 2019, då landet stod bakom hela tolv procent av världens samlade import av vapen.

Och trots att både USA och Storbritannien har uttryckt sin oro över Saudiarabiens krigsinsatser i Jemen, har de båda ländernas vapenexport till kungadömet fortsatt. Nästan tre fjärdedelar av de vapen Saudiarabien importerar kommer från USA, medan 13 procent kommer från Storbritannien.

I USA har dock den nya administrationen under Joe Biden hotat med att stoppa en del av den vapenexport som godkändes av den förre presidenten Donald Trump till både Saudiarabien och dess allierade i Jemen, Förenade Arabemiraten.

Protest i New York i december 2017 mot USA:s stöd till Saudiarabien i kriget i Jemen. Foto: Felton Davis - 019 Rally/Wikimedia

Stephen Zunes, professor vid fakulteten för Mellanösternstudier vid universitetet i San Francisco, säger att beslutet om att avbryta USA:s direkta stöd för Saudiarabiens krig i Jemen borde ha fattats mycket tidigare.

– Tyvärr har dock Joe Biden utlovat att fortsätta bidra med vapen för att stötta det han beskriver som Saudiarabiens försvarsbehov gentemot iransk aggression. Detta trots att Saudiarabiens försvarsbudget är fem gånger så hög som Irans, och att landet därmed inte har några problem att försvara sig, säger Stephen Zunes till IPS.

Joe Biden har också meddelat ett fortsatt stöd för att det saudiska kungadömet ska kunna försvara sig från angrepp från huthirebellerna, som genomfört raket- och drönarattacker mot Saudiarabien, senast den 7 mars.

Stephen Zunes säger också att Joe Bidens fortsatta stöd för saudiska insatser mot terrorism är oroande, med tanke på att regimen även har beskrivit fredliga oppositionella som terrorister. Han påpekar också att inga sanktioner har riktats mot landets kronprins Mohamed bin Salman – trots att den nya administrationen i USA har pekat ut prinsen som ansvarig för mordet på den USA-baserade journalisten Jamal Khashoggi.

– Detta gör att man kan ifrågasätta om Joe Biden verkligen är beredd att stå upp mot den saudiska regimen, säger Stephen Zunes.

Simon Adams, ordförande för människorättsorganisationen Global Centre for the Responsibility to Protect, säger att den svåra humanitära krisen i Jemen tydligt hänger samman med kriget.

– Svälten beror på flygangreppen och det skoningslösa kriget, som helt har förstört människors liv. USA bör inte sälja vapen till något land som bär ansvar för övergreppen i Jemen, säger Simon Adams.

Sedan 2015 har flyg från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten bombat i Jemen. Här ett bombat bostadsområde i huvudstaden 2015 där omkring 100 hus förstördes. Foto: Almigdad Mojalli/VOA/Wikimedia

Enligt honom har Saudiarabien och Förenade Arabemiraten återkommande gjort sig skyldiga till krigsbrott i landet.

– USA är en medhjälpare till dessa brott om man fortsätter att bistå med de bomber, drönare och stridsflygplan som används för att bomba civila jemeniter, säger Simon Adams.

Hans organisation har länge arbetat för att förmå FN:s säkerhetsråd att agera, med hänvisning till att straffriheten för de krigsbrott som begåtts av båda sidor i konflikten har lett fram till den humanitära krisen i Jemen.

Thalif Deen
IPS/New York

Två tredjedelar av Jemens befolkning behöver hjälp

Över hälften av befolkningen i Jemen riskerar nu att drabbas av hunger. Samtidigt lyckades FN nyligen bara få in en mindre del av de medel som världsorganisationen vädjade om vid en internationell givarkonferens för det krigsdrabbade landet.

Sedan kriget i Jemen inleddes 2015 har närmare fyra miljoner människor drivits på flykt, konstaterar FN:s kontor för humanitära frågor, OCHA, i en rapport. Nästan två tredjedelar av landets befolkning, över 20 miljoner människor, beräknas samtidigt vara i behov av någon form av humanitär hjälp.

Halva befolkningen, 16 miljoner jemeniter, riskerar att gå hungriga, varav över fem miljoner är mycket nära gränsen till svält.

Endast hälften av landets vårdinrättningar uppges vara i drift, medan problemen med vattendistributionen är enorma.

FN:s generalsekreterare António Guterres var besviken över bristande vilja att hjälpa människor i Jemen. Foto: Cancillería Argentina/Wikimedia

Fler än 100 000 människor beräknas ha dödats som ett direkt resultat av kriget, medan ytterligare 130 000 människor uppges ha dött av dess konsekvenser, genom brist på mat eller sjukvård. Var tionde minut dör ytterligare ett jemenitiskt barn av orsaker som hade kunnat förebyggas.

Samtidigt har FN tvingats dra ner på sina humanitära insatser i landet. FN:s livsmedelsprogram uppger att många miljoner människor har fått sina matransoner halverade på grund av minskad finansiering.

Inför en internationell givarkonferens för nödlidande i Jemen som hölls i början av mars vädjade FN:s generalsekreterare António Guterres om 3,85 miljarder dollar i bidrag under året för att kunna ”hjälpa de 16 miljoner jemeniter som står vid randen till en katastrof”.

António Guterres betonade att situationen är allra svårast för landets kvinnor och barn, och att 50 000 människor redan är drabbade av svält.

Efter konferensen konstaterade dock generalsekreteraren att resultatet var ”en besvikelse”, då de löften om bidrag som inkommit endast uppgick till 1,7 miljarder dollar – mindre än hälften av det FN hade som målsättning. Det är mindre än vad som utlovades året innan och mer än en miljard dollar mindre än 2019.

Thalif Deen
IPS/New York

Läs mer
Johan Mattias Sommarström, har gjort en serie starka reportage i Sveriges Radio från krigets Jemen som har sänts i P1 under vintern.

Läs mer om Jemen från Amnesty Press

MR-DAGARNA2019: Jemen -den värsta humanitära katastrofen i världen (17 november 2019)

Trumps veto kan säkra flödet av vapen till kriget i Jemen (24 april 2019)

Kriget i Jemen – inget för TV-nyheterna i USA (12 mars 2019)

FN-chefen vill utreda saudiska bombningar av civila (31 augusti 2018)

Stridande parter i Jemen försvårar för hjälpsändningar (2 juli 2018)

Svält som vapen i Jemen (30 november 2017)

Vem bryr sig om Jemen? (Ledare i nummer 2-2017, 14 juni 2017)

Attacker mot sjukvården – Organisationer slår larm om barns utsatthet i Jemen (24 april 2017)

Internationellt vapenavtal utan effekt i Jemen (4 januari 2017)