Nicaraguas regering slår till mot regeringskritiska organisationer

I Nicaragua har regeringen den senaste veckan trappat upp trycket mot oppositionen. Landets ledande människorättsorganisationen, CENIDH, har stormats av polisen liksom tidningen Confidencial. Den 19 december meddelades att IAHCR, den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, kastas ut ur Nicaragua. Amnesty Press rapporterar från ett land i djup kris.

reportage | 2018-12-20
Av: Erika Brenner

Amnesty Press publicerar två artiklar om läget i Nicaragua. Den andra artikeln ”Allt fler flyr från Nicaragua men i Sverige blir det avslag på asylansökningar ” finns här.

Juan Carlos Arve från CENIDH. Demonstrationer som denna förbjöds av regeringen i september.

Juan Carlos Arve från CENIDH. Demonstrationer som denna förbjöds av regeringen i september. Foto: Privat

Regeringen uppmanade den 19 december den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, IAHCR, att omedelbart lämna Nicaragua. Det handlar å ena sidan om MESENI, en kommission som följer upp de mänskliga rättigheterna, å andra sidan om en expertgrupp inom IAHCR. Dessutom har IAHCR blivit förbjuden att överhuvudtaget besöka Nicaragua.

IAHCR fördömde omedelbart det ökade förtrycket. Organisationen, som säger att de fortsätter övervaka situationen i Nicaragua från Washington, säger också att den åtta månader långa krisen nu har kommit till sin fjärde fas med ”ökad aggressivitet”.

Det handlar om eskalerade angrepp mot journalister, människorättsorganisationer och andra regeringsmotståndare. De fråntas rättslig status, polisen bryter sig in i deras kontor och beslagtar tillgångar. De drabbade blir brutalt överfallna av polisen när de ber om en förklaring.

Nio nicaraguanska organisationer har hittills drabbats. En av dessa är den anrika människorättsorganisationen CENIDH.

– Detta är väldigt allvarligt och en kulmen på de senaste veckornas händelser, säger Juan Carlos Arce, juridisk rådgivare på CENIDH. Offer för övergrepp på de mänskliga rättigheterna får det mycket svårare nu.

CENIDH själv existerar inte längre tekniskt sett. Det började med att de inte fick tillstånd att marschera den 10 december då FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter fyllde 70 år. Två dagar senare fråntogs organisationen sin rättsliga status. Och den 13 december bröt sig polisen in genom taket på deras kontor och konfiskerade datorer, kameror, dokument och bilar.

– Regeringen agerade snabbt och brutalt, vi hann inte få dokumentationen av 28 års arbete i säkerhet, fortsätter Juan Carlos Arce.

Han anser att många av CENIDH:s fall har varit juridiska prejudikat och är så emblematiska att folk inte glömmer dem.

– De försöker radera bevisen för de människorättsbrott de har begått medan de har varit vid makten, speciellt under de senaste månaderna, fortsätter Juan Carlos Arce.

Han hänvisar till att sandinistregeringen, ledd av Daniel Ortega, under sitt 11-åriga styre speciellt har motarbetat självständiga medier, kvinnorätts- och människorättsorganisationer.

Efter att den sociopolitiska konflikten bröt ut i april 2018 har förtrycket ökat explosivt: hundratals har dödats, fängelserna är överfulla med politiska fångar, lagar och institutioner har trätt ur kraft och regeringskritiska demonstrationer har kriminaliserats.

I detta hus brändes en hel familj till döds den 16 juni. Nu anklagar regeringen människorättsorganisationen CENIDH för att vara medansvarig. Det finns videoinspelningar och vittnesmål om att regeringsstyrkor var ansvariga för det brutala dådet.

