MR-DAGARNA2018: Utsatt för våld i hederns namn

Nästan var sjätte niondeklassare lever under hedersförtryck. Det visar en kartläggning där 6 000 unga i Stockholm, Göteborg och Malmö har deltagit. Unga som lever med hedersnormer är dessutom betydligt mer våldsutsatta än andra. Resultatet från studien presenterades på seminariet ”Att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck” på Mänskliga Rättighetsdagarna på fredagen.

reportage | 2018-11-18
Av: Jennie Aquilonius
Det var fullsatt vid seminariet Att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck. Talaren Christina Malmqvist är sakkunnig.

Det var fullsatt vid seminariet Att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck. Talaren Christina Malmqvist är sakkunnig. Foto: Åsa Wallin

Det är fullt i salen när Runa Baianstovu presenterar kartläggningen över personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i Stockholm, Göteborg och Malmö. Hon är lektor på Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet och en av de forskare som gjort kartläggningen.

– Flickor och pojkar som lever med hedersnormer är betydligt mer våldsutsatta än de som inte lever med hedersnormer. Det är flickor och kvinnor som har den mest tydliga och framträdande utsattheten. Men många yrkesverksamma berättar att de har svårare att nå och hjälpa pojkar, män och hbtq-personer, säger Runa Baianstovu.

Studien består dels av en kvantitativ studie där 6 002 ungdomar i årskurs nio har svarat på en enkät, och dels av en kvalitativ undersökning. I den senare har forskarna intervjuat 199 yrkesverksamma som jobbar med hedersrelaterat våld och förtryck samt 36 personer mellan 18 och 68 år som själva har erfarenhet av att leva inom en hederskontext.

Studien visar att våldet består av fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld. Det handlar om ofrivilliga äktenskap, påtvingade resor till släktens hemland, kvinnlig könsstympning och påtryckningar att utöva våld mot någon annan.

Det sker överallt och alla utsätts; flickor, kvinnor, pojkar, män, binära, icke-binära och hbtq-personer. De som utsätts har olika etniska och religiösa härkomster. Av de som intervjuats i Stockholm är till exempel hälften muslimer och den andra hälften består av kristna och ett par minoritetstillhörigheter. De som utövar våldet är framför allt föräldrar och syskon.

Det fysiska våldet är grövre jämfört med unga som lever i familjer som inte befinner sig i en hederskontext. Runa Baianstovu berättar att det psykiska våldet oftare är mer framträdande och svårare att hantera:

– Det kan leda till posttraumatisk stress och kvardröjande effekter som depression, ångest, oro, ätstörningar, sömnstörningar, självskadebeteende, missbruks- och beroendeproblematik. Den posttraumatiska stressen har i många fall förblivit obearbetad.

Personerna kan också drabbas av sociala svårigheter, som att de måste bryta sina nätverk och leva med skyddad identitet.

Manifestation mot hedersvåld i Stockholm i juni 2007.

Manifestation mot hedersvåld i Stockholm i juni 2007. Foto: Emelie Ring/Amnesty Press

Intervjustudien visar att erfarenheterna av samhällets hjälpinsatser har varit blandade. Många har fått hjälp alldeles försent. Några har erfarenhet av att ha blivit bortförda från Sverige och tvingats ingå äktenskap, trots att de haft kontakt med både skolkurator och socialtjänst. De har sedan lyckats ta sig tillbaka till Sverige utan identitetshandlingar.

– Ett annat mönster är att vuxna som är utsatta för partnervåld har lättare att få hjälp än barn som utsätts för föräldrars våld. Sedan finns det också goda erfarenheter, de som säger ”Wow, jag är ett lyckat socialtjänstfall, de har lyssnat och haft rätt kunskap”, berättar Runa Baianstovu.

Hederskontexten är som starkast i familjer vars liv präglas av fattigdom, låg utbildningsnivå och stark religiositet. Runa Baianstovu nämner World Value Study som bland annat tagit upp ekonomi och normer i ett globalt perspektiv:

– Ju mindre segregation desto och ju mer jämlikhet det finns i ett samhälle desto mer frihetliga, demokratiska och jämställda normer har man. Det återspeglas också i vårt material. Minoritetsskap har viss betydelse, och kollektiv statslöshet, alltså att man tillhör en minoritet utan eget territorium, samt erfarenhet av väpnade konflikter. Det är stärkande för hederskontexter.

Från vänster Marie Haesert, utredare våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck, Margot Olsson, samordnare mot alla former av våld i nära relation och Klas Forsberg, chef för avdelningen för mänskliga rättigheter Göteborgs stad.

