Hård kritik mot Sri Lanka från FN

Trots att många år har gått sedan konflikten tog slut har Sri Lankas regering inte utrett de människorättsbrott som begicks under inbördeskriget 1983-2009, konstateras i en ny FN-rapport. Tiotusentals familjer väntar fortfarande på att få veta vad som hände med deras anhöriga.

reportage | 2021-02-09
Av: Sania Farooqui
Även publicerad i AmnestyPress #1/2021
Segerparaden i Colombo den 28 maj 2009 sedan Sri Lankas regeringsarmé besegrat LTTE. Nu kritiserar FN bristen på utredningar om människorättsbrott.

Segerparaden i Colombo den 28 maj 2009 sedan Sri Lankas regeringsarmé besegrat LTTE. Nu kritiserar FN bristen på utredningar om människorättsbrott. Foto: David Gray/Reuters/TT

Minst 100 000 människor beräknas ha dödats under det nästan tre decennier långa inbördeskriget mellan regeringsstyrkor och den tamilska gerillan LTTE.

Ända sedan krigsslutet 2009 har familjer till krigets offer krävt upprättelse för de många människorättsbrott som de menar begicks av regeringsstyrkorna, men hittills har straffriheten inte upphävts.

Den 27 januari konstaterade FN:s människorättskontor OHCHR i en rapport att tiotusentals familjer i landet fortfarande väntar på att få veta vad som hände med deras anhöriga. Samtidigt innebär det uteblivna agerandet från regeringen en betydligt förhöjd risk för att tidigare övergrepp ska återupprepas, konstaterar FN-organet.

Enligt rapporten har dessutom civila organisationer, människorättsförsvarare och krigets offer utsatts för en skarpare övervakning och fler trakasserier. Detta samtidigt som utrymmet för de oberoende medierna har minskat.

– Jag anser att rapporten ger oss syre i vår fortsatta kamp för sanning och rättvisa, säger den lokale människorättsaktivisten Shreen Saroor till IPS.

Hon påpekar att FN-rapporten även tydligt lyfter fram hur Sri Lanka har militariserats – och vilka risker det medför. Men enligt Shreen Saroor måste omvärlden också i högre grad lyfta fram behandlingen av landets religiösa minoriteter.

Meeran-moskén i Galle på sydkusten. Nästan tio procent av Sri Lankas invånare är muslimer.

Meeran-moskén i Galle på sydkusten. Nästan tio procent av Sri Lankas invånare är muslimer. Foto: Dan Lundberg/Wikimedia

I slutet av förra året blev många muslimer på Sri Lanka mycket upprörda efter att det framkommit att flera muslimer som avlidit i covid-19 hade blivit kremerade – mot deras anhörigas vilja. Detta kritiseras också av OHCHR.

Även Amnesty International har kritiserat landet för att under tvång kremera muslimer som fallit offer för covid-19 – i stället för att låta familjerna anordna begravningar i enlighet med deras religiösa tro.

Sri Lanka uppges vara ett av få länder i världen som regelmässigt kremerar personer som avlidit i sviterna av covid-19. Amnesty betonar dock att landets regering måste behandla alla människor jämlikt – och att diskriminering på politiska, religiösa eller etniska grunder inte får förekomma.

Shreen Saroor säger att intoleransen mot religiösa minoriteter har vuxit länge i landet, och att FN och omvärlden måste agera för att motverka den växande nationalismen i landet, där en majoritet av befolkningen är buddister.

– Det behövs en förebyggande strategi för att förhindra religiöst våld eller ytterligare ett blodigt krig, säger Shreen Saroor.

Affisch 2014 som angriper FN:s krav på utredning av brott under inbördeskriget och ger stöd till Mahinda Rajapaksa som då var president. Nu är han premiärminister medan brodern Gotabaya Rajapaksa är president.

Affisch 2014 som angriper FN:s krav på utredning av brott under inbördeskriget och ger stöd till Mahinda Rajapaksa som då var president. Nu är han premiärminister medan brodern Gotabaya Rajapaksa är president. Foto: Adam Jones/Wikimedia

Nyligen dokumenterade Human Rights Watch, HRW, i en rapport hur regeringen under president Gotabaya Rajapaksa har agerat mot personer som arbetar för att rättvisa ska skipas för de brott som begicks under inbördeskriget. Samtidigt slog HRW fast att FN:s människorättsråd bör anta en resolution som visar att omvärlden kräver att övergreppen upphör och att offren får upprättelse.

