En halv miljon på flykt i Burkina Faso – många barns skolgång drabbas

I Burkina Faso ställdes allt julfirande in och president Roch Marc Christian Kaboré utlyste landssorg efter attacken mot staden Arbinda på julafton då 35 civila, de flesta kvinnor, dödades. FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckte sin solidaritet med Burkina Fasos folk och Charles Michel, ordförande i Europeiska rådet, förklarade att EU stödjer Afrika i kampen mot terrorism. Enligt FN har nu över en halv miljon människor flytt undan jihadistattacker. Amnesty Press har besökt norra Burkina Faso där 200 000 barn nu beräknas stå utan skolgång.

Reportage | 2019-12-30
Av: John Palm
Även publicerad i AmnestyPress #4/2019
Soumaila Sawadogo och Dienderé Sawadogo är lärarkollegor och nära vänner som båda tvingades fly efter att ha blivit hotade av jihadister i sina skolor mindre än tio mil norr om Kaya. 


Soumaila Sawadogo och Dienderé Sawadogo är lärarkollegor och nära vänner som båda tvingades fly efter att ha blivit hotade av jihadister i sina skolor mindre än tio mil norr om Kaya. 
 Foto: Malin Palm

Läraren Soumaila Sawadogo glömmer aldrig telefonsamtalet från sin kollega Dienderé Sawadogo på eftermiddagen den 5 april i år.
– De var nyss här, nu är de på väg till er!

Soumaila Sawadogo hann springa ut för att varna eleverna som spelade fotboll på skolgården strax utanför staden Barsalogho i norra Burkina Faso. Några minuter senare blev han och hans kollegor omringade av tio maskerade och tungt beväpnade män som anlände på motorcyklar.    – De sade att de inte vill döda oss men att det från och med nu enbart är tillåtet att undervisa islams läror. Sedan gav de oss 72 timmar att lämna området om vi ville leva, säger Soumaila Sawadogo. De dagarna innan vi kunde ta oss därifrån är de värsta i mitt liv.

Soumaila Sawadogo och Dienderé Sawadogo hör till den närmare halv miljon burkinier som det senaste året flytt sina hem.

 I byar runt Kaya har skolbarn börjat öva inför potentiella attacker från jihadistgrupperna, bland annat genom att slänga sig på golvet för att ta skydd. 


I byar runt Kaya har skolbarn börjat öva inför potentiella attacker från jihadistgrupperna, bland annat genom att slänga sig på golvet för att ta skydd. 
 Foto: Malin Palm

Enbart i staden Kaya i centrala Burkina Faso, där vi träffar de båda lärarna, befinner sig närmare 50 000 internflyktingar. De som har flytt hit bor hos värdfamiljer som i de flesta fall hade ont om plats redan innan. Andra har inkvarterats i tidigare tomma hus där det nu kan bo ett 40-tal personer på några tiotals kvadratmeter.  

Burkina Faso, ett kustlöst land på gränsen till ökenområdet Sahel i Västafrika, har sedan självständigheten 1960 varit förskonat från större konflikter. Fram till nu. Redan år 2015 började jihadistgrupper, som sedan början av 2010-talet agerat över stora områden i grannländerna Niger och Mali, ta sig över landets norra gränser.  

Under 2019 har konflikten exploderat med hundratals attacker i landet. I Mali finns ett franskt anti-terrorförband och FN-insatsen MINUSMA med bland annat 250 svenska soldater. I Burkina Faso står landets underutvecklade armé ensam och oförmögen att hantera de väpnade jihadisterna.

Byar och samhällen attackeras mitt på ljusa dagen, stora områden har övergivits av staten och mer eller mindre tömts på civilbefolkning. Konfliktlinjen flyttas ständigt längre söderut. En del hjälporganisationer har av säkerhetsskäl nyligen flyttat sin personal söderut till Kaya, en stad belägen bara tio mil från huvudstaden Ouagadougou.

Alla utom en klass på Ecole Kouimkouli i Kaya har redan över hundra elever. Snart ska skolan även ge plats åt hundratals barn som flytt från våldet längre norrut.