Från vänster Marie Haesert, utredare våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck, Margot Olsson, samordnare mot alla former av våld i nära relation och Klas Forsberg, chef för avdelningen för mänskliga rättigheter Göteborgs stad. Foto: Åsa Wallin

Hon frågar sig vilken roll segregationen spelar i Sverige för hedersnormers och hederskontexters stärkande, tillväxt eller avtagande. Forskarna använder sig här av två begrepp. Inneslutning i alla former, familjer, grupper, bostadsområden och så vidare, stärker hederskontextens normer. Samtidigt försvagas hederskontexten av rörlighet och möjlighet att skapa betydelsefulla, komplexa relationer utanför ens primära nätverk.

– Ett intressant resultat i vår studie är att de som är mest utsatta har mammor som är arbetslösa. Papporna jobbar, men vi vet inte med vad, säger Runa Baianstovu.

I intervjuerna med yrkesverksamma är alla överens om att det finns en stor brist på långsiktighet på hela fältet. Det finns många korta projekt med trendiga insatser. Ekonomi och samverkan är stora hinder i arbetet.

– Många upplever att socialtjänsten jobbar för fort och inte sätter sig in i människors situation ordentligt och inte bemöter dem som människor utan som ärenden. Det har delvis att göra med sättet som socialtjänsten styrs på. Man är också noga med att påpeka att det finns många bra och duktiga socialarbetare, påpekar Runa Baianstovu.

Runa Baianstovus tolkning är att det är budgeten som är boven i dramat. Alla vaktar på sin bokföring och vill gärna att någon annan ska ta den här utgiften.

Efter presentationen deltar företrädare för de tre städerna i en panel. De jobbar alla med olika kampanjer och program för att möta hedersproblematiken.

– Det är höga siffror och många elever lever i en svår situation, säger Klas Forsberg, chef på avdelningen för mänskliga rättigheter i Göteborg.

Göteborg.

Göteborg. Foto: Tatiana Afendik/Wikimedia

Han berättar att Göteborg har jobbat med hedersfrågorna sedan 1990-talet. Nu har staden tillsatt en samordnare och bygger resursteam i alla stadsdelar. Man gör en mängd kompetenshöjande insatser. Staden har också tagit fram en plan som varit ute på remiss.

– Sedan drar vi igång Amandakommissionen som ska läggas fram för politiskt beslut. Den ska se över det här när samverkan inte fungerar. Vi tittar också över att göra ett stödcentrum och kommer att lägga fram ett förslag till våren. Allt det här kommer att ha sin utgångspunkt i de slutsatser som finns i kartläggningen, säger Klas Forsberg.

Margot Olsson är samordnare för arbetet mot våld i Malmö.

– Vi har ännu högre siffror, särskilt när det gäller oskuldsnormerna, vilket definitivt bekymrar oss. Malmö har också jobbat länge med frågorna, även om det uppenbart inte är tillräckligt, säger hon.

Med på seminariet finns också Christina Malmqvist, sakkunnig i Nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen Östergötland, som har ett regeringsuppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. Hon berättar om en studie från Stiftelsen allmänna barnhuset, som visar att barn och unga som inte får välja partner själv också är utsatta för fysiskt våld i högre utsträckning än andra barn och unga. Våldet är också grövre och de unga blir utsatta för psykisk misshandel i högre grad.

– När vi möter någon som är orolig för att inte få välja partner själv är det sannolikt att den också är utsatt för flera typer av våld av flera personer, säger Christina Malmqvist.

Många har psykosomatiska besvär som ont i magen, sömnsvårigheter, muskelvärk och ätstörningar. Våldet kan leda till konsekvenser som självskadebeteende, allvarliga självmordstankar och självmordsförsök. Christina Malmqvist har länge arbetat med hedersproblematik på olika sätt och berättar att både unga och vuxna blir frustrerade över alla undersökningar som ska göras:

– De säger: ”Hur många siffror ska ni behöva för att tro på att vi finns? Tro på vår upplevda verklighet.”

Pela Atroshi, mördad 1999, och Fadime Şahindal , mördad 2002, har blivit en symbol för kampen mot hedersvåld i Sverige. Här från en konferens år 2003 i Stockholm arrangerad av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime.

Pela Atroshi, mördad 1999, och Fadime Şahindal , mördad 2002, har blivit en symbol för kampen mot hedersvåld i Sverige. Här från en konferens år 2003 i Stockholm arrangerad av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Foto: Amnesty International

Sedan 2014 har Länsstyrelsen Östergötland en jourtelefon för yrkesverksamma. Det ringer personer från alla håll i landet och från olika branscher, men socialtjänsten är flitigast. I genomsnitt får stödtelefonen 18 samtal i månaden om grova brott mot barn och unga. Elva samtal i månaden handlar om barn som förs ut ur landet.

– Jag träffade en tjej för många år sedan, som var placerad, men hennes lillasyster hade inte fått hjälp. Hon var så jäkla ledsen. Hela familjen hade flyttat tillbaka till ett land som var krigshärjat. Hon sade: ”När Lisa Holm försvinner (17-årig flicka som mördades på Kinnekulle 2015 reds.anm.), då är hela Sverige ute och letar efter henne. Och när en blatte försvinner är det inte en jävel som bryr sig”. Det blir inga rubriker, säger Christina Malmqvist.

