Kina och Afrika: Handel utan krav

I samband med nylanseringen av Afrikagruppernas tidning ”Södra Afrika” diskuterades Kinas växande intressen i Afrika av de bägge journalisterna Bertil Odén och Mats Wingborg. I Afrika växer nu missnöjet med att kinesiska migrantarbetare kommer och ”tar jobben” för afrikanerna.

• Är detta en ny våg av exploatering eller en välbehövlig utveckling för Afrika?
  Denna inledande fråga ställdes av Bertil Odén som med flera års bakgrund på Nordiska Afrikainstitutet har följt utvecklingen i Afrika. Det finns inget entydigt svar på frågan utan tendenser som pekar åt båda dessa utvecklingar samtidigt. Bertil Odén menade att den nya kinesiska vågen av investeringar i Afrika är en del av den pågående förändrade världsordningen där USA:s och västvärldens dominans minskar.

Kina är nu efter USA den största konsumenten av olja i världen och behöver öka sin import av olja och mineraler.
-Afrika är arenan för den handeln. Afrikas export till Kina har femdubblats på fem år och hälften av Kinas afrikanska oljeimport kommer nu från Angola, sade Bertil Odén.

Denna växande handel har indirekt betydelse för Afrikas ekonomi då även den afrikanska importen från Kina ökar, främst från textilindustrin och teknikbranschen. Detta mönster, att man exporterar råvaror och importerar förädlade varor kan få stora konsekvenser för en del av den inhemska afrikanska industrin som cementeras utan att utvecklas eller slås ut.
- Detta koloniala handlingsmönster är den största faran för Afrika, menade Bertil Odén.

Bertil Odén.

Kina har fått viss kritik för sin handel med Afrika. Bland annat exporterar Kina vapen till Sudan och Zimbabwe, länder vars agerande ifrågasatts av det internationella samfundet. En annan aspekt av Kinas handel med de afrikanska länderna som kritiserats är att man inte ställer några krav på den politiska eller sociala utvecklingen i det aktuella landet, varken när det handlar om kreditlån eller bistånd.

Bertil Odén berättade att detta är uppkomsten till biståndsbegreppen; ”Washingtonkonsensus” och ”Beijingkonsensus”. I det förstnämda begreppet sker biståndsförhandlingarna så som västvärlden är vana vid, det vill säga att givare och mottagare ingår ett slags partnerskap men att givarlandet har vissa krav på mottagarlandet, ofta gällande politiska eller ekonomiska reformer. Detta står i kontrast till Beijingkonsensus där det inte sker några policydialoger mellan parterna.
- Fler och fler afrikanska stater blir mindre beroende av det internationella samfundet och Kinas bistånd är en del av detta, sade Bertil Odén.

Den ökade kinesiska närvaron i Kina består ofta av stora företag som själva skickar kinesiska migrantarbetare för att arbeta på de stora byggarbetsplatserna runt om i Afrika.
- Kina har en förkärlek för stora eller ”viktiga” byggnader som idrottsanläggningar, parlament och konferenscenter, sade Mats Wingborg.
Kalmarexemplet är aktuellt här i Sverige där man arbetar ungefär efter samma princip.
- Man säljer ett paket där kinesiska arbetare ingår, fortsatte Mats Wingborg.
Problemet med detta är att det blir väldigt få spridningseffekter i de länder där Kina verkar, sade Bertil Odén. Detta betyder alltså att en fortsatt utveckling i landet hindras genom Kinas handelsmönster.

Mats Wingborg talade om de stora förändringar som pågår i Kina och hur det kinesiska samhället utvecklats till en ”korsning mellan kommunism och rå kapitalism”. Han menade att Kinas ekonomiska inflytande i Afrika är en målmedveten politik för att förstärka Kinas makt i världen. Detta, hävdar Mats Wingborg, får politiska konsekvenser även för Afrika då Kina inte ställer några krav på mänskliga rättigheter eller demokratiutveckling i samarbetet.
- Det finns en hård kärna av förbjudna ämnen i Kina, däribland finns flerpartisystem och fri fackföreningsrörelse, sade Mats Wingborg.

Mats Wingborg.

Arbetsförhållandena för migrantarbetarna i Afrika är mycket svåra men de stora multinationella kinesiska företagen har ofta samma tuffa villkor för de anställda på hemmamarknaden. Detta är också en av anledningarna till att de kinesiska företagen vinner upphandlingar mot västerländska företag, eftersom de kan erbjuda lägre priser. Men Mats Wingborg påpekar att många av de västerlänska bolagen inte erbjuder bättre arbetsvillkor utan agerar ofta på samma sätt som de kinesiska företagen. Det finns en risk för polarisering mellan migrantarbetarna i Afrika och den inhemska befolkningen. Det finns ett missnöje över att de kommer och ”tar jobben” för invånarna i det afrikanska landet. Ett missnöje som riskerar att gå ut över de kinesiska migrantarbetarna enligt Mats Wingborg.

-Den stora politiska faran i detta är att den kinesiska modellen blir ideal för många länder i Afrika. Och detta är ett ideal som bortser från demokrati och mänskliga rättigheter, avslutade Mats Wingborg.

Läs mer: Kinas president lovar stöd

Text:Idah Klint
Foto: Anneli Petersson och Sunita Rao