Tio år efter mordet på Fadime: ”Vi kan inte vänta hur länge som helst”

Det är tio år sedan Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa för att hon försökte leva sitt liv som hon själv ville leva det. Hon hade tidigare vittnat mot pappan och brodern och gått ut offentligt i media för att hjälpa andra tjejer i samma situation. Dessvärre var det först efter Fadimes död som debatten om hedersvåld tog ordentlig fart. På ABF-huset i Stockholm hölls ett välbesökt seminarium den 26 januari.

Det är tio år sedan Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa för att hon försökte leva sitt liv som hon ville leva det. Hon hade tidigare vittnat mot pappan och brodern och gått ut offentligt i media för att hjälpa andra tjejer i samma situation. Dessvärre var det först efter Fadimes död som debatten om hedersvåld tog ordentlig fart. På ABF-huset i Stockholm hölls ett välbesökt seminarium den 26 januari.

Till minne av Fadime Sahindal anordnade organisationen Varken hora eller kuvad en paneldebatt tillsammans med ABF i samband med tioårsdagen av Fadimes död. Amineh Kakabaveh, ordförande i Varken hora eller kuvad, satt i panelen tillsammans med Jasenko Selimovic, statssekreterare hos integrationsminister Erik Ullenhag , Angela Beausang ordförande i kvinnojoursorganisationen ROKS och Gertrud Åström, ordförande för Sveriges Kvinnolobby. Socialdemokraternas Mikael Damberg deltog också men med tanke på att hans parti samma dag fick en ny partiledare, kunde han bara vara med en kort stund. Journalisten och författaren Arne Ruth ledde samtalet.

Angela Beausang, Mikael Damberg, Jasenko Selimovic, Gertrud Åström, Amineh Kakabaveh.

Tidigare har det varit skilda åsikter kring frågan om hedersvåld är något specifikt eller om det är patriarkalt våld på samma sätt som när kvinnor misshandlas i hemmet av sin partner. Dagens panel var dock väldigt överens om att hedersvåld är något specifikt, även om Angela Beausang från ROKS poängterade att det ändå ligger patriarkala strukturer bakom.

Ahmad Eskandari, som har översatt den norska författaren Unni Wikans bok försökte förklara varför hedersvåld måste vara sin egen kategori:

– Det är inte samma sak som våld i hemmet, även om det är en del av våldet mot kvinnor. Ett hedersmord är väl planerat. Tid, plats, vapen och vem som ska hålla i vapnet har utsetts. Men den största skillnaden är att det finns en publik som applåderar. När jag var i Irak för att se Pelas gravsten insåg jag snabbt att den inte fanns. Hon hade vanärat sin familj och fick därför ingen sten med text.

Både Ahmad Eskandari och Nicklas Keleman, som har gjort en film om Fadime och arbetat med Rädda Barnens dialogprojekt, betonade att det inte finns några genvägar och att man måste komma åt hedersvåldets producenter.

– Det finns 70 000 ungdomar i Sverige som inte själva kan välja sin livspartner. Bakom dessa måste det rimligtvis finnas 140 000 föräldrar och ett enormt kollektivt tryck. Som Fadime uttryckte det ”Varför har ni inte talat med mina föräldrar”. Det finns en rädsla för att lägga sig i andras kulturer, säger Nicklas Keleman.

Något som både åhörarna och de flesta paneldeltagarna efterlyste var en förändring av lagen vad gäller tvångsäktenskap.

– Hedersvåld kan inte bara reduceras till de mer kända morden, utan det handlar om ett vardagsförtryck för väldigt många ungdomar. Lagstiftningen måste vara glasklar, säger Mikael Damberg.

– Det bör vara kriminellt att gifta bort någon mot dess vilja, eller att viga en person som inte är myndig. Jag vet många flickor som betalar 15 000 kronor för ett så kallat oskuldsintyg innan de gifter sig. Det är totalt oetiskt av en läkare att göra något sådant, säger Amineh Kakabaveh upprört.

Det pågår en utredning för att förändra lagen om barnäktenskap. Meningen är att det inte ska gå att göra några undantag. Är man under 18 och omyndig får man helt enkelt inte gifta sig. Som representant för regeringen var Jasenko Selimovic den som fick svara på vad som händer med utredningen. Han bad om tålamod för att processen tar tid men menade att det är viktigt att det blir rätt. Gertrud Åström från Sveriges Kvinnolobby protesterade dock snabbt mot det argumentet.
– Vi kan inte vänta hur länge som helst. Lagen måste implementeras och är det något som behöver rättas till kan man göra det i efterhand. Det är viktigt att se vigselförrättarens roll. Man ska inte ha rätt att viga någon som inte förstår vad som sägs och därför bör det finnas ett krav på tolk, säger hon.

