Hoten mot kvinnors rättigheter – konferens i Stockholm om religiös fundamentalism

Hotet mot kvinnors rättigheter från radikala islamister diskuteras framför allt i relation till hot och våld från väpnade grupper, som talibaner eller IS, Islamiska staten. – Jag är minst lika rädd för den nya våg av icke-våldsam religiös radikalisering och dess effekter för kvinnors rättigheter i Afghanistan, sade Shaharzad Akbar, en av talarna på den internationella konferensen Kvinnors kamp mot religiös fundamentalism, i Stockholm den 4 september.

reportage | 2015-09-11
Av: Rebecka Bohlin
Shaharzad Akbar från Open Society Afghanistan.

Shaharzad Akbar från Open Society Afghanistan. Foto: Marina Gensmann/Kvinnors Nätverk

Shaharzad Akbar är i grunden journalist men arbetar idag som chef för organisationen Open Society Afghanistan, OSA, i Kabul. Hon har genomfört en studie som sammanfattar hur den ”icke-våldsamma” radikaliseringen går till, vilka som står bakom den, hur de jobbar, hur de finansieras och hur de förhåller sig till kvinnors rättigheter.

Hon konstaterar att dessa grupper, som Hizb ut-Tahrir och Jamiat-e Eslah, oftast är lagligt registrerade. De riktar in sig på utbildade ungdomar, inkluderar unga flickor och kvinnor, är baserade i städer, har sociala vingar, driver skolor, är aktiva på internet och i sociala medier med egna TV-sändningar och Youtube-kanaler och de använder politiska medel för att uppnå social förändring. De förespråkar dock idag inte användande av våld.
– Men de har samma idéer i övrigt som talibaner, samma åsikter om religiösa minoriteter, och liknande åsikter om sharia, guds lag. De tycker inte om yttrandefrihet och kvinnors rättigheter, anser Shaharzad Akbar.

Enligt henne är det oerhört svårt att få insyn i varifrån pengarna till det sociala arbetet kommer. En viktig förklaring till organisationernas stora stöd är just att de bedriver välgörenhetsarbete och bland annat delar ut mat till fattiga människor. Själva säger de att detta sociala arbete är medlemsfinansierat genom att alla medlemmar ger tre procent av sin inkomst.

– Men vi vet också att de ger sig ut på insamlingsresor och att de varje månad besöker Gulfstater. Det är en ironi att de ständigt upprepar att lika rättigheter för kvinnor är en import av ”västerländska värderingar” samtidigt som de själva finansieras från utlandet.

Shaharzad Akbar är oroad över att det inte förs en kritisk diskussion om radikalisering från dessa grupper och att det finns en utbredd uppfattning att det är harmlösa grupper.

– Som kvinnoaktivister ser vi inte bara vilket inflytande de har i dag utan analyserar vilket inflytande de kommer att ha om fem år. De mobiliserar stora grupper och vår slutsats är att deras arbete kommer att få konsekvenser både för yttrandefriheten och för demokratin, de krymper utrymmet för demokrati.

Demonstration i Afghanistans huvudstad Kabul i mars mot sexuella trakasserier mot kvinnor och flickor.

Demonstration i Afghanistans huvudstad Kabul i mars mot sexuella trakasserier mot kvinnor och flickor. Foto: Marcus Perkins for Amnesty International

En rad talare på konferensen höll med Shaharzad Akbar och betonade vikten av att kritisera islamistisk fundamentalism.

– Islamistisk fundamentalism är en syn på världen. Den utgår från sharia och Koranen. Den skiljer inte mellan religion och politik. En gemensam nämnare för grupperna, oavsett om vi tittar på talibaner eller den saudiska regimen, är att kontroll av kvinnors sociala och politiska liv är centralt i deras lagar, sade Weeda Mehran, doktor vid Cambridge och rådgivare i AREU, Afghanistan Research and Evaluation Unit.

Hon ser hur fundamentalistiska grupper i flera olika länder riktar in sig på moralfrågor och hela tiden upprepar att alternativet till ”moraliskt förfall” är Koranstudier.

