ALMEDALEN2019: Samtyckeslagen ger redan effekt

För ett år sedan trädde samtyckeslagen i kraft. Den har redan börjat ge effekt, enligt deltagarna på Amnestys seminarium ”Ett år med den nya sexualbrottslagen” i Almedalen på torsdagen. Men det finns fortfarande mycket att göra. Amnesty har bland annat uppmärksammat brister i polisens utredningsarbete.

reportage | 2019-07-05
Av: Jennie Aquilonius

Silvia Ingolfsdottir Åkermark, Olivia Björklund Dahlgren, Katarina Bergehed och Ami Hedenborg vid Amnestys seminarium om samtyckeslagen. Foto: Ylva Sundgren

Den 1 juli 2018 fick Sverige en sexualbrottslag som bygger på att sex ska vara frivilligt. Tidigare krävdes att gärningspersonen använt någon form av våld, hot eller utnyttjat någon som befunnit sig i en särskilt utsatt situation, för att det skulle räknas som våldtäkt. Nu finns också det nya brottet oaktsam våldtäkt, där personen borde ha förstått att den andra inte deltog frivilligt.

Organisationen Fatta! har drivit på hårt för att samtyckeslagen skulle bli verklighet. I dag är ordförande Olivia Björklund Dahlgren glad.

– Vi har utvidgat det kriminaliserade området och det omfattar nu fler händelser, tidigare krävdes det ju ett betvingande, nu går gränsen vid samtycke. Oaktsamhetsbrottet är också en viktig del. Det flyttar fokus från att våra kroppar är något som tas till att man måste försäkra sig om att den andra verkligen vill, säger hon på Amnestys seminarium ”Ett år med den nya sexualbrottslagen”.

Det har bara gått ett år, men advokaten och målsägandebiträdet Silvia Ingolfsdottir Åkermark märker redan skillnad. Det är fortfarande lika svårt att bevisa våldtäkt, men hon ser lagens normerande effekt i domskrivningar, medier och bland allmänheten. Det finns en liten förändring i hur människor tänker och resonerar.

– Förut letande vi också hela tiden efter var det här betvingandet fanns någonstans, våld eller ett hot. En stor ögonöppnare för många, inklusive mig, tror jag var hur stort antal våldtäkter som inte har retts upp på grund av att det saknades betvingande, man inser hur många fler mål som kanske kommer att prövas nu. Det blir en helt annan sak när man jobbar med de här målen, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark.

Silvia Ingolfsdottir Åkermark ser som advokat att den nya lagen har börjat få effekt. Foto: Ylva Sundgren

Tidigare hade hennes klienter rätt till ett målsägandebiträde, ofta en advokat, som stöttar den brottsutsatta under rättsprocessen. Men med den nya lagen ska den brottsdrabbade få ett sådant redan till det första förhöret. Det är viktigt för att förhören ska bli bra, berättar hon, eftersom åklagaren fattar beslut om vidare utredning utifrån det, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark.

Hon upplever också att den skepticism som fanns bland jurister mot lagen innan den trädde i kraft har dött ut. Många trodde också att det skulle bli många ärenden med oaktsamma våldtäkter, men så har inte blivit fallet. Däremot skriver åklagarna ofta det som ett andra alternativ, om det inte går att styrka uppsåt.

Men det nya brottet har också haft effekt. Silvia Ingolfsdottir Åkermark berättar om ett fall där en man köpte sex och domstolen ansåg att han borde ha insett att det handlade om människohandel. I ett forum på nätet för sexköpare hade han beskrivit det hela som misstänkt trafficking:
– Han blev dömd för grov oaktsam våldtäkt.

Samtyckeslagen ses av panelen som en milstolpe i på vägen mot att fler ska få upprättelse. Men den ses också bara som ett första steg.

– Hur kan vi få slut på det som i det närmaste kan beskrivas som en straffrihet när det gäller våldtäktsfall? Enligt Brottsförebyggande rådet är det, de senaste åren, fem av hundra anmälda våldtäktsfall som leder till en fällande dom, säger Ami Hedenborg, pressansvarig på svenska Amnesty.