I detta hus brändes en hel familj till döds den 16 juni. Nu anklagar regeringen människorättsorganisationen CENIDH för att vara medansvarig. Det finns videoinspelningar och vittnesmål om att regeringsstyrkor var ansvariga för det brutala dådet. Foto: Erika Brenner

Sandinistregeringens senaste utspel mot CENIDH kom den 19 december då den anklagade organisationen för att vara var medskyldig till att en hel familj på sex personer brändes inne efter att paramilitära styrkor i juni försökte nå husets tak för att angripa regeringsmotståndare. Familjen nekade dem tillgång och mördades.

– Det enda CENIDH gjorde var att hjälpa den överlevande delen av familjen, ett arbete vi alltid har gjort: att försöka hjälpa de mest utsatta, förklarar Juan Carlos Arce. Regeringen försöker frånta befolkningen möjlighet att försvara sig men vi fortsätter vårt arbete fastän vi juridiskt sett inte existerar längre.

CENIDH anser sig ha internationella överenskommelser på sin sida, både den Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, som FN antog 1948 och FN:s deklaration om människorättsförsvarare som antogs 1998. Enligt denna kan man enskilt eller tillsammans med andra arbeta för de mänskliga rättigheterna.

Deklarationen är inte juridiskt bindande men utgör ett stöd för att sätta internationellt, politiskt tryck på regeringar, som alla är förpliktigade att skydda människorättsförsvarare. Deklarationen betonar att alla har en roll att uppfylla som MR-försvarare.

– Vi har alltid varit förespråkare för självförsvar. Idag mer än någonsin måste vi både som individer och i grupp försvara demokrati och frihet, säger Juan Carlos Arce.

CENIDH, som ännu inte vet hur de ska fortsätta arbetet under de nya förutsättningarna, bad regeringen om en förklaring till dess agerande men har ännu inte fått formellt svar.

Regeringen kallar dock de regeringskritiska organisationerna för ”terrorister” och ”kuppmakare”. Inrikesdepartementet har uttalat att pengarna från beslagtagna medel kommer att flyttas till en fond till förmån för "offren för terrorism”.

Den 13 december bröt sig polisen in i tidningen Confidencials lokaler och konfiskerade datorer, dokument, kameror och bandspelare. Senare beslagtogs även lokalerna.

Den 13 december bröt sig polisen in i tidningen Confidencials lokaler och konfiskerade datorer, dokument, kameror och bandspelare. Senare beslagtogs även lokalerna. Foto: Erika Brenner

Samma natt som polisen bröt sig in hos CENIDH, stormade kravallpolis landets mest välrenommerade oberoende tidning, Confidencial.

– Det var en attack som bara hade som avsikt att tysta ner och förstöra självständiga medier, säger chefredaktör Carlos Fernando Chamorro, en av landets mest kända journalister. Polisens agerande, på Daniel Ortegas order, var totalt olagligt och hade ingen juridisk grund.

Den 14 december ockuperade polisens specialstyrkor tidningens lokaler. När Carlos Fernando Chamorro gick till polisens högkvarter för att få en förklaring på alla övergrepp, blev han och andra journalister, lokala och internationella, brutalt angripna av kravallpolis.

Men Carlos Fernando Chamorro ger inte upp och tidningen, två TV-program och en annan digital tidning, som delar Confidencials kontor, utkommer trots svårigheterna tack vare hjälp av solidariska medier som lånar ut sina lokaler och teknologi.

– Vi kommer att göra allt för att fortsätta bedriva undersökande journalistik och fördöma diktaturens våld, korruption och andra övergrepp, kosta vad det kosta vill, försäkrar Carlos Fernando Chamorro.

Carlos Fernando Chamorro är bestört över repressionen. Han är son till Violeta Chamorro, vald till president 1990, och till journalisten Pedro Joaquín Chamorro som mördades av regimen 1978. Mordet blev gnistan till den sandinistiska revolutionen och i juli 1979 störtades diktatorn Anastasio Somoza.

