30 års väntan på rättvisa

I Guatemala pågår nu rättsliga processer mot ansvariga för grova brott i början av 1980-talet. Det är dock många hinder innan rättvisa kan skipas och processen mot general José Efraín Ríos Montt, anklagad för folkmord, är åter uppskjuten.

Krönika | 2016-02-29
Av: Andrea Bodekull
Även publicerad i AmnestyPress #1/2016
 39 lådor med kvarlämningar av människor som hittats i massgravar och som användes av åklagarnas expertvittnen. Framme på podiet under domarna ligger rester av kläder, påsar med benrester, rep som använts för att binda och trasor som har använts som ögonbindlar.

39 lådor med kvarlämningar av människor som hittats i massgravar och som användes av åklagarnas expertvittnen. Framme på podiet under domarna ligger rester av kläder, påsar med benrester, rep som använts för att binda och trasor som har använts som ögonbindlar. Foto: Andrea Bodekull

De sitter framme till höger i den stora rättssalen i Högsta domstolen i Guatemalas huvudstad. Alla har huvudena täckta med färggranna sjalar. De är överlevande från militärbasen Sepur Zarco, som i början på 1980-talet fungerade som en rekreationsbas för militärer. De är modiga nog att trotsa sin rädsla och skamkänslor för att vittna om vad de utsatts för.

Den interna konflikten i Guatemala hade pågått i drygt 20 år och förtrycket hårdnade. En dag i augusti 1982 grep militären ett antal män i samhällen i Izabal och Alta Verapaz. Anledningen var att männen hade krävt land från de närliggande godsen för att kunna odla och försörja sina familjer. Männen återsågs aldrig. Militären kom tillbaka och våldförde sig på kvinnorna och förde dem till basen där de under flera år tvingades till sexuellt slaveri och hushållsarbete.

Inne i rättegångssalen.

Inne i rättegångssalen. Foto: Andrea Bodekull

I över 30 år har kvinnorna fått vänta på rättvisan men i juni 2015 greps två av de militärer som var ansvariga för basen, anklagade för brott mot mänskligheten. Det är många som stöder kvinnornas kamp för rättvisa men det finns även krafter som är emot. I kolumner i konservativa medier och i sociala medier anklagas de för att bara vara ute efter ekonomisk kompensation och sådana kommentarer kan även höras i domstolens korridorer.

Den kompensation som kvinnorna eventuellt kan få kan nog inte på något sätt uppväga det de utsattes för eller den stigmatisering som drabbade dem efteråt med skam och isolering som följd.

Affischer i Guatemala City påminner om de många människor som försvann under inbördeskriget.

Affischer i Guatemala City påminner om de många människor som försvann under inbördeskriget. Foto: Andrea Bodekull

I maj 2013 dömdes generalen José Efraín Ríos Montt (diktator 1982-1983) till 80 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Domen underkändes och efter diverse turer skulle rättegången inledas den 11 januari i år. På grund av den 89-årige Ríos Montts senildemens och processuella tvister har den ännu inte kommit till stånd. Kanske kommer Rios Montt att hinna avlida innan rättegången kommer igång men hans offer har ändock fått se honom på den anklagades bänk.

Nej till amnesti för de som bar ansvaret för att människor som försvann.

Nej till amnesti för de som bar ansvaret för att människor som försvann. Foto: Andrea Bodekull

Ytterligare ett aktuellt fall gäller 14 före detta militärer som greps den 5 januari anklagade för bland annat påtvingade försvinnanden under åren 1981-1988. Brotten ska ha begåtts på en militärbas i Cobán i Alta Verapaz där man i massgravar hittat kvarlevor av 558 personer.

Elva av militärerna är bundna till brotten och sitter i förvarshäkte fram till maj då domaren ska besluta om åtal ska väckas eller inte. En organisation som heter Fundación contra el Terrorismo (Stiftelsen mot terrorism) driver en hätsk kampanj på Facebook och i medierna mot dem som driver både det här fallet och fallen ovan. De har även anordnat demonstrationer tillsammans med Avemilgua, en organisation bestående av före detta militärer, till stöd för de häktade och anklagar rättsystemet för att vara partiskt till stöd för ”vänstern”.
En av grundarna till Avemilgua är också grundare av partiet FCN (Nationella Samlingsfronten) vars kandidat, Jimmy Morales, förra året vann valet och nu är Guatemalas president.

Dessa fall är några av de nu aktuella i dagens Guatemala där rättvisan sent omsider når ansvariga för brott begångna under den väpnade konflikt som plågade landet 1960-1996. Det som hände då är ständigt närvarande och dessa rättegångar är viktiga som en bekräftelse för de drabbade och deras rätt till sanning, rättvisa och gottgörelse och som en påminnelse att det aldrig får hända igen.

Andrea Bodekull
Fredsobservatör i Guatemala för Kristna Freds

Andrea Bodekull.

Andrea Bodekull. Foto: Privat

Läs mer om Guatemala från Amnesty Press

I gruvdriftens spår – allt fler attacker mot människorättsförsvarare i Guatemala (16 april 2014)

Unik dom i Guatemala: Ríos Montt dömd för folkmord (11 maj 2013)

Guatemala: Folkmordsrättegången i slutfas – Rios Montt bedyrar att han är oskyldig (9 maj 2013)

Första stegen mot rättvisa i Guatemala (nummer 4/2011)

Facklig solidaritetsaktion stoppade mord och förföljelse (13 juli 2010)

Historisk rättegång (11 mars 2008)

Kvinnomord med straffrihet (nr 1/2008)

"Lågintensiv fred" i Guatemala (19 december 2006)

Krönika | 2016-02-29
Av: Andrea Bodekull
Även publicerad i AmnestyPress #1/2016