Hårdare attityd mot asylsökande

Kort före jul förra året avvisades två egyptiska asylsökande av den svenska regeringen. De anses ha haft ledande positioner i organisationer som gjort sig skyldiga till terrordåd. Men bevisen hos SÄPO är hemliga.

Kvar i Sverige är Hanan, hustrun till en av männen, och parets fem barn. Drygt tre veckor efter utvisningen visste hon fortfarande inte var hennes make var, eller om han fortfarande levde.

– Advokaterna i Egypten har frågat myndigheterna, men de får inte träffa honom. Och det får inte hans släktingar heller. Ingen vet var han är, sade hon då till Amnesty Press.

Den 24 januari, vid pressläggningen av Amnesty Press, kom det uppgifter om att Hanas make fängslats och utsatts för tortyr hos den egyptiska säkerhetspolisen.
Avvisningen är ett led i en ny, hårdare attityd mot asylsökande, en direkt konsekvens av terrorbekämpningen efter 11 september. FN-resolution 1373, från december förra året, medför att Sverige måste införa en ny lag mot finansiering av terroristhandlingar. Men den uppmanar också till hårdare gränskontroller i jakten på terrorister och tuffare granskning av flyktingar.

Sverige har gått främst i ledet, som första EU-land att lämna ut terroristmisstänkta flyktingar. Enligt den svenska regeringen hade egyptierna i grunden flyktingstatus, men de kunde avvisas med hänvisning till en speciell paragraf i utlänningslagen, en paragraf som blivit aktuell efter FN-resolutionen 1373. I denna paragraf görs nämligen undantag för hot mot rikets säkerhet eller internationella sanktioner.

Risken är stor att de torteras, enligt Amnesty som anser att den svenska regeringen därför bryter mot Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention mot tortyr.

Regeringen säger att den fått skriftliga garantier om att de inte ska utsättas för tortyr, men denna garanti betyder ingenting, enligt Amnesty.

Männen är redan tidigare dömda till långa fängelsestraff i sin frånvaro, i massprocesser i egyptisk militärdomstol. Domstolarna har fått stark kritik från den egyptiska människorättsorganisationen EOHR, som hävdar att de åtalade inte får rättvisa rättegångar och att tortyr använts.

Debatten om terroristbekämpningen har till stor del kretsat kring frysningen av tillgångar för personer och organisationer som anses ha koppling till Usama bin Ladin. Även pengar som indirekt kan komma bin Ladin till godo ska stoppas. Bakom ligger FN:s resolution 1333, antagen redan innan 11 september, om sanktioner mot talibanerna.

FN:s sanktionskommitté samlar ihop en lista med namn på personer och organisationer vilkas tillgångar ska spärras, en lista som sedan följs av EU genom ett speciellt beslut i EU-kommissionen. På listan finns sedan november förra året tre svensk-somalier, med kopplingar till föreningen al-Barakaat, som ingår i ett speciellt system för att föra över pengar till anhöriga i Somalia.

De tre har fått sina tillgångar spärrade och alla inkomster stoppade. Detta utan att några bevis lagts fram. De har inte blivit hörda och inte fått möjlighet att försvara sig. Klart är emellertid att det finns sakfel i FN-listan. Men det finns ingen möjlighet att överklaga. Den enda möjligheten är att vända sig till den amerikanska regeringen, som ligger bakom uppgifterna eller till FN:s sanktionskommitté.

Men eftersom den information som USA lämnat till svenska UD är hemligstämplad vet inte de tre utpekade vad de ska försvara sig mot.

EU-kommissionens beslut om att införa FN-sanktionerna strider mot de allmänna rättsprinciper som ska genomsyra EU, hävdar de tre männens advokater och mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som säger att alla ska ha rätt till en rättvis och offentlig rättegång.

Text: Petter Ljunggren