Alla utom en klass på Ecole Kouimkouli i Kaya har redan över hundra elever. Snart ska skolan även ge plats åt hundratals barn som flytt från våldet längre norrut. Foto: Malin Palm

Det senaste året har Burkina Faso även sällat sig till skaran länder där barns utbildning är hotad. Enligt rapporten ”Utbildning under hot” från FN:s barnfond Unicef är just nu 1,9 miljoner barn utan skolgång i Väst- och Centralafrika.

I Burkina Faso har närmare 2 000 skolor tvingats stänga på grund av direkta eller indirekta hot från jihadistgrupper som motsätter sig den sekulära utbildning som skolorna bedriver. Över 6 000 lärare har likt Soumaila Sawadogo och Dienderé Sawadogo tvingats fly från sina arbeten och 200 000 barn har berövats möjligheter till utbildning.

12-årige Lassané Sawadogo såg en man dö och gick till fots i tre dagar efter att jihadistgrupperna attackerade hans by. Redan en vecka innan dess hade hans lokala skola stängt på grund av hot. 


12-årige Lassané Sawadogo såg en man dö och gick till fots i tre dagar efter att jihadistgrupperna attackerade hans by. Redan en vecka innan dess hade hans lokala skola stängt på grund av hot. 
 Foto: Malin Palm

Två av de barn som flytt från sina hembyar i norra Burkina Faso är fjortonåriga Oumouratou Ouedrago och tolvåriga Lassané Sawadogo. De är dock några av få internflyktingar i Kaya som har lyckats få en plats i en lokal skola. Nu sitter de inklämda bland sina nya klasskamrater på de överfulla bänkraderna i Ecole Kougrin Louga A.  

Det är deras tredje dag i sin nya skola i en ny stad. De rör sig försiktigt och talar med låga röster, som för att inte väcka uppmärksamhet.

I Kaya är det mycket som är nytt: som att vatten kommer ur en kran och att husen är byggda ovanpå varandra vilket inte var fallet med de små traditionella husen i hembyn, förklarar Oumouratou Ouédrago.

Lassané Sawadogo är van att bo tillsammans med hela släkten och vid att dagligen ha ett hundratal personer omkring sig. En livsstil och trygghet som slogs i spillror en dag i våras när byn attackerades.

Alla flydde i panik utan chans att ta med vare sig viktiga saker eller hålla reda på familjemedlemmar. Medan han sprang såg Lassané en man ligga död på marken och befann sig sedan ensam på flykt genom öknen.

– Jag var så rädd och ensam men när vi hittade varandra och var tillsammans kände jag stor lycka. Vi vandrade i tre dagar och gick från hus till hus för att få något att äta. Vissa hjälpte oss, säger Lassané Sawadogo.

I Kaya har familjen åter splittrats, Lassané Sawadogo bor bara tillsammans med sina syskon. Men han är glad över att ha fått börja skolan.
– Jag började bli uttråkad, säger han.

Under en franskalektion i skolan Ecole Kouimkouli låter läraren Felicité Sawadogo barnen öva hälsningsfraser mot varandra.

Under en franskalektion i skolan Ecole Kouimkouli låter läraren Felicité Sawadogo barnen öva hälsningsfraser mot varandra. Foto: Malin Palm

Oumouratou Ouedrago håller med, trots nervositeten inför att börja i ny skola i en annorlunda miljö.
– Jag var rädd innan men redan första dagen fick jag flera nya vänner, säger hon och ler för första gången under samtalet.

Men Lassané och Oumouratou är undantag. Bara i Kaya finns tusentals unga internflyktingar som väntar på att kunna återuppta sin skolgång.

Anne Vincent, chef för Unicef i Burkina Faso, menar att skolgång för barn måste ges prioritet i den pågående flyktingkatastrofen. Barn som inte har en skola att gå till löper större risk att bli bortgifta, exploaterade eller radikaliserade.