Jasenko Selimovic och Gertrud Åström.

Jasenko Selimovic ville angripa problemet med hederskulturen på tre fronter. Genom att säkerställa skydd för de som behöver det, genom att påverka attityder och slutligen att säkerställa en bättre integration.
– Segregationen måste minska och invandrare måste ha en lika självklar plats i samhället som de infödda svenskarna, menar han.

Exakt hur detta ska gå till var inte lika tydligt.

– Just nu är segregationen som en bomb och det är inte mycket som går åt rätt håll vad gäller skola, bostäder och ekonomisk politik, säger Mikael Damberg.

Bostadspolitiken var det som upprörde mest och Arne Ruth berättade om hur han flyttat från Sundbyberg, där invånarna är av blandat ursprung, till det totalt segregerade Vasastan. Jasenko Selimovic menade att många bostadsförmedlare agerar dörrvakter. Vilken del bostadspolitiken eventuellt har i det hela talades det dock inte mycket om. Istället nämnde Jasenko Selimovic andra saker som regeringen har gjort.

– Vi har infört samhällsorientering för nyanlända och individuell etableringsersättning. Tidigare gick ersättningen till hela familjen, men med det nya sättet får individen större rättigheter, säger han.

Jasenko Selimovic fick genast svar på tal från en i publiken som menade att det krävs mycket mer än samhällsinformation när man anländer och det mesta är kaosartat. Det borde inledas ett samarbete med lärarna, som är de personer som träffar föräldrarna under flera år.

Tre timmars paneldebatt, som kunde ha fortsatt flera timmar till med tanke på de många uppsträckta händerna från publiken - men blev vi något klokare? Ämnet är gigantiskt och det skulle antagligen behövas en debatt per vecka.

Även homosexuella, bisexuella och transpersoner utsätts för hedersvåld men hbt-perspektivet glöms ofta bort. Ulrika Westerlund, RFSL:s ordförande, var dock inbjuden för att under kvällen ge sin syn på saken.
– Vi måste hela tiden påminna och påpeka att hbt-perspektivet ska vara med, betonade hon. Och att det även måste följas upp. Hbt-personer som utsatts för hedersvåld passar ofta inte in i mallen för de stödinsatser som finns.
Men, precis som i den här artikeln, hamnar hbt-perspektivet ofta lite på sidan av huvuddiskussionen där unga kvinnors heder står i fokus och då i ett heterosammanhang.

Ulrika Westerlund och Emelie Mire Åsell.

Panelen var väldigt samstämmig och det var först när åhörarna fick komma in som det blev en debatt. Det finns uppenbarligen en frustration över att det går för långsamt. Fadime Sahindal och hennes öde har haft stor påverkan på många personer och kanske är det äntligen dags att göra det som hon ville. ”Varför har ingen talartmed mina föräldrar?” undrade hon.
Det sägs att Fadimes pappa var beredd att låta henne gifta sig med sin svenske pojkvän men uppenbarligen fick han inget stöd i den tanken från den övriga släkten. Många i panelen sade samma sak, att föräldrarna är nyckeln. De måste få mod att stå emot trycket. Integration, information och dialog verkar vara lösningen, enligt panelen.
Gertrud Åström efterlyste dock ytterligare en sak:
– Vi behöver fler goda exempel. Hur gör man för att bryta sig loss och stå emot trycket? Det finns några här inne som har gjort det. Lyft fram dem!

Text och bild: Lisa Olsson

Läs mer

Hederns hjältinnor är inte offer (Amnesty Press 4 juli 2011)

Debatt till minne av Fadime Sahindal (Amnesty Press 26 januari 2009)

Minnet av Pela lever (Amnesty Press 28 juli 2007)

Fördomar i skrattspegeln (Amnesty Press 2007)

Har slöjan med hedern att göra? (Amnesty Press 8 juni 2004)

Till Fadimes minne (Amnesty Press 25 januari 2003)

Läs också

Robert Fisks uppmärksammade artikelserie i The Independent 2010

Debatt på Newsmill tio år efter mordet

Amnesty om hedersmord