ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle”

Kinas Sverigeambassadör Gui Congyou kallade dem under Almedalsveckan för utbildningscenter. Men under Amnestys seminarium ”Människorättssituationen för uigurer i Xinjiangprovinsen” på torsdagen gavs en helt annan bild av de läger där minst en miljon människor uppskattas vara frihetsberövade.

artiklar | 2019-07-04
Av: Vera Häggblom
 Nijat Turghun berättar om lägren i Xinjiang. Från vänster Brittis Edman, Nijat Turghun, Måns Molander och Ami Hedenborg från svenska Amnesty som var moderator vid torsdagens seminarium.

Nijat Turghun berättar om lägren i Xinjiang. Från vänster Brittis Edman, Nijat Turghun, Måns Molander och Ami Hedenborg från svenska Amnesty som var moderator vid torsdagens seminarium. Foto: Ylva Sundgren

– Syftet med lägren är att politiskt och ideologiskt indoktrinera människor, säger svensk-uiguren Nijat Turghun om de så kallade omskolningslägren i Xinjiang i nordvästra Kina där bland annat uigurer, kazaker och kristna han-kineser hålls frihetsberövade.

Vilka som hamnar i lägren avgörs enligt Nijat Turghun av olika kriterier. Det kan handla om att ha varit utomlands, att använda sig av WhatsApp eller att ta emot samtal från utlandet. Nijat Turghun har själv fått erfara konsekvenserna av kriterierna.

– Den senaste gången jag pratade med de familjemedlemmar som är kvar i Xinjiang var hösten 2017, säger han.

Uppgifterna om lägren i Xinjiangprovinsen började komma i början av 2017. Från början förnekade de kinesiska myndigheterna lägrens existens, men allt eftersom vittnesmålen blev fler och kritiken ökade ändrades diskursen. Hösten 2018 gick ledaren för Xinjiangs delstatsregering ut och sa att lägren var arbetsträningscenter och att de utgjorde en del i arbetet mot terrorismen.

Enligt rapporter från bland andra Human Rights Watch, Amnesty och FN:s kommitté för avskaffandet av rasdiskriminering (CERD) handlar det dock om något helt annat.

– Det är en massiv människorättskränkning att frihetsberöva en miljon människor utan godtagbara skäl. Det bryter mot Kinas internationella förpliktelser och det bryter också mot förpliktelser enligt FN-stadgarna att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna, säger Måns Molander, chef för Human Rights Watch.

Nijat Turghun beskriver hur de som hamnar i omskolningslägren tvingas gå upp i ottan för att sjunga röda sånger och prisa kommunistpartiet:.

– Då de flesta av fångarna i lägret är muslimer tvingas de också att äta fläskkött och dricka alkohol. Kvällarna ägnas åt självkritik i form av så kallade ångestbrev, där man ska beskriva vad man har gjort fel tidigare. Man förbjuds också att tala sitt eget modersmål eller utöva sin religion.

Staty av Mao Zedong i Kashgar i Xinjiang.

Staty av Mao Zedong i Kashgar i Xinjiang. Foto: Laika ac from UK/Wikimedia

Vid sidan av omskolningslägren är befolkningen i Xinjiangprovinsen hårt övervakade även utanför lägren. Av Xinjiangs cirka 22 miljoner invånare är idag omkring 11 miljoner uigurer som lever i ett massivt övervakningssamhälle.

Måns Molander berättar att övervakningen har ökat sedan 2016 då en av kommunistpartiets högsta representanter flyttade från Tibet till Xinjiang, och att mycket av det som gjordes i Tibet syftade till att utradera vad som kallas ”ideologiska virus”, något som sedan även genomförts i Xinjiang.

Övervakningen i Xinjiang består bland annat av check-points på gatorna och ansiktsigenkänningsteknologi.

– Det här kombineras med ett klassiskt, analogt övervakningssamhälle där kinesiska tjänstemän flyttar in hos familjer inom ramen för programmet ”Becoming family”. Där ska man göra allt tillsammans – bo, arbeta, äta, sova, säger Måns Molander.