Även Ioli Kimyaci, flyktingorganet UNHCR:s representant i landet är orolig för följderna:

– Redan innan konflikten var mindre än 50 procent av Burkina Fasos befolkning läs- och skrivkunnig. Om de här barnen inte kan gå tillbaka till skolan snart kan det bli en förlorad generation.

Den burkinska regeringen har utfärdat dekret om att skolor måste ta emot flyktingbarn. Det är dock lättare sagt än gjort i ett av världens fattigaste länder där de militära utgifterna just skjutit i höjden och där FN-organen hittills fått in omkring en tredjedel av de cirka två miljarder kronor som de behöver för att möta de akuta behoven hos den konfliktdrabbade befolkningen. 

Det är sista lektionen innan lunch när vi tittar in i de dörr- och fönsterlösa klassrummen på Ecole Kouimkouli i Kaya. Där inne sitter barnen hopklämda på smala bänkar i täta rader. De som får plats vill säga.

I flera av klassrummen sitter uppemot 20 elever på golvet, så nära den gröna griffeltavlan att de måste rikta nackar och blickar nästan rakt upp i luften för att kunna se vad som står på den.
– Vi brukar rotera var tredje dag för att inte samma elever ska sitta där varje dag, förklarar rektor Idrissa Sawadogo och får en bekymrad rynka i pannan.

Han rabblar statistiken från sina olika klassrum: 110 förstaklassare, 87 barn i tvåan, 135 i fyran. Han pekar stolt på ett diplom på väggen som intygar att eleverna, trots förutsättningarna, gjort höga resultat på de nationella proven.  

Rektor Idrissa Sawadogos skola har redan klasser med uppemot 135 elever. Nu ska han göra plats för ytterligare flera hundra barn som flytt till Kaya.


Rektor Idrissa Sawadogos skola har redan klasser med uppemot 135 elever. Nu ska han göra plats för ytterligare flera hundra barn som flytt till Kaya.
 Foto: Malin Palm

– Det är inte lätt att lära sig skriva om man sitter så tätt intill sina klasskamrater att man inte kan röra sina armar. Men alla, både lärare och elever, gör sitt yttersta varje dag, säger han.

Idrissa Sawadogo har länge bett om både fler lärare och större utrymmen. Som minimum skulle han vilja halvera antalet elever per klass. Nu ska skolan istället växa med hundratals nya flyktingelever utöver de nästan 700 han redan har.

– Hur ska vi göra? Vi skulle behöva utvärdera varje ny elev för att hitta rätt nivå. Och sedan då; ska vi fokusera på de elever som det går bra för eller på de som är svaga och kanske missat flera månaders skolgång? Vi har inte fått några riktlinjer och jag är mycket orolig för hur det ska gå med barnens utbildning, säger han med sorgsna ögon.

– Det jag säger nu kommer från djupet av mitt hjärta: vi behöver verkligen hjälp.

Vi möter lärarna Soumaila Sawadogo och Dienderé Sawadogo igen. De skulle gärna hjälpa skolorna i Kaya men väntar ännu på nya order från staten. Hemma hos Soumaila Sawadogo träffar vi hans tioåriga systerdotter Nassiratou Dialla, ett av de tusentals barn som står utan skola i Kaya.

Nassiratou Dialla är ett av omkring 200 000 barn i Burkina Faso som efter hot och våld från jihadisterna inte har någon skola att gå till. Här får hon hemundervisning av sin morbror, läraren Soumaila Sawadogo.


Nassiratou Dialla är ett av omkring 200 000 barn i Burkina Faso som efter hot och våld från jihadisterna inte har någon skola att gå till. Här får hon hemundervisning av sin morbror, läraren Soumaila Sawadogo.
 Foto: Malin Palm

Hon har köpt allt hon behöver: en blå skolryggsäck, ett anteckningsblock och en krittavla. Allt finns, utom en plats i en ny skola. Tur i oturen är att hon kan få hemundervisning av sin morbror Soumaila Sawadogo.

Han ritar upp matematiktal direkt på den ljusgrå cementväggen medan tioåringen sitter på en låg pall på marken böjd över sitt anteckningsblock.

