Aktivister från Nicaragua vill ha internationellt stöd mot Ortega

Den 31 maj röstade en stor majoritet av EU-parlamentets ledamöter för att kraftigt fördöma den nicaraguanska statens våld mot civila. Parlamentet krävde också nyval, bara timmar efter att ytterligare 16 personer dödats och 88 personer skadats i ytterligare konfrontationer i flera städer i Nicaragua. – Det råder terror i hela landet. Det finns inget säkert ställe i Nicaragua, utom på kyrkogården dit vi alla ska förr eller senare, säger Yerling Aguilera, en nicaraguansk aktivist på besök i Sverige.

reportage | 2018-06-01
Av: Erik Halkjaer
Polis misshandlar folk i Masaya i april.

Polis misshandlar folk i Masaya i april. Foto: Privat/Amnesty International

Inför EU-parlamentets omröstning om att fördöma våldet i Nicaragua den 31 maj presenterades siffror som sade att sedan protesternas början den 18 april hade 84 personer dödats, 860 skadats och 400 fängslats. Det är i stort sett samma siffror som Amnesty International rapporterade i sin rapport Shoot to kill – Nicaraguas strategy to repress protest den 29 maj.

Med rapporter om ytterligare våldsamma konfrontationer mellan demonstranter och nicaraguanska säkerhetsstyrkor och regeringsvänliga civila personer natten till 31 maj har nu fler än 100 personer dödats och nästan 1 000 skadats.

De nicaraguanska regeringen med Daniel Ortega i spetsen har helt tappat kontrollen över situationen i landet. Det som började med att polisen, enligt nicaraguanska människorättsförsvarare, den 18 april besköt demonstranter med gummikulor har utvecklats till vad som närmast kan liknas vid en intern väpnad konflikt. Nicaraguas vice polischef sade den 31 maj att regeringsvänliga demonstranter attackerats av motdemonstranter beväpnade med eldvapen och granater.

Yerling Aguilera och Jessica Cisnero  bjöds in till Sverige av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Yerling Aguilera och Jessica Cisnero bjöds in till Sverige av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Foto: Erik Halkjaer

– Vi behöver hjälp av internationella organisationer för att påverka regeringen i Nicaragua att stoppa förtrycket och öppna upp för en process som kan leda till mer frihet för nicaraguanerna, säger Jessica Cisneros, en nicaraguansk aktivist på besök i Stockholm.

Yerling Aguilera och Jessica Cisneros är inbjudna till Sverige av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för att berätta om situationen i Nicaragua. De har varit med sedan protesterna inleddes och representerar gräsrotsrörelser som involverar ungdomar och studenter och lärare vid universiteten.

– Jag engagerade mig i de sociala rörelserna i Managuaförorten Ciudad Sandino redan för två år sedan. Vi var flera som ville göra unga människors röster hörda i protest mot regeringens politik, men vi ville också visa solidaritet med bönderna ute på landsbygden, säger Jessica Cisneros.

Protesterna startade den 18 april 2018.

Protesterna startade den 18 april 2018. Foto: Carlos Herrera/Amnesty International

Yerling Aguilera som till vardags är universitetslärare har länge varit engagerad för kvinnors och bönders rättigheter. De var båda två med i demonstrationer mot regeringens förslag på ett nytt socialförsäkringssystem den 18 april. Sedan dess har de fortsatt att protestera.

En av de första personer som dödades i protesterna var den 22-årige universitetsstudenten Moroni Jacob López. Jessica Cisneros stod vid hans sida.

– Polisen har listor på personer de vill bli av med, som de delar ut till motdemonstranterna. Jag har varit tvungen att fly för livet mer än en gång. Jag sprang med Moroni Jacob när han sköts. Det var ett proffs som sköt. Ett skott i pannan och ett i bröstet, från långt håll. Jag tror de placerat ut prickskyttar, säger Jessica Cisneros.

Jessica Cisnero.

Jessica Cisnero. Foto: Erik Halkjaer

Jessica Cisneros växte upp med historierna om den sandinistiska revolutionen och kampen för social rättvisa mot diktatorn Somoza och sedan den USA-finansierade högergerillan Contras.

– Det påminner mycket om vad vi upplever just nu, men det är också annorlunda, för det handlar inte om två beväpnade grupper som slåss mot varandra, utan nu är det en grupp som utför en massaker på en obeväpnad civilbefolkning, säger Jessica Cisneros.

Yerling Aguilera beskriver sig som sandinist sedan födseln. Hon växte upp med vad hon kallar den sandinistiska kampen.