20 procent ringer om barn- och tvångsäktenskap. Genom samtalen har det framkommit att 109 personer varit utsatta för det.

– Och det är bara de som ringer till oss, det är långt ifrån alla. Och vi har sex domar i Sverige. Vi har också kategorin föras bort/hållas kvar utomlands. Det är 286 personer, som har kommit till vår kännedom, säger Christina Malmqvist.

Christina Malmqvist menar att kommunerna saknar strategier för att ta reda på hur många barn som försvinner. Det är ofta journalister som gör det jobbet. Hon tycker att det borde vara kommunernas ansvar att kartlägga de tomma skolbänkarna i september. De flesta barn som försvinner har varit kända sedan tidigare, många har varit föremål för utredning av socialtjänsten.

– Det finns en konkret rädsla för att dödas, många av ungdomarna använder ord som ”livrädd” och den måste vi ta på allvar, betonar Christina Malmqvist.

Text: Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com
Foto: Åsa Wallin
asa@asawallin.se

Fakta/Kartläggningen

Kartläggningen av tre städer har gjorts av forskare vid Örebro universitet.

Forskarna har delat upp våldet i två kategorier: oskuldsnormer och våldsnormer. I oskuldsnormsgruppen begränsas individens handlingsutrymme av att familjen eller släkten förväntar sig att personen ska vänta med sex tills hen har gift sig och att personen inte får ingå kärleksrelationer.

I våldsnormsgruppen begränsas individens handlingsutrymme av det kollektiva användandet och sanktioneringen av våld. Här ingår ungdomar som har utsatts för någon form av fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av någon i familjen/släkten eftersom de har fått dåligt rykte, skämt ut familjen och så vidare. Här ingår också ungdomar som själva har utsatt någon annan i familjen eller släkten för liknande saker.

Elever som lever med oskuldsnormer:

Göteborg: 13 procent (flickor 17 procent och pojkar 7 procent)

Malmö: 20 procent (flickor 26 procent och pojkar 12 procent)

Stockholm: 10 procent (flickor 14 procent och pojkar 5 procent)

Elever som lever med våldsnormer

Göteborg: 7 procent (flickor 8 procent och pojkar 6 procent)

Malmö: 9 procent (flickor 9 procent och pojkar 9 procent)

Stockholm: 7 procent (flickor 9 procent och pojkar 5 procent)

Stödtelefonen Länsstyrelsen Östergötland

Länsstyrelsen har en stödtelefon för yrkesverksamma sedan 2014. Det har hittills kommit in 2 219 ärenden som rör 2 879 personer. Stödtelefonen tar emot ungefär 75 samtal i månaden.

63 procent av samtalen handlar om personer under 18 år. Den äldsta som någon har varit orolig för var 63 år.

80 procent av samtalen handlar om flickor och kvinnor, 12 procent om pojkar och män och i 8 procent är könet okänt för den som tar emot samtalet.

Länsstyrelsen har fått samtal om könsstympning som gäller 150 flickor. Det kan vara att den som ringer är orolig för att flickan har varit utsatt för eller riskerar att bli utsatt för könsstympning.

Läs mer på Länsstyrelsen Östergötlands hemsida.

Läs mer från Amnesty Press

Lanja Abdulla från irakiska Kurdistan:"Hedersvåld det vanligaste kvinnorättsproblemet" (4 november 2013)

Pride: Det hårda hbtq-klimatet i Östeuropa, hederns olika ansikten och counterjihad (3 augusti 2012)

Tio år efter mordet på Fadime: ”Vi kan inte vänta hur länge som helst” (31 januari 2012)

Heder och religion - heta ämnen i Almedalen (4 juli 2011)

Debatt till minne av Fadime Sahindal (26 januari 2009)

”Ni sviker” - anklagelse mot svenska feminister (20 december 2008)

Unga hedershjältar bekämpar hedersförtryck (11 juli 2008)

Minnet av Pela lever (28 juni 2007)

==

Läs mer om Mänskliga rättighetsdagarna 2018

Amnesty Press på Mänskliga rättighetsdagarna 2018

MR-DAGARNA2018: Kvinnorna som kämpar mot våldet i Kamerun (17 november 2018)

MR-DAGARNA2018: Fackligt aktiva trakasseras och mördas (17 november 2018)

MRDAGARNA2018: ”Det finns ett hat mot samer” (16 november 2018)

MR-DAGARNA2018: Dödligt uppdrag att försvara naturen (16 november 2018)

MR-DAGARNA2018: ”Jag är fast i limbo” – tio miljoner människor är statslösa (15 november 2018)

reportage | 2018-11-18
Av: Jennie Aquilonius