Weeda Mehran, rådgivare till AREU.

Weeda Mehran, rådgivare till AREU. Foto: Marina Gensmann/Kvinnors Nätverk

– En spridd myt som väldigt många människor tror på är att USA hade kunnat stoppa talibaner och IS om de hade velat, men att de har valt att inte göra det. Men jag tror att det krävs att vi tar till oss hur komplext och historiskt rotade de fundamentalistiska åsikterna är – och inser att de inte kan stoppas genom en militär invasion. Vi behöver ett långsiktigt medvetandegörande, sade Weeda Mehran.

En av de åtgärder som hon tror skulle spela roll för att bekämpa fundamentalism är att USA förändrar sin utrikespolitik och slutar stödja korrupta och repressiva regimer.

En av de talare som drog störst applåder i ABF-huset, där konferensen genomfördes, var Senam Mohamed, representant för Rojava i Europa, som talade om kurdernas arbete för demokrati, frihet och inte minst kvinnors rättigheter. Rojava är de kurdiska kantonerna i norra Syrien där partiet PYD och dess väpnade gren YPG de senaste åren har tagit kontrollen.

– Alla har hört talas om Kobane, om hur IS attackerade Kobane och förväntade sig att staden skulle falla. Men Kobane föll inte. Vi befriade staden, till ett högt pris, vi förlorade många kvinnor och män. Allt är förstört, skolor, sjukhus, bostäder. Men människor insisterar på att komma tillbaka och förväntar sig stöd från hela världen! Hittills har vi fått väldigt lite.

Senam Mohamed talade om Rojava, de kurdiska områdena i norra Syrien.

Senam Mohamed talade om Rojava, de kurdiska områdena i norra Syrien. Foto: Marina Gensmann/Kvinnors Nätverk

Senam Mohamed förklarade att en viktig anledning till att de kurdiska styrkorna är kapabla att besegra IS, är att kvinnor strider vid fronten och är organiserade i YPJ, kvinnliga förband i självförsvarsstyrkorna.

– IS är rädda för att strida mot kvinnor. De tror att om de dödas av en kvinnas hand kommer de inte till himlen utan till helvetet. Vi är beredda att sända dem alla till helvetet! Därför är Kobane befriat.

Senam Mohamed talade också om hur det just nu skapas en ny kultur i de befriade områdena, där kvinnor och män står sida vid sida och där nya lagar skrivs utifrån respekt för kvinnors fulla mänskliga rättigheter, hedersvåld förklaras olagligt och kvinnor väljs till ledare.

– Vi ska bygga ett fritt samhälle, vi börjar med att kvinnor ska vara fria och respekterade. Låt oss ena våra röster. Det spelar ingen roll om du är muslim, kristen eller inte tillhör någon religion. Vi kan inte återuppbygga Kobane själva, vi behöver er hjälp!

Rebecka Bohlin
rebecka.bohlin@hotmail.com

Fakta
Konferensen Kvinnors kamp mot religiös fundamentalism arrangerades i Stockholm den 4–6 september av organisationen Kvinnors Nätverk.

 Azam Qarai och Leila Qaraee, grundare av Kvinnors Nätverk.

Azam Qarai och Leila Qaraee, grundare av Kvinnors Nätverk. Foto: Marina Gensmann/Kvinnors Nätverk

Konferensens mål var att sprida information om och utveckla strategier i arbetet mot religiös fundamentalism och för demokrati och kvinnors mänskliga rättigheter . Konferensen samlade delegater och talare från bland annat Afghanistan, Iran, Kanada, Storbritannien, Pakistan, Syrien, Turkiet och Sverige.

Kvinnors Nätverk är en ideell organisation som verkar för kvinnors och barns universella mänskliga rättigheter. Utöver informationsspridning och opinionsbildning, nationellt och internationellt, erbjuder organisationen stöd och rådgivning till kvinnor, barn och ungdomar som blivit utsatta för våld och förtryck.

reportage | 2015-09-11
Av: Rebecka Bohlin