Rysslands framväxt i världen

Ryssland knyter nya vänskapsband och etablerar nya affärsförbindelser världen över. Hur ser framtidsutsikterna ut? Vart är Ryssland på väg och vad betyder utvecklingen för Sverige? Med anledning av Rysslands framväxt i världen anordnade Folk och försvar **tillsammans med Moderaterna ett seminarium den 25 april i Stockholm. Rysslands ökade självförtroende och handlingsutrymme var några av de ämnen man diskuterade.

Göran Persson och Vladimir Putin vid Kremlin 2000.
Foto: Tickets of Russia

Annicka Engblom, riksdagsledamot (m),inledde seminariet:
- Det har blivit väldigt populärt att diskutera Ryssland. Sverige vill öka de diplomatiska förbindelserna med landet, samtidigt finns det en oro för de ökade satsningarna på försvaret som Ryssland gjort. Den ryska dualismen gör att det blir svårt att länka samman Ryssland med Europa, detta försvåras ytterligare av att de odemokratiska dragen fortfarande finns kvar i Ryssland då bland annat fredliga demonstrationer slås ned med våld. Men Ryssland är en viktig handelspartner med stora tillgångar och därför måste vi lära oss att närma oss det stora landet.

Moderator för dagen var Lars Ekeman, generalsekreterare på Folk och Försvar, som ville ställa Rysslands omtalade storsatsning på försvaret i ett annat ljus.

• Om man jämför Rysslands försvarsbudget på 21 miljarder dollar med USA:s budget vilken ligger på 478 miljarder dollar får man ett annat perspektiv på storleken av försvaret, sade Lars Ekeman. Det ställer de militära utgifterna i en annan dager och trots den tänkta ökningen så ligger Ryssland långt efter till exempel Storbritannien som varje år satsar 48 miljarder dollar, sade Lars Ekeman.

Torgny Hinnemo, självständig analytiker på Utrikesdepartementet, berättade att det återkommande sägs om Ryssland att det är ”annorlunda”. Ryssland har en befolkning som är 13 gånger större än Sverige med en BNP ungefär hälften så stor vilket ger 10 825 dollar per capita jämfört med Sveriges 25 157 dollar per capita. Det är ett enormt land med många problem, Tjetjenien är den region som har vållat Moskva störst problem. I Tjetjenien valde Moskva att satsa på en klan: Kadyrov. President Ahmad Kadyrov mördades den 9 maj 2004. Efter det blev hans son, Ramzan Kadyrov, chef för klanens milis, president i mars 2007.

• Ryssland är en federal stat, vilket är besvärligt då det består av så många enheter. Men däri ligger också mycket av det som gör landet spännande. Om någon regim får mer att säga till om än en annan kan det skaka om saker ordentligt. Ryssland upplever nu sedan en tid tillbaka en sjunkande befolkningstrend och befolkningen koncentreras till de västra delarna, främst Moskva. Mycket av den ryska identiteten håller på att tunnas ut. För första gången någonsin är Ryssland inte längre det land där alla ryssar bor, något som är väldigt svårt att acceptera, sade Torgny Hinnermo.

En kvinna går bakom poliser utanför den ryska Duman.

Diskussionen om vilket håll Ryssland kommer att gå, med demokrati i sikte eller åt andra hållet är aktuell just nu. Torgny Hinnermo anser dock att man inte ska ta för givet att Ryssland kommer att gå åt fel håll:
- För att skapa en stabilare grund ska man inte fokusera så mycket på pappersbeslut. Det handlar om människors sätt att tänka i samhället, de flesta är mycket mer engagerade i regionala val än i Duman, därför är det viktigt att öka antalet lokala val.

Enligt Torgny Hinnermo finns det mer korruption och mer fusk i regionala val eftersom att det är där pengarna finns.

Ebba Sävborg, journalist, talade om rysk inrikespolitik och utsikterna inför nästa presidentval.
-Putineran är snart över, den 2 mars 2008 förväntas han lämna över makten till nästa president. Vid hans tillträde lovade han förskräckligt lite, han sade att han skulle återinföra staten. Talet i München för några månader sedan var mycket kritiskt mot USA, men bortsett från hans tuffa språkbruk var substansen mer eller mindre densamma som i andra väststaters anförande. Han visade tydligt att han tänker ansluta sig till Europa. Staten tar över mer och mer av kontrollen, mest utmärkande är oljeproduktionen.

Vladimir Putin.

Ebba Sävström berättade om den bild som skapats av Jeltsin och Putin där Jeltsin stod för frihet och Putin står för lag och ordning. Priset landet och dess folk har fått betala för Putins strävan efter en stark stat har varit inskränkt yttrandefrihet och politisk mångfald. Det främsta skälet till att Putin har blivit så populär är att ekonomin har gått så mycket bättre, med en genomsnittlig årlig tillväxt på 7 procent. Rysslands BNP per capita har ökat från en nivå som tidigare var lika låg som Botswanas.