  Varför släpper inte Kina in en opartisk utvärderare, exempelvis en FN-rapportör? undrar Måns Molander från Human Rights Watch.

Varför släpper inte Kina in en opartisk utvärderare, exempelvis en FN-rapportör? undrar Måns Molander från Human Rights Watch. Foto: Ylva Sundgren

Det finns också en app som används för att samla in all möjlig information om de boende – vilken dörringång man använder till sitt hus, elkonsumtion, utlandsresor.

– Risken vi ser är att Kina exporterar den här typen av modell för övervakning till andra repressiva stater som också vill ha en hård kontroll över sina medborgare, säger Måns Molander.

– Man samlar också in DNA och röstprover i kombination med modern kameraövervakning, vilket skapar en nära nog total övervakning som förstås präglar samhällsbilden, säger Brittis Edman från Amnesty.

Hon säger också att diskrimineringen av uigurer har pågått under lång tid och hänger samman med att den enorma Xinjiangprovinsen har en stor geostrategisk betydelse, något som förstärks i och med den Nya sidenvägen. Xinjiang är också väldigt rikt på naturresurser. Det uttalade syftet med det strikta säkerhetssystemet är att stävja terrorism i Xinjiangregionen.

– Men det stora fokuset på kultur och lojalitet gör att syftet att omdana och beröva människor sin kulturella bakgrund blir väldigt tydligt, säger Brittis Edman.

Som svar på kritiken mot omskolningslägren har Kina valt att gå till motattack.

– Det pågår en PR-kampanj för att motarbeta bilden som ges av de som har utsatts för det här förtrycket. Men om det nu finns två olika bilder som inte stämmer ihop, varför släpper man då inte in en opartisk utvärderare, exempelvis en FN-rapportör? säger Måns Molander.

  Brittis Edman, Amnesty, Nijat Turghun, Sverige-uigur och Måns Molander, chef för Human Rights Watch i Sverige diskuterade situationen i Xinjiang med Ami Hedenborg som moderator.

Brittis Edman, Amnesty, Nijat Turghun, Sverige-uigur och Måns Molander, chef för Human Rights Watch i Sverige diskuterade situationen i Xinjiang med Ami Hedenborg som moderator. Foto: Ylva Sundgren

Brittis Edman vill dessutom se att det går undan:

– Med tanke på allvaret och omfattningen måste en sådan utredning ske omedelbart.

Att höja rösten, också som vanlig medborgare, menar hon också lönar sig:

– Världen är för tyst – så länge det här pågår är vi för tysta. Kina är känsligt för kritik – om många hör av sig så spelar det roll. Det är också viktigt för uigurerna själva att höra att samhället bryr sig.

Text: Vera Häggblom
[email protected]
Foto: Ylva Sundgren
[email protected]

Läs också

China Muslims: Xinjiang schools used to separate children from families (BBC 4 juli 2019)

Kinas ambassadör kritiserar svensk domstol: ”Respektlöst” (Expressen 3 juli 2019)

Läs mer från Amnesty Press

Vittnesmål från ett kinesiskt omskolningsläger i Xinjiang (6 maj 2019)

Så skolas Kinas muslimer om (27 augusti 2018 – också i nummer 3/2019)

På flykt undan Kina (20 mars 2016 – också i nummer 1/2016)

Ökad spänning i Xinjiang (21 maj 2008 – också i nummer 2/2008)

Alla uigurers moder kämpar för sitt folks rättigheter (14 oktober 2005)

Amnesty Press i Almedalen

ALMEDALEN2019: Mord, förföljelse och slavliknande förhållanden – verklighet för arbetare i många länder (7 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Efter IS nederlag – komplext ansvarsutkrävande med förhinder (7 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Ett människoliv verkar vara mycket olika värt” (6 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Afghanistan – fred till vilket pris? (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Sexualitet och reproduktion är centralt inom högerextremismen” (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Samtyckeslagen ger redan effekt (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Många tågade för mångfalden i Visby (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: De många konflikterna i Mellanöstern (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Barn i människohandel får inte det stöd de har rätt till” (3 juli 2019)

artiklar | 2019-07-04
Av: Vera Häggblom