Carlos Fernando Chamorro är bestört över repressionen. Han är son till Violeta Chamorro, vald till president 1990, och till journalisten Pedro Joaquín Chamorro som mördades av regimen 1978. Mordet blev gnistan till den sandinistiska revolutionen och i juli 1979 störtades diktatorn Anastasio Somoza. Foto: Erika Brenner

Den senaste veckornas övergrepp på de regeringskritiska organisationerna fördöms av de flesta stater som tillhör amerikanska staternas organisation (OAS) samt av EU och flera av unionens medlemsländer. Schweiz, en av Nicaraguas största bilaterala bidragsgivare, hotar dra sig ur landet.

Reportrar utan gränser (RSF) har bett FN:s generalsekreterare António Guterres att ingripa.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, uppmanar president Daniel Ortega att omedelbart stoppa förföljelsen av de regeringskritiska organisationerna.

José Miguel Vivanco, Amerikachef för Human Rights Watch, sade att regeringen försöker tysta dem som fortfarande vågar avslöja deras missbruk. Han uppmanade andra länder att fördöma attackerna mot det fria ordet och mötesfriheten och låta ambassadörer i Nicaragua besöka de kontor som har blivit utsatta för polisräder.

Amnesty Internationals Amerikachef Erika Guevara Rosas påpekade att president Ortega Ortega tar fel om han tror att han kan undgå rättvisa genom att tysta CENIDH.

– Det görs ett väldigt viktigt jobb på internationell nivå men regeringen är både döv och blind angående alla krav, anser Juan Carlos Arce.

”Polisen stal pengar och mobiltelefoner av mödrar till politiska fångar som vi inhyste”, vittnar  José Alexis Hernandez som är vakt hos en av de drabbade organisationerna, Popol na.

”Polisen stal pengar och mobiltelefoner av mödrar till politiska fångar som vi inhyste”, vittnar José Alexis Hernandez som är vakt hos en av de drabbade organisationerna, Popol na. Foto: Erika Brenner

Eller som vicepresident Rosario Murillo, tillika Daniel Ortegas hustru, sade till sin polisstyrka enligt regeringsorganet 19 Digital för några dagar sedan:

– Ni ger landet harmoni och säkerhet och det kommer vi att förstärka hela tiden. Här finns inte plats för förrädare.

Men CENIDH ger inte upp, lovar Juan Carlos Arce:

– De fråntog oss vår formella status men inte vår entusiasm att fortsätta försvara de mänskliga rättigheterna eller vår indignation över regeringens barbariska handlingar.

– Men det blir svårare nu när IAHCR har kastats ut. Straffriheten blir större. Och det är det enda regeringen vill – att slippa ansvar, avslutar han.

Erika Brenner
erikabre@gmail.com

Läs också

Nicaragua: Further information: Human rights organizations at risk (Blixtaktion från Amnesty International 18 december 2018)

Nicaraguan police raid independent news organization, take equipment and documents (Commitee to Protect Journalists 14 december 2018)

Läs mer om Nicaragua från Amnesty Press

Allt fler flyr från Nicaragua men i Sverige blir det avslag på asylansökningar (20 december 2018)

”Bara ekonomiska sanktioner hjälper mot krisen i Nicaragua” (19 september 2018)

Ökad fattigdom och repression i krisens Nicaragua (19 september 2018)

Aktivister från Nicaragua vill ha internationellt stöd mot Ortega (1 juni 2018)

Ökade påtryckningar mot medier i Nicaragua – situationen jämförs med Somozadiktaturens år (18 maj 2018)

Hårdare linje mot regeringskritiska medier i Nicaragua (5 april 2017)

Nicaraguas president vinnare i kritiserat val (9 november 2016)

Abortförbudets Nicaragua (17 oktober 2012)

IXCHEN – i solidaritet med kvinnor i Nicaragua (13 december 2012)

Latinamerikanska ledare rasar mot valet den 29 november - ”politisk vandalism” (6 december 2009)

FN kritiserar Nicaraguas abortförbud (1 juni 2009)

reportage | 2018-12-20
Av: Erika Brenner