– Men det har inget med den politik som regeringen för nu att göra. Sandinismen är en ideologi för social rättvisa. Vad vi ser nu är vad vi kallar en ortegism, som är praktiskt taget nyliberal. Ortegas förändring har pågått sedan 1990-talet då han ingick en pakt med den liberale före detta presidenten Arnoldo Aléman, sedan förbjöd han abort och vände kvinnorna, de feministiska rörelserna och slutligen arbetarna i textilfabrikerna ryggen, säger Yerling Aguilera.

De två aktivisterna beskriver ett långsamt eskalerande förtryck. De menar att under Daniel Ortegas och sandinistpartiet FSLN:s tid vid makten, från 2007, har det som statsanställd blivit omöjligt att kritisera regeringen. De berättar om hur studenter vägras stipendier eller forsknings- och lärartjänster om de uttrycker kritik eller deltar i demonstrationer.

 Daniel Ortega.

Daniel Ortega. Foto: Fernanda LeMarie - Cancillería del Ecuador/Wikimedia

Jessica Cisnero och Yerling Aguilera talar också om hur polis slagit till mot textilfabriker där de anställda velat organisera sig fackligt och mot bönder som protesterat mot stora infrastrukturprojekt. Sedan Daniel Ortega år 2013 presenterade planer på att bygga en kanal genom landet har bönder genomfört mer än 100 demonstrationer, varav flera stoppats med våld av polis.

– Det som händer nu är en effekt av all den ackumulerade frustration som grott i landet i flera år. Folk har till slut förlorat den rädsla de haft för att höja sina röster, men nu har vi brutit regeringens monolog om att allt är bra, tillväxten god och att allas åsikter respekteras, säger Yerling Aguilera.

Varken Jessica Cisnero eller Yerling Aguilar säger sig vara rädda, men de senaste veckorna har de hotats, blivit beskjutna, fått stenar kastade på sig och väntat på att plötsligt bli skjutna eller utsättas för sexuella övergrepp.

– Det råder terror i hela landet. Det finns inget säkert ställe i Nicaragua, utom på kyrkogården dit vi alla ska förr eller senare, säger Yerling Aguilera.

De säger sig inte veta hur det ska sluta. Att våldet skulle ta sådana proportioner som det tagit trodde de inte. De tror att risken för ytterligare en eskalering är stor, där ledande personer inom proteströrelsen kan kidnappas, försvinna eller avrättas.

– Mycket beror på hur länga folk orkar hålla emot på gatorna och hur regeringen svarar fortsättningsvis, säger Yerling Aguilera.

Yerling Aguilera i Stockholm.

Yerling Aguilera i Stockholm. Foto: Erik Halkjaer

Den katolska kyrkan i Nicaragua har försökt medla i konflikten, men efter onsdagens attacker på demonstranter i flera städer avsade sig kyrkan sin medlande roll. I ett uttalande den 31 maj sade företrädare för kyrkan att de inte tänker återuppta medlingen så länge folk förtrycks och mördas av grupper som står regeringen nära.

EU-parlamentet anser att det krävs ett nyval i Nicaragua. Liksom Amnesty International och Internamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, IAHCR, vill de se ett slut på våldet, förtrycket och manar till dialog. Framför allt läggs skulden på Daniel Ortega och hans regering, som också anses ha begränsat yttrande- och pressfriheten i landet genom att tillåta attacker på journalister och medier.

Erik Halkjaer
erik@halkjaer.se

Läs också

Despite bloody state repression, the people of Nicaragua will not be silenced (Amnesty International 31 maj 2018)

Nicaragua: Violent attack on mass Mother’s Day march in Managua (Amnesty International 30 maj 2018)

Nicaragua: Shoot to kill: Nicaragua's strategy to repress protest (Amnesty Internationals rapport 29 maj 2018)

Nicaragua: Amnesty International documents armed attack on students (Amnesty International 28 maj 2018 med videos)

Bakgrund/Nicaragua

Mellan åren 1912 och 1933 var Nicaragua den mesta tiden ockuperat av USA:s marinkår.

Augusto César Sandino (i mitten) mördades 1934.

Augusto César Sandino (i mitten) mördades 1934. Foto: U.S. National Archives and Records Administration/Wikimedia

År 1934 beordrade Anastasio Somoza García att rebelledaren Augusto César Sandino skulle mördas. Somoza mördades själv1956 varvid sonen tog över presidentposten. Den yngste sonen, Anastasio Somoza Debayle, blev president år 1967. Han mördades i exil i Paraguay år 1980.