Både Soumaila Sawadogo och Dienderé Sawadogo har svårt att helt ta in den situation de hamnat i, och den livsfara de var i när jihadistgrupperna kom till deras skolor.

– För ett år sedan var vi tillsammans med alla vår kollegor och umgicks efter arbetet. Vi kunde aldrig tro att det skulle gå så här snabbt, säger Soumaila Sawadogo.

– Föräldrarna till våra tidigare elever ringer och frågar hur det ska gå med deras barns utbildning. Jag vet inte vad jag ska säga till dem, säger Dienderé Sawadogo.

Text: John Palm
frilans@johnpalm.se
Foto: Malin Palm
malinpalm.fotograf@gmail.com

Fakta/Burkina Faso

Huvudstad: Ouagadougou
Politik: Självständigt från Frankrike under namnet Övre Volta 1960. Under Thomas Sankaras presidentperiod döptes landet om till Burkina Faso 1984. Sankara dödades i en kupp 1987 och en period av auktoritärt styre och militärkupper följde. År 2015 valdes Roch Marc Christian Kaboré från socialdemokratiska MPP, Folkets rörelse för framsteg, till president.
Befolkning: 20,1 miljoner
Yta: 274 200 km2 (Sverige 449 964 km2)

Blodig julhelg i Burkina Faso

Situationen i Burkina Faso har förvärrats de senaste veckorna och FN varnar för en hotande humanitär kris. Enligt FN är nu 560 000 människor på flykt. Över 700 personer har officiellt dödats sedan 2015 men siffran är osäker. Landet upplevde en blodig julhelg med nya attacker.

Propagandavideo från 2016 som visar jihadister från al-Qaida i islamiska Maghreb, AQIM. Dess gren i Sahara ingår sedan 2017 i JNIM.

Propagandavideo från 2016 som visar jihadister från al-Qaida i islamiska Maghreb, AQIM. Dess gren i Sahara ingår sedan 2017 i JNIM. Foto: Wikimedia

Den 24 december anlände en stor grupp väpnade män på motorcykel till staden Arbinda i provinsen Soum i norra Burkina Faso. En militärförläggning attackerades och strider pågick under åtskilliga timmar innan armén med hjälp av flyg lyckades driva ut angriparna. Enligt Burkina Fasos armé dödades 80 terrorister i striderna medan sju armésoldater dog.

– 35 civila mördades sedan kallblodigt när terroristerna retirerade, förklarade Remis Dandjinou, kommunikationsminister, enligt al-Jazira.

Enligt regeringen var 31 av de döda kvinnor och det ska ha rört sig om civila som hämtade vatten.
President Roch Marc Christian Kaboré utlyste två dygns landssorg och meddelade att julfirandet i landet ställts in. Drygt 20 procent av invånarna i Burkina Faso tillhör olika kristna samfund.

President Kaboré i München 2018.

President Kaboré i München 2018. Foto: Koch/MSC/Wikimedia

FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckte sin solidaritet med Burkina Fasos folk och Charles Michel, ordförande i Europeiska rådet förklarade att EU stödjer Afrika i kampen mot terrorism. Påven fördömde i sitt julbudskap attacker mot kristna i Afrika och begärde hjälp till ”offren för attacker från extremistgrupper, speciellt i Burkina Faso, Mali, Niger och Nigeria”.

Medan Burkina Faso sörjde offren för attacken på julafton kom nästa attack på juldagens morgon. En armépatrull i Hallale i Soum-provinsen, utsattes för ett bakhåll. Enligt den burkinska radiostationen Radio Omega dödades elva armésoldater medan fem av angriparna ska ha dödats.

Ingen grupp har tagit på sig ansvaret för attackerna under julen.

Professor William Lawrence, gästprofessor vid George Washington-universitetet i Washington, intervjuades av al-Jazira, och beskrev attacken i Arbinda som den värsta hittills:
– Det handlar om en grupp som leds av någon från Burkina Faso och som rekryterar krigare från Burkina Faso även om attackerna utgår från Mali. Och även om de försöker sprida kaos och är under tryck från franska styrkor i område så är deras mål att befria detta område och etablera en islamisk stat, ungefär som det vi såg i norra Mali 2012.

