ALMEDALEN2016: Konflikter i medieskugga

Syrien får stort utrymme i medierna samtidigt som Nagorno-Karabach i södra Kaukasus glöms bort. Varför är det så? Närhet, komplexitet och säkerhet spelar in, det menade panelen på Amnestys välbesökta seminarium om bortglömda konflikter.

reportage | 2016-07-09
Av: Jennie Aquilonius
Amnestys samtal om glömda konflikter lockade på torsdagen en stor publik.

Amnestys samtal om glömda konflikter lockade på torsdagen en stor publik. Foto: Annie Beckman

Varför hamnar vissa konflikter i mediernas strålkastarljus och andra inte? Frilansjournalisten Johan Persson menade att närhetsprincipen är viktig. Ju närmare en konflikt ligger läsarna, geografiskt eller intressemässigt, desto större blir nyheten.

– Kriget i Syrien påverkar oss genom att massor av flyktingar knackar på vår dörr. De som flyr från Burundi, Kongo eller Sudan kommer aldrig hit, sade han.

Säkerheten är en annan viktig faktor. Samir Abu Eid, utrikeskorrespondent på TV4, vill bland annat åka till inbördeskriget i Jemen eller till Libyen, ett land i sönderfall.

– Det är svårt att få visum i många av de här länderna och du är inte säker som journalist. Även om jag vill åka och vi förbereder oss och försöker, kan det ändå till sist vara så att redaktionen gör säkerhetsbedömningen att det är för farligt. Det är frustrerande, sade han.

 Samir Abu Eid arbetar numera för TV4 och Johan Persson (med mikrofonen) är frilansfotograf.

Samir Abu Eid arbetar numera för TV4 och Johan Persson (med mikrofonen) är frilansfotograf. Foto: Annie Beckman

Elin Jönsson, Moskvakorrespondent på SVT, såg en konflikt i att ta politisk hänsyn och be om en stats godkännande för att resa in. Hon vägrar till exempel att åka på gruppresor för journalister och som inbäddad hos militären. I stället skriver hon brev och ber att få komma.

– Men ska man ackreditera sig hos en ockupationsmakt? Men annars kan jag inte åka in utan att bli fängslad. De situationerna blir fler och fler, konstaterade Elin Jönsson.

Johan Persson, som själv suttit fängslad för främjande av terrorism och för att olagligt ha tagit sig in i Etiopien, höll med om att det är farligt för journalister att resa utan papper:

– Du riskerar att bli juridiskt anklagad för till exempel samröre med gruppen X, L eller Y. Det juridiska hotet är nytt och man vill ha ackreditering.

Johan Persson tillade också att säkerhet, särskilt för frilansjournalister, också handlar om pengar. Det säkra hotellet, bilen, skyddsvästen och satellittelefonen kostar.

Anna Törnqvist biståndschef på Kvinna till Kvinna och Anna Lindenfors, generalsekreterare på svenska Amnesty.

Anna Törnqvist biståndschef på Kvinna till Kvinna och Anna Lindenfors, generalsekreterare på svenska Amnesty. Foto: Annie Beckman

Panelen diskuterade också genusperspektivet i rapporteringen. Annika Törnqvist, biståndschef på den ideella organisationen Kvinna till Kvinna, tycker att medierna har blivit bättre på att porträttera kvinnor, även om kvinnor fortfarande framställs mer som offer än aktörer.

Elin Jönsson tror att patriarkala strukturer i mediebevakningen påverkar vilka konflikter och personer som lyfts fram. Sensationella saker får uppmärksamhet och det ska hela tiden hända något nytt i konflikten, i stället för att journalisterna skildrar de långa processerna.

– Och då väljer vi kanske ofta att skildra de som strider, som många gånger är män, sade Elin Jönsson.

Journalisterna uppmanas också att själva stå vid fronten i skottsäker väst, vilket lätt blir macho. I krig och konflikt tvingas människor också in i traditionella strukturer.

Elin Jönsson rapporterar från Moskva och har bland bevakat konflikten i Ukraina.

Elin Jönsson rapporterar från Moskva och har bland bevakat konflikten i Ukraina. Foto: Annie Beckman

Själv är hon inte så intresserad av fronten, utan menar att historierna ofta finns inne i husen, nere i bombskydden och vid vägspärrarna.

– Det kanske är en fördel i min region att det alltid är kvinnorna som kommer framrusande och vill berätta. Kvinnorna är arga och står och skriker. Männen mer lufsar undan eller är för berusade, berättade Elin Jönsson.

Elin Jönsson upplever en ängslighet i svensk media, att redaktionerna sneglar på vad alla andra gör. Det är också svårt att sälja in inslag till de få nyhetsprogrammen som finns, de konkurrerar om de stora konflikterna som alla pratar om.