Somozadynastin styrde Nicaragua från 1934 till 1979 men i slutet av 1970-talet ökade protesterna mot diktaturen. FSLN, den sandinistiska befrielsefronten, hade bildats redan 1961 och under 1978 växte dess styrka.

Den 10 januari 1978 låg Somoza bakom mordet på Pedro Joaquín Chamorro Cardenal, chefredaktör för liberala La Prensa, landets enda oppositionstidning. Mordet gjorde att delar av medelklassen i städerna nu vände sig mot Somoza.

1989: Tioårsfirandet av den nicaraguanska revolutionen.

1989: Tioårsfirandet av den nicaraguanska revolutionen. Foto: Tiarescott from Managua/Wikimedia

I juli 1979 tågade FSLN in i huvudstaden Managua och Somoza flydde. Daniel Ortega var den ledande kommendanten i FSLN och blev år 1984 vald till president.

Förhållandet till USA, där Jimmy Carter var president, var i början av sandinisternas styre formellt korrekt utan problem. USA ställde dock in sitt biståndsprogram då FSLN anklagades för att leverera vapen till FMLN-gerillan i El Salvador.

När Ronald Reagan efter valet 1980 blev president i USA gav han klartecken till CIA att organisera ett hemligt krig mot sandinisterna genom contras, högerrebeller som hade sina baser främst i Honduras. Contras anklagades för en rad övergrepp under kriget. USA minerade också den nicaraguanska hamnen Corinto varvid Nicaragua år 1984 vände sig till Internationella domstolen, ICJ, i Haag. Två år senare slog ICJ fast att USA inte hade rätt att minera hamnar i Nicaragua.

Contras-soldater 1987. De fick stöd av USA för att störta sandinisterna.

Contras-soldater 1987. De fick stöd av USA för att störta sandinisterna. Foto: Tiomono (talk)/Wikimedia

Sandiniststyret i Nicaragua anklagades för brott mot mänskliga rättigheter och behandlingen av flera urfolk, däribland miskitos, vid Atlantkusten fick stor uppmärksamhet. Under kriget mellan regeringen och contras försämrades Nicaraguas ekonomi trots stöd från östblocket och krigströttheten växte.

År 1990 utmanades Daniel Ortega i presidentvalet av Violeta Chamorro, änka efter Pedro Joaquín Chamorro. Hon hade stött FSLN 1979 men blev alltmer kritisk och tidningen La Prensa var kritisk mot sandinisterna.

Violeta Chamorro stöddes av koalitionen UNO och hon lovade att kriget, där omkring 30 000 personer beräknas ha dödats, skulle få ett slut. I UNO ingick både högerpartier, mittenpartier och två vänsterpartier. Sandinisterna förlorade valet.

De kommande valen förlorade Daniel Ortega och sandinisterna mot borgerliga politiker. Grupper bröt sig ur FSLN, däribland MRS under ledning av Sergio Ramírez, som varit vicepresident 1985-1990.

År 2006 allierade sig Daniel Ortega och FSLN med katolska kyrkan för att förbjuda abort, som hade varit lagligt under vissa omständigheter sedan 1891.

Trots att USA försökte påverka valet år 2006 blev Daniel Ortega vald till president med 38 procent av rösterna. FSLN fick 38 av 92 mandat i parlamentet. År 2011 återvaldes Ortega med 62 procent av rösterna. År 2014 ändrades konstitutionen så att Ortega kunde ställa upp igen.

Valet år 2016, då Ortega återigen valdes till president med 72 procent av rösterna, blev omstritt och oppositionen anklagade sandinisterna för valfusk. Ledamöter från liberala PLI och MRS hade före valet berövats sina platser i parlamentet. Det nyvalda parlamentet fick nu 70 ledamöter från FSLN, en kompakt majoritet.

FAD, den breda fronten för demokrati, hade uppmanat till bojkott av valet och hävdade att resultatet var ”en fars”.

Ulf B Andersson

Läs mer om Nicaragua från Amnesty Press

Ökade påtryckningar mot medier i Nicaragua – situationen jämförs med Somozadiktaturens år (18 maj 2018)

Hårdare linje mot regeringskritiska medier i Nicaragua (5 april 2017)

Nicaraguas president vinnare i kritiserat val (9 november 2016)

Abortförbudets Nicaragua (17 oktober 2012)

IXCHEN – i solidaritet med kvinnor i Nicaragua (13 december 2012)

Latinamerikanska ledare rasar mot valet den 29 november - ”politisk vandalism” (6 december 2009)

FN kritiserar Nicaraguas abortförbud (1 juni 2009)

reportage | 2018-06-01
Av: Erik Halkjaer