 Soldater från Burkina Fasos armé 2015.

Soldater från Burkina Fasos armé 2015. Foto: VoA/Wikimedia

En del jihadister har tidigare deltagit i striderna i Irak och Syrien där Islamiska staten år 2014 utropade ett kalifat som besegrades vintern 2019. David Otto, från Global Risk International, säger till al-Jazira att dessa krigare nu via Libyen tagit sig till Västafrika där de hoppas kunna dra nytta av fattigdomen för att rekrytera nya krigare.

Julhelgens attacker kom efter en orolig höst i Burkina Faso där både civila och soldater har attackerats.

Den 1 december dödades 14 personer när en protestantisk kyrka i staden Hantoukoura nära gränsen till Niger angreps under pågående högmässa. President Roch Marc Christian Kaboré fördömde ”den barbariska attacken”. Den 13 oktober dödades 13 muslimer i staden Salmossi vid gränsen mot Mali när beväpnade män började skjuta mitt under bönen i en moské.

Även det kanadensiska guldföretaget Semafo har angripits. Fem bussar med gruvarbetare med militär eskort var den 7 november på väg till gruvan i Boungou. En väpnad grupp gick till attack och minst 39 personer dödades och över 60 skadades.

I augusti dödades 24 soldater vid en attack i byn Koutougou som Islamiska staten, IS, tog på sig ansvaret för.

Antalet internflyktingar i Burkina Faso ökar snabbt och enligt FN:s flyktingorgan UNHCR är nu 560 000 personer på flykt. I mitten av november varnade flera FN-organ för att matbrist och undernäring hotar allt fler människor.
Regeringsarmén har också anklagats för massmord på unga män som misstänks vara jihadister.

De olika jihadistgruppernas verksamhet i Burkina Faso har förändrats, sade Jesper Bjarnesen, Västafrikaforskare, i en intervju på Nordiska Afrikainstitutets hemsida den 5 december:

– Tidigare utfördes spektakulära attacker mot den burkinska staten eller utländska intressen och organisationerna tog snabbt på sig ansvaret för attackerna. Nu är det istället den vanliga befolkningen i norr som i ökad utsträckning är måltavlan. Väpnade grupper går in i byar för att få tillgångar, rekrytera soldater och stjäla boskap eller egendom.

Bland de största jihadistgrupperna finns Nusrat al-Islam (JNIM) och Ansarul ul Islam, som båda är allierade med al-Qaida, samt Islamiska staten, IS.

Enligt en rapport från International Crisis Group den 13 november 2019 har guldfyndigheter i Mali, Niger och Burkina Faso gjort att väpnade grupper, däribland jihadistgrupper, nu kan finansiera krigföring och rekrytera soldater.

Ulf B Andersson
Fotnot: Detta är en uppdaterad artikel från Amnesty Press nummer 4/2019.

Fattigdom

Omkring 40 procent av befolkningen i Burkina Faso lever under fattigdomsnivån. Cirka 80 procent arbetar inom jordbruket. Nästan 80 procent av exporten utgörs av mineraler och guldfyndigheter har bidragit till en ekonomisk tillväxt som nu hotas av säkerhetsläget.

Folkgrupper

Franska är det officiella språket i Burkina Faso. Befolkningen tillhör ett stort antal folkgrupper som talar olika språk. Största gruppen är mossi, som utgör 40 procent av invånarna. Bland andra större grupper finns fulani-folket, cirka tio procent, som också finns i andra delar av Väst- och Centralafrika.
Omkring 60 procent av invånarna är muslimer medan 19 procent är katoliker och fyra procent är med i protestantiska kyrkor. Drygt 15 procent tillhör traditionella religioner.

Reportage | 2019-12-30
Av: John Palm
Även publicerad i AmnestyPress #4/2019