– Då måste det vara lätt att sälja in konflikten. Den ska vara lättbegriplig, annars kanske inte redaktören har tid att lyssna. Då blir det lätt att man tar dem som alla känner till och där det kommer flashar från nyhetsbyråerna hela tiden.

Johan Persson känner igen ängsligheten. Han menar också att det verkar krävas en tydligt god och en tydligt ond sida för att folk ska kunna ta in informationen.

– Syrien är ett exempel. För tre, fyra år sedan var det ett hundratal rebellgrupper som slogs och det var en jävla röra. Då var intresset att skriva om det inte alls lika stort. Det är mycket lättare för media nu när det finns en jätteelak part i IS, sade han.

Annika Törnqvist, biståndschef, Kvinna till Kvinna, Anna Lindenfors, generalsekreterare, svenska Amnesty, Samir Abu Eid, journalist, TV4, Johan Persson, frilansfotograf, Elin Jönsson, Moskvakorrespondent, SVT och moderatorn  Ami Hedenborg, pressansvarig på svenska Amnesty.

Annika Törnqvist, biståndschef, Kvinna till Kvinna, Anna Lindenfors, generalsekreterare, svenska Amnesty, Samir Abu Eid, journalist, TV4, Johan Persson, frilansfotograf, Elin Jönsson, Moskvakorrespondent, SVT och moderatorn Ami Hedenborg, pressansvarig på svenska Amnesty. Foto: Annie Beckman

Panelen var överens om att svenska medier ändå blivit mer nyanserade, både när det gäller genusperspektivet och att visa människors vardag. Flera gånger under diskussionen dök frågan upp om varför medierna väljer att bevaka vissa saker men inte andra, men tyvärr fanns det ingen beslutsfattande chef på plats.

Vad gör ni för att påverka? frågade en person i publiken journalisterna.

– Tjat, tjat, tjat! Jag tror att jag har haft med Nagorno-Karabach på varenda idélista under de fem senaste åren, sade Elin Jönsson.

En annan åhörare frågade vad tittarna kan göra. Hör av dig! blev svaret.

– Många tittare och läsare hör av sig med idéer som kan leda till att vi åker någonstans. Det går absolut att påverka, bara det är ett snällt mejl, sade Samir Abu Eid.

Text: Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Läs mer

Johan Persson i Amnesty Press

En farlig konflikt (Burundi i nummer 2/2016)

Flyktingar i 40 år (nummer 1/2015)

Ett annat reportage (Recension av Johan Persson och Martin Schibbyes "438 dagar" i Amnesty Press nummer 5/2013)

”Våra kollegor är fortfarande kvar i Kality-fängelset” (Amnesty Press 25 september 2013)

Glöm inte Martin och Johan! (Ledare i Amnesty Press nummer 1/2012)

Dom inom två veckor mot Johan Persson och Martin Schibbye (Amnesty Press 7 december 2011)

De gjorde sitt jobb (Ledare i Amnesty Press nummer 4/2011)

Armeniens president Serzj Sargsian besöker Nagorno-Karabach år 2010.

Armeniens president Serzj Sargsian besöker Nagorno-Karabach år 2010. Foto: Presidentkansliet/Armenien

Nargorno-Karabach

Nagorno-Karabach: Armenien hotar med fullt krig och Turkiet lovar stödja Azerbajdzjan (Amnesty Press 4 april 2016)

Nagorno-Karabach en fryst konflikt som väntat på en lösning i över 20 år (Amnesty Press 17 april 2015)

Armenien- Azerbajdzjan: En frusen konflikt på Europas bakgård riskerar att återgå i krig (Amnesty Press 21 februari 2013)

Elin Jönsson

Skakande dokument (recension av Elin Jönssons bok , Amnesty Press 20 januari 2009)

Förtryck i det dolda (Elin Jönsson på seminarium om Uzbekistan, Amnesty Press 20 maj 2009)

Syrien

ALMEDALEN: Syrien - ett högt pris för medierapportering kring kriget (Amnesty Press 3 juli 2014)

Läs också

Martin Adler dödad (Amnesty Press 24 juni 2006)

"Jag vill bevaka platser ingen annan bryr sig om" (Amnesty Press 20 januari 2005)

Amnesty Press i Almedalen
ALMEDALEN2016: ”Ett mörkt år för asylrätten” (8 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Abortmotståndarna hoppas på ny lag i Polen (8 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Vad hände med löftet om tilläggsprotokollet? (8 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Stor utsatthet för kvinnor på flykt (8 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Nu kommer samtycke i sexualbrottslagstiftningen (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Nya vittnesmål om våld och hot på asylboenden (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Amnesty avslöjar Telias inblandning i människorättskränkningar i Vitryssland (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Yttrandefriheten hotas – också i Sverige 6 juli 2016)

reportage | 2016-07-09
Av: Jennie Aquilonius