Nu ska transpersoner friskförklaras – besked från Socialstyrelsen välkomnas

Transpersoner ska inte längre ses som sjuka. – Det är en viktig förändring, säger Lukas Romson, jämlikhetskonsult och transexpert. Nästan 40 år efter att homosexualitet togs bort från de psykiatriska diagnoserna ska nu även transpersoner friskförklaras.

reportage | 2017-03-20
Av: Charlie Olofsson

Lukas Romson Foto: Carolina Hawranek

Socialstyrelsen har meddelat att transpersoner i Sverige inte längre ska ses som sjuka i kontakten med vården. Det kommer att få stor betydelse för attityderna, både inom vården och i samhället i stort, tror Lukas Romson, jämlikhetskonsult och transexpert.

– Det finns de som tycker att vi är nötter som inte går att ta på allvar och de stödjer ofta sin argumentation på de psykiatriska diagnoserna, säger han.

Förändringen går också i linje med hur de flesta transpersoner själva upplever sin situation, tillägger han:
– I och med den här förändringen blir det tydligt att problemet inte är psykologiskt utan att det sitter i kroppen.

Hur Socialstyrelsens friskförklaring av transpersoner ska gå till rent praktiskt är fortfarande oklart, men beskedet går i linje med det pågående internationella arbetet i Världshälsoorganisationen, WHO. I utkastet till nästa upplaga av den internationella diagnosmanualen ICD har de transrelaterade diagnoserna flyttats från den psykiatriska delen till ett nytt kapitel. Syftet är att ta bort sjukdomsstämpeln, men samtidigt ha kvar möjligheten för transpersoner att få transspecifik vård.

Den uppdaterade diagnosmanualen ska antas av WHO nästa år, men i Danmark har politikerna gått före. Redan förra året beslutade Folketinget samstämmigt att den psykiatriska diagnosen skulle bort. Förändringen fick genomslag i januari i år och därmed blev Danmark det första landet i världen att friskförklara transpersoner.

– Att flytta diagnosen var ett viktigt steg, men det är framför allt symbolpolitik, säger transaktivisten Charlie Hedman.

Charlie Hedman. Foto: Privat

Han är engagerad i Transpolitiskt Forum, som drev på för en friskförklaring tillsammans med bland annat danska Amnesty. Trots att transpersoner i Danmark inte längre klassas som psykiskt sjuka krävs fortfarande en psykiatrisk utredning för att få tillgång till könsbekräftande behandling, vilket Charlie Hedman ifrågasätter.

– Vi måste fortfarande göra IQ-tester och personlighetstester. Vi måste fortfarande svara på märkliga frågor, som ifall vi tänker på våra föräldrar när vi onanerar och om vi gillar att tända eld på saker, säger han.

Danska Amnesty driver kampanjen ”Sykt system” som kritiserar transvården. De vill se en vård som bygger på informerat samtycke, så att patienten själv får ta det avgörande beslutet om sin behandling. Som det är nu är utredningstiderna för långa, det är svårt att få vård och många upplever sig dåligt bemötta, enligt Charlie Hedman.

– De som har pengar åker till andra länder för att göra sina operationer. Så gjorde jag. Jag åkte till Tyskland, säger han.

Folketinget i Danmark. Foto: Heje – eget arbete/Wikimedia

I ett Europeiskt perspektiv har Ukraina pekats ut som det land med mest kränkande könsidentitetsutredningar. Human Rights Watch, HRW, och Transgender Europe, TGEU, har beskrivit den ukrainska utredningsproceduren som förnedrande och inhuman. Vid årsskiftet ändrades systemet och de mest kränkande momenten har tagits bort, men fortfarande krävs en omfattande psykiatrisk utredning för att få ändra juridiskt kön och få tillgång till behandling.

Tidigare tvingades transpersoner i Ukraina att tillbringa 30-45 dagar på sluten psykiatrisk klinik som en del av könsidentitetsutredningen.
– Det var precis som att sitta i fängelse, säger Angelija Skhlipers, ordförande för transorganisationen T-ema.

Angelija Skhlipers Foto: Charlie Olofsson

Hon placerades på en avdelning för män, och alla utom hon hade diagnosen schizofreni. De var 50 patienter som levde efter ett strikt schema från väckning klockan sex på morgonen till dess att lamporna släcktes vid nio på kvällen.