Bland det första som Putin gjorde när han kom till makten var att klämma åt oligarkerna som blivit rika och fått stor politisk makt. Rättsväsendet i landet har blivit mycket svagt och den största svagheten är att ryssar själva inte har något förtroende för rättsväsendet. Ryssland har stora problem med laglöshet och beställningsmord, rasismen ökar och likaså våldet mot kvinnor. Bara 10 procent av befolkningen läser tidningar och då främst lokaltidningar, som kontrolleras av guvenörerna. De tre stora rikstäckande TV-kanalerna är statsägda.

Putin är beroende av bilden som TV ger av honom. Jeltsin däremot hade en politisk bas, därför struntade han i TV. Putin är en virtuell president, därför är det viktigt att bilden som TV förmedlar av honom är den han vill ha. Den offentliga debatten är numera ett mycket trängre rum. Debatten i Duman är meningslös, och det lär inte bli roligare efter valet, sade Ebba Sävsborg.

Ebba Sävströms huvudslutsats är att enda vägen till rysk demokrati är att den kommer underifrån, vilket aldrig har hänt tidigare. Ryssarna har numera ett större förtroende för lag och ordning och den allmänna uppfattningen är att situationen har förbättrats. Fler och fler ryssar bryr sig inte längre om makthavarna utan folk tar istället saker i egna händer vilket man kan se genom det ökade antalet gräsrotspartier.

Hur kommer då Putin att agera efter hans avgång?
- Poängen är att vi överdriver hur mycket makt Putin har, men det är klart att han inte försvinner. Makten ligger dock i en mycket större byråkrati. Det är inget fel på lagarna i Ryssland, problemet är hur de tolkas, sade Ebba Sävström.

Fjodor Lukjanov, chefredaktör för Russia in Global Affairs, berättade att han ofta får höra förenklade bilder av Ryssland. Folk har ofta förutfattade meningar, de har redan bestämt sig för att Ryssland går åt fel håll. Mycket av det som händer i Ryssland är dock långt ifrån våra förhoppningar.

• Putins arbete har endast varit möjligt på grund av att Jeltsin gjorde smutsjobbet, om Jeltsin hade haft samma resurser som Putin skulle han ha varit mindre pro-väst. Putin ville demonstrera att Ryssland är tillbaka, sade Fjodor Lukjanov.

Ett stort problem enligt Fjodor Lukjanov är att det ryska etablissemanget känner en eufori över det pengaöverskott som nu finns för första gången sedan Gorbatjov.

Yuri Luzhkov, Moskvas borgmästare.

• Ryssland njuter av sin självständighet. Madeleine Albright kallade tidigare USA för ”an indispensible power”, det är den känsla som Ryssland har nu. Tidigare tänkte Ryssland geopolitiskt, men sedan 1991 har Ryssland gått över till kapitalism. Hela världen betraktas som en stor marknad- ekonomisk, kulturell och social. I USA är man övertygad om att Ryssland kör en anti-amerikansk kurs då man säljer vapen till Iran, Chavez och Syrien, men det är bara business, sade Fjodor Lukjanov.

Fjodor Lukjanov bekräftar dock att det finns anti-amerikanska stämningar, men den största motivationen är att tjäna pengar. Man har en cynisk syn på världen där det bara är pragmatism som värdesätts, inte moral och värderingar. Tysklands förre förbundskansler, Gerhard Schröder, spelade en väldigt stor roll då han bekräftade att demokratiska politiker i väst bara är intresserade av pengar, dem är som vi! sade Fjodor Lukjanov och skrattade lite ironiskt.

Men det är svårt att styra ett land utan några ideologier, fortsatte Fjodor Lukjanov:
- Ett land kan inte endast drivas av att tjäna pengar, men för närvarande finns det inga klara trender, pragmatismen kan inte vara i evighet, vi befinner oss i en övergångsperiod. Vilken ideologi som kommer att komma är mycket svårt att säga, det är dock tveksamt att det kommer att bli en traditionell konservativ ideologi.

Vilka är då Sveriges intressen i Ryssland?
Tone Tingsgård, riksdagsledamot (s):
- Vi vet för lite om Ryssland för att veta vad vi ska göra. Vi har inte så mycket tjusigare ambitioner än Ryssland självt, det vill säga, handel. Det är sorgligt att vi dra ska dra ned på biståndet. Det är ett stort problem att rättsväsendet är så pass svagt och korruptionen så utbredd då till exempel domstolar används av ekonomiska aktörer som köper beslut i deras eget intresse.

Karin Enström, riksdagsledamot (m), ansåg att det är förmätet att diskutera vad Sverige vill med Ryssland, ska Sverige ändra sin inställning för att Ryssland har ökat sitt försvar? Sverige måste kritisera regimen, det är viktigt att vi från Sveriges håll markerar att vi vill ha mänskliga rättigheter, demokrati, fri press och så vidare vid eventuella utbyten med landet, ansåg hon.

Text: Sunita Rao
Foto: Amnesty International