Katarina Bergehed är sakkunnig för kvinnors rättigheter på svenska Amnesty. Hon har tillsammans med kollegor på Amnesty i Danmark, Finland och Norge tagit fram rapporten Time for Change om hur våldtäkter hanteras i de fyra länderna.

Katarina Bergehed hoppas att polisens nya satsning ska åtgärda brister i utredningsarbetet. Foto: Ylva Sundgren

Rapporten konstaterar att det behövs en rad åtgärder i Sverige, framför allt när det gäller polisens utredningar. Ibland är utredningar väldigt bra, säger Katarina Bergehed, medan de i andra fall brister. Det kan handla om alltifrån att den misstänkte inte förhörs till att förhörsledaren byts ut, ibland flera gångar, och att de utsatta får vänta upp till nio månader på dna-analyser. Polisens förklaring är ofta brist på resurser som beror på gängkriminalitet, skjutningar och terrorhot.

– Polisen måste växla upp sitt arbete, åtgärda de brister som finns och säkerställa att personalen har den kompetens de behöver, säger Katarina Bergehed.

Amnesty har samlat in över 18 000 underskrifter i en kampanj i samband med rapporten Time for Change. De har lämnats över till rikspolischefen Anders Thornberg. I juni lanserade polisen en satsning på särskilt utsatta brottsoffer, det gäller våldtäkter, brott i nära relationer och vålds- och sexualbrott mot barn. Nu ska 350 nya utredare anställas.

– Att man från rikspolischefens och den nationella polisledningens sida faktiskt går ut och säger att vi måste stärka upp med resurser och viss kompetenshöjning. Det är ett bevis på att det inte fungerar i dag och att myndigheten har sett det och börjar ta steg för att åtgärda det. Sedan finns det alla skäl att följa det här noga, så att det blir en satsning som håller långsiktigt och sipprar ner i polisorganisationen, säger Katarina Bergehed.

Ami Hedenborg lyfter fram Brottsförebyggande rådets nya rapport som har gått igenom 785 anmälningar från 2016 om våldtäkt mot flickor och kvinnor över 15 år.

– Nästan alla hade lagts ner, och Brå gick själva ut och sade att det spelar inte så stor roll om det blir bättre utredningar, det kommer ändå inte gå, säger Ami Hedenborg.

Katarina Bergehed berättar att Brå pekar ut otydliga berättelser från målsäganden som en viktig anledning till att utredningar läggs ner.

– Där tycker jag att man felaktigt lägger det på målsägande i stället för på utredaren; Hur ställer du frågor? Hur får du fram en sammanhängande berättelse där alla delar som måste finnas är med? Man måste ha teknik för att ställa de frågorna. Jag såg flera ställen i rapporten där bättre polisarbete skulle kunna förändra bilden, säger hon.

Olivia Björklund Dahlgren är ordförande i Fatta! och glad för den nya lagen. Foto: Ylva Sundgren

Organisationen Fatta! jobbar nu vidare med att samtycke också ska finnas i praktiken. Skolan och att alla elever ska få sex- och samtyckesundervisning är en viktig prioritering.

– Elever ska redan från ung ålder få kunskap om hur de kan läsa varandras signaler. Vi har också en satsning som heter Fattajobbet där vi erbjuder arbetsplatser i den offentliga sektorn utbildning i hur de kan skapa en samtyckeskultur på arbetsplatsen, säger Olivia Björklund Dahlgren.

Text: Jennie Aquilonius
[email protected]
Foto: Ylva Sundgren
[email protected]

Lyssna också på "I lagens namn" (P1)

Saras fall första samtyckesfallet att prövas i HD (7 juli 2019)

Amnesty Press på Almedalen

ALMEDALEN2019: Mord, förföljelse och slavliknande förhållanden – verklighet för arbetare i många länder (7 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Efter IS nederlag – komplext ansvarsutkrävande med förhinder (7 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Ett människoliv verkar vara mycket olika värt” (6 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Afghanistan – fred till vilket pris? (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Sexualitet och reproduktion är centralt inom högerextremismen” (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle” (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Många tågade för mångfalden i Visby (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: De många konflikterna i Mellanöstern (4 juli 2019)