– Jag vet inte hur jag ska beskriva det. Det var fruktansvärt. Värst var duschrummet. Det fanns ingen möjlighet att stänga om sig. Vi hade inget privat utrymme, säger hon.

Att transpersoner blir inlåsta som en del av utredningen är en av sjukdomsklassificeringens mest extrema konsekvenser, menar Angelija Skhlipers. Vissa läkare tycker att metoden är nödvändig för att kunna skilja mellan transsexualism och andra psykiska sjukdomar. Det är så kravet har motiverats. Under tiden Angelija Skhlipers satt inlåst träffade hon en psykolog och gjorde vissa tester, fast mest satt hon bara av dagarna.

– Det fanns ingenting att göra mer än att stirra i väggen. Det är svårt att se poängen med det, säger hon.

Numera utreds transpersoner i Ukraina i den öppna psykiatrin, men i till exempel Kazakstan kräver lagen fortfarande att delar av utredningen ska ske på sluten avdelning. Förslaget till förändringar i ICD kan få stor betydelse för transorganisationer i olika delar av världen, tror Lukas Romson.

– Jag tror att många kommer att få lättare att driva sina rättigheter, säger han.

Internationella transorganisationer gläds åt förslaget att flytta transdiagnoserna från den psykiatriska delen, men pekar samtidigt på problem i utkastet till nya ICD. Kritiken gäller främst förslaget att införa en särskild diagnoskod för barn. Det beskrivs som onödigt, eftersom barn inte har behov av könsbekräftande behandling. En särskild diagnoskod för barn kan vara rent skadlig eftersom den riskerar att användas för lättvindigt mot unga som som bryter mot genusnormer, skriver GATE.

I Danmark önskar Charlie Hedman att friskförklaringen på sikt ska leda till en bättre transvård. Trots att det inte har blivit så än är han hoppfull. Avskaffandet av den psykiatriska diagnosen kräver en förändring, menar han.

– Vi är inte psykiskt sjuka och när det nu bekräftas måste vi ses som personer med rätt att fatta beslut över våra egna kroppar, säger han.

Charlie Olofsson
[email protected]

Läs mer från danska Amnesty Den danska kampanjen #Sygtsystem

Nytt lagförslag om ändring av juridiskt kön

Regeringen kommer lägga ett lagförslag som ska separera den juridiska och den medicinska delen i processen att korrigera kön. Då kommer det inte längre behövas någon diagnos för att få nytt personnummer. Liknande lagar finns redan i till exempel Danmark och Norge.

– Transpersoner har generellt sämre hälsa än befolkningen i allmänhet, inte minst psykisk hälsa. Den nya lagstiftningen kan förhoppningsvis leda till enklare och snabbare processer så att fler kan leva enligt sin könsidentitet, vilket förhoppningsvis förbättrar hälsan i gruppen, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

RFSL välkomnar beskedet, och hoppas att det även ska omfatta unga. I dagsläget finns ingen möjlighet att ändra juridiskt kön förrän efter 18 års ålder.

Charlie Olofsson

Läs mer i Regeringens pressmeddelande

Läs mera om transfrågor från Amnesty Press

Hon vägrar ge upp – trots hårdare klimat i Indonesien mot hbtqi-personer (9 mars 2017)

En universell kärlekshistoria under extrema förhållanden (18 februari 2017)

FN:s första hbtq-expert inleder sitt arbete (16 februari 2017)

PRIDE2016: Besvikelse över regeringens utspel i transfrågan (28 juli 2016)

En inställd stämning – krönika av Ulrika Westerlund (nummer 2/2016)

STOCKHOLM PRIDE 2015: Delseger för den norska transrörelsen (3 augusti 2015)

STOCKHOLM PRIDE 2015: KD-ledaren grillades av RFSL, öppnar för skadestånd till tvångssteriliserade (1 augusti 2015)

Irland får ny lag för könstillhörighet – hyllas som föregångsland (29 juli 2015)

STOCKHOLM PRIDE 2015: Maltas nya lag hyllas av transrörelsen (27 juli 2015)