År 2018 slog Sri Lankas regering i flera uttalanden fast att man skulle leva upp till tidigare löften om att utreda de påstådda människorättsbrott som begicks under kriget. Men efter att Gotabaya Rajapaksha kom till makten 2019 har han genomfört åtgärder som bland annat inneburit att presidentmakten har stärkts samtidigt som de oberoende kommissioner som haft till uppgift att bevaka människorättssituationen försvagats betydligt.

När FN:s människorättsråd håller sin 46:e session i Genève 22 februari-19 mars väntas åter frågan om brott under kriget i Sri Lanka tas upp.

Sania Farooqui
IPS/New Delhi

Fotnot: En kortare version kommer i Amnesty Press nummer 1/2021 som utkommer 19 februari.

Människor på flykt från Kilinochchi och Mullaitivu-distrikten i januari 2009 sedan Sri Lankas armé inlett slutoffensiven mot LTTE, de tamilska befrielsetigrarna.

Människor på flykt från Kilinochchi och Mullaitivu-distrikten i januari 2009 sedan Sri Lankas armé inlett slutoffensiven mot LTTE, de tamilska befrielsetigrarna. Foto: trokilinochchi/Wikimedia

Läs också

Thousands March for Justice in Sri Lanka, Despite Ban. Protesters Call for UN Action on Accountability (Human Rights Watch 9 februari 2021)

Protester i norr och öster – nationaldagsfirande i söder (Tidskriften Sydasien 8 februari 2021)

Sri Lanka’s UN Efforts to Stave Off Justice for War Crimes (Human Rights Watch 3 februari 2021)

Sri Lanka: The UN Human Rights Council must step up efforts to advance accountability for serious violations in Sri Lanka (Amnesty International 14 januari 2021)

Sri Lanka: Collapse of Joseph Pararajasingham murder case a failure of justice (Amnesty International 13 januari 2021)

Läs mer om Sri Lanka från Amnesty Press

Sri Lanka – ett år med ”Gota” som president (12 januari 2021)

Elva år utan rättvisa – Sri Lanka tar ett nytt steg tillbaka i MR-rådet (8 mars 2020)

Familjen Rajapaksa styr åter Sri Lanka (25 november 2019)

FN:s MR-råd: Lång väg till sanning om krigsbrott i Sri Lanka (29 mars 2019)

Presidentens ”konstitutionella kupp” oroar i Sri Lanka - Högsta domstolen stoppar nyval (13 november 2018)

Sri Lanka: Journalister varnar för hårdnande medieklimat (25 juli 2018)

Firande, sorg och lokalval i splittrat Sri Lanka (2 februari 2018)

Rättvisan dröjer i Sri Lanka (15 mars 2017 – också i nummer 1/2017)

Sri Lankas ”tysta revolution” lever vidare efter valet (20 augusti 2015)

Efter presidentvalet - demokratin kan få ny chans i Sri Lanka (analys av Johan Mikaelsson) , 25 januari 2015

Rajapaksa utmanas i morgondagens presidentval på Sri Lanka (7 januari 2015)

RIGHT LIVELIHOOD-PRISET: ”Om du ifrågasatte polisen blev du själv en måltavla” (30 november 2014)

FN ska utreda motvilligt Sri Lanka (Amnesty Press 9 april 2014)

Sri Lanka: Pressfrihet under attack (reportage i nummer 1/2014)

Samväldets möte i Colombo: Sri Lankas regering vs Channel 4 (23 november 2013)

Sri Lanka i fokus i FN:s råd för mänskliga rättigheter (Johan Mikaelsson rapporterar från Genève 15 mars 2013)

Sri Lanka – en het plats 2013 (krönika av Johan Mikaelsson i Amnesty Press nr 5/2012)

Sri Lanka – två år efter tigrarnas fall (nr 1/2011)

Två år sedan Lasantha Wickrematunga mördades - ännu har ingen gripits (8 januari 2011)

Regeringen rasar mot FN:s krav på oberoende undersökning om krigsförbrytelser ”Avrättningsvideo är fejk”] (9 januari 2010)

Pressfrihetspris tilldelas mördad lankesisk journalist (Amnesty Press 5 maj 2009)

Colombo i skuggan av kriget](19 mars 2008)

Östra Sri Lanka: Överste Karuna flyr – över 100 barnsoldater fria (13 april 2004)

Sri Lanka: Fredsprocess utan återvändo (15 oktober 2003)

reportage | 2021-02-09
Av: Sania Farooqui
Även publicerad i AmnestyPress #1/2021