25 november: Våldtäkt i fokus

År 2006 anmäldes 4208 våldtäkter i Sverige. Det är 11 varje dygn. I krigshärdar och konfliktområden runt om i världen används våldtäkt som vapen och som krigsstrategi. Denna verklighet var utgångspunkt för den manifestation som hölls på Sergels Torg i Stockholm på FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor, 25 november.

Temat för årets manifestation var våldtäkter. Cirka 15 organisationer, däribland Amnesty, stod bakom manifestationen som lockade runt 60 personer till ett regnigt och blåsigt Sergels Torg. Konferencier var Maria Appelblom, vice ordförande i Stockholms FN-förening.

Med tal, facklor och banderoller uppmärksammades FN:s dag för avskaffande av våld mot kvinnor. Amnesty var en av arrangörerna.

– I Rwanda, Sierra Leone, Kongo-Kinshasa och Colombia har våldtäkter använts som vapen, och så sker även i Darfur, Sudan idag, sade Lise Bergh, generalsekreterare i Amnesty. Våldtäkter är inte en naturlig följd av krig, utan de är en del av politiska kalkyler och krigsstrategier, sade hon.

Regeringarna i dessa länder vägrar ofta att erkänna problemet. För förövarna råder straffrihet och de utsatta kvinnorna stigmatiseras och skuldbeläggs.
– För att komma till rätta med detta måste vi bekämpa diskriminering i vardagslivet, sade Lise Bergh, och påminde att mycket återstår att göra även i Sverige.
– Förra året anmäldes 4 208 våldtäkter i Sverige, och av dessa var det bara ett litet fåtal som ledde till någon fällande dom. Det handlar om att förändra attityden som säger att kvinnor själva bär ansvaret för det som hänt dem.

Annelie Ericsson, ordförande i Läkare utan gränser och med fälterfarenhet som sjuksköterska i inbördeskrigets Burundi menade att det sexuella våldet har normaliserats och blivit ett strukturellt problem i många konfliktdrabbade områden.
Under 2006 behandlade Läkare Utan Gränser 11 000 personer som utsatts för sexuellt våld runt om i världen. Mörkertalet är dock stort, då rädsla för att stigmatiseras och stötas ut av familjen och samhället, liksom rädsla för att själv straffas som brottsling, gör att många undviker att söka vård.
– I Burundi behandlade vi en ung kvinna som hade druckit bekämpningsmedlet DDT. Först efter några dagar framkom det att hon hade blivit våldtagen. Jag vet inte om hon hade druckit det för att försöka framkalla ett missfall eller för att ta sitt liv. Det blev en ögonöppnare för mig, berättade Annlie Ericsson.

Av de cirka 60 deltagarna i manifestationen var de flesta kvinnor. Talaren Katarina Edlund från Operation Kvinnofrid undrade var männen fanns.

Av de 4 208 anmälda våldtäkterna i Sverige år 2006 gällde 1 134 stycken barn under 15 år och 3 074 gällde personer över 15 år. Sammanlagt dömdes 426 personer för våldtäkt eller grov våldtäkt år 2006; av dessa dömdes 199 för våldtäkt eller grov våldtäkt mot barn under 15 år.

Katarina Edlund från Operation Kvinnofrid presenterade kampanjen okejsex.nu som de har startat under hösten. Kampanjen riktar sig till unga, och ska väcka frågor om ömsesidighet, respekt och gränsdragningar. Många unga människor, både killar och tjejer, är obekväma med den norm som säger att killar ska vilja ha sex jämt, medan tjejers sexualitet är dold och måste lockas fram, menade hon.

– Det räcker inte med demonstrationer och manifestationer. Vi måste arbeta konkret och praktiskt också, sade Anija Johansson från Alla Kvinnors Hus som driver ett team för våldtagna kvinnor där de kan få stöd, råd och praktisk hjälp.
– Genom åren har vi mött hundratals våldtagna kvinnor, som är i alla åldrar, kommer från alla
samhällsklasser och från alla etniska grupper. Och bakom varje offer finns det en förövare. De är i alla åldrar, från alla samhällsklasser och från alla etniska grupper, sade Anija Johansson.
Tre punkter ligger till grund för teamets arbete: jag tror på dig; jag lyssnar på dig; och det är aldrig offrets fel.
– Många som kommer till oss har fått höra motsatsen, sade Anija Johansson, och efterlyste att samhället i stort anammar dessa tre punkter.

Maria Appelblom, vice ordförande i Stockholms FN-förening, och konferencier för manifestationen menade att mycket fokus ligger på offer och förövare, men att man lätt glömmer det förebyggande arbetet. Här är det speciellt viktigt att fokusera på barnen, sade hon.

Ulrika Karlsson, riksdagsledamot för moderaterna och medlem av justitieutskottet, efterlyste i sitt tal hårdare straff för dömda våldtäksmän.
– Varje gång jag öppnar tidningen möts jag av rubriker som alla är skrämmande exempel på hur illa det kan gå när sexualitet missförstås, misshandlas och missbrukas. Mer än var fjärde kvinna vittnar om att hon är rädd att röra sig ute i sitt eget bostadsområde när det är mörkt. Det är en allvarlig situation när mer än var fjärde kvinna inte vågar gå ut, sade hon.

Enligt en uppskattning från BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) anmäls bara cirka 20 procent av våldtäkterna.
– Situationen för våldtagna kvinnor och män är idag kränkande. Inte enbart i ljuset av att de ofta kränks på nytt i rättsprocessen – utan att majoriteten av de våldtagna inte ens kommer till rättegångssalen, sade Ulrika Karlsson.

Majoriteten av dem som döms för våldtäkt får ett straff i den nedersta delen av straffskalan. Grov våldtäkt kan ge fängelse i 2–6 år, men de flesta får ett straff på runt två och ett halvt års fängelse.
– När den här statistiken släpptes förklarade en åklagare att det är en svensk tradition att döma på detta vis. Vi måste bryta med den traditionen, menade Ulrika Karlsson.

Efter manifestationen bjöd Amnestys Kvinnorättsgrupp och föreningen Svalorna Latinamerika in till ett diskussionsforum i Kulturhuset. I en övning fick deltagarna bland en rad fotografier välja ut det de tyckte representerade ett typiskt offer för sexuellt våld, respektive en typisk förövare. Övningen väckte livliga diskussioner.

Text och bild: Jenny Sjöö Saers

Läs också om Amnestys kampanj i samband med 25 november, "16 days of activism".