Mali: ”Ryska krigsbrott måste undersökas”

Wagnergruppen från Ryssland anklagas nu för delaktighet i en massaker i byn Moura i Mali.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov håller presskonferens med Malis utrikesminister Abdoulaye Diopand i Malis huvudstad Bamako den 7 februari. Foto: Baba Ahmed/AP/TT

Den 31 januari förklarade en expertgrupp på legosoldater inom FN:s råd för mänskliga rättigheter att myndigheterna i Mali måste undersöka uppgifterna om att regeringssoldater och den ryska Wagnergruppen begått krigsförbrytelser.

– Vi är speciellt bekymrade över trovärdiga rapporter om händelserna i mars 2022 då åtskilliga hundra personer ska ha avrättats i byn Moura i centrala Mali, konstaterade experterna.

De konstaterade att ”ett klimat av terror och total straffrihet” omgärdar Wagnergruppens verksamhet i Mali. Offer för Wagnergruppens övergrepp har enligt FN-experterna mött allt större svårigheter att kunna anmäla till myndigheterna och enligt FN vågar många idag inte berätta vad de har utsatts för.

Wagnergruppen leds av Jevgenij Prigozjin och beskrivs som en högerextrem privatarmé som just nu är verksam på den ryska sidan i Ukraina. Wagnergruppen har också deltagit i konflikter i bland annat Syrien, Libyen och Centralafrikanska republiken och anlände i Mali under 2021.

Mali har under lång tid präglats av politisk instabilitet och jihadistgrupper som behärskar delar av landet och angriper civila. Den senaste militärkuppen ägde rum i maj 2021 då Assimi Goïta tog över makten. En återgång till civilt styre har utlovats till 2024.

Under Assimi Goïtas styre har förhållandet till Frankrike försämrats och de sista franska soldaterna lämnade Mali i augusti 2022. Militärregimen har numera goda relationer till Ryssland. Fortfarande har FN kvar Minusma-styrkan, som inrättades 2013, men förhållandet mellan regimen och FN är kyligt.

Efter ett möte i FN:s säkerhetsråd den 27 januari meddelade militärregimen den 5 februari att chefen för människorättsavdelningen i Minusma, Guillaume Ngefa-Atondoko Andali, fått 48 timmar på sig att lämna Mali. Han anklagades för partiskhet då han i FN hade låtit en representant för civilsamhället, människorättsaktivisten Aminata Cheick Dicko, framträda med kritik mot Wagnergruppen.

Sverige har fortfarande cirka 220 personer i Minusma-styrkan men svenskarna ska lämna Mali senast 30 juni 2023.

Även i grannlandet Burkina Faso har franska soldater dragit sig tillbaka och det väntas att Wagnergruppen kommer skickas dit för att hjälpa militärregimen, som tog makten i september 2022, att bekämpa jihadistgrupper.

Ulf B Andersson

Uppdatering; Läs också

Mali: The perpetrators of the Moura massacre must be prosecuted and tried by a competent court (17 maj 2023)

Läs också

Varför deltar Sverige i kriget i Mali? (Olle Svenning i Aftonbladet 25 april 2021)

Mali - i terrorns skugga (Världspolitikens dagsfrågor 3/2021)

Mali: är det rätt att avsätta en president? (Global Bar 25 augusti 2020)

Mali: Military authorities must end arbitrary arrests and ensure the investigation of unlawful killing of four people (Amnesty International 19 augusti 2020)

Mali: Security Forces Use Excessive Force at Protests (Human Rights Watch 12 augusti 2020)

Mali: New witness testimony reveals horrors of protest shootings (Amnesty International 5 augusti 2020)

Läs mer om Mali från Amnesty Press

Amnestyrapport: Ingen rättvisa för offer vid protesterna i Mali (3 maj 2021)

Håll ögonen på Mali (11 mars 2021 – också i nummer 1/2021)

Spänningarna tilltar i Mali – minst 160 personer dödade i massaker (27 mars 2019)

På farliga vägar i Mali (16 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Slaget om Mali är långt ifrån över (2 mars 2013 – även i nummer 1/2013)

Mali: Här tränar ungdomar för krig (26 november 2012 – även i nummer 4/2012)

Amnesty Press rapporterar från Mali: Tusentals flyr islamisternas hårda rättvisa i norr (1 oktober 2012)

Från Srebrenica till Timbuktu (4 juni 2012)

På flykt i delat land - Amnesty Press i Mali (26 april 2012)