Till Fadimes minne
reportage | 2003-01-25 Av: Camilla Törngren |
Det är fullt med folk i ABF-husets hörsal. Längst fram i lokalen finns två stora, svartvita bilder på Fadime och Pela. Bilderna är prydda med en röd och en vit ros. Pela Atroshi mördades för tre och ett halvt år sedan av sina farbröder. Under konferensen läser Sara Mohammad, en av arrangörerna och ordförande i föreningen ”Glöm aldrig Pela och Fadime”, upp ett brev. Ett brev som Breen Atroshi har skrivit till sin syster.
- Det är inte lätt att säga att den person jag har älskat i hela mitt liv är borta, läser Sara Mohammad. Du ska tro att du är något. Du ska tro att du är lika god som oss. Du ska tro att du vet mer än oss. Du ska tro att någon bryr sig om dig. Du ska tro att du kan lära oss något.
Halale Taheri, filmare och ordförande för Förbundet för Försvar av Kvinnors Rättigheter i Kurdistan, flydde till Sverige för tio år sedan från iranska Kurdistan. Några år senare var hon på en stor fest. Parollen var ”leve alla kulturer”. Kvinnor dansade magdans, det spelades musik och serverades mat från olika länder.
Några dagar efter festen hörde hon talas om en man som hade mördat sin dotter. Sedan dess har hon försökt diskutera och kritisera att det, som hon anser, har förts en kulturrelativistisk politik i Sverige. Hon hyllar inte längre kulturen till varje pris utan menar att det enda rätta är universella mänskliga rättigheter.
- Den svenska regeringen har inte utgått från individen utan behandlat människor olika beroende på vilket land de kommer ifrån, säger Halale Taheri. Kränkningar som har begått i kulturens namn har accepterats. Integrationspolitiken måste förändras.
Halale Taheri syftar bland annat på den lag som tillåter utländska medborgare som vistas i Sverige att gifta sig enligt de lagar som gäller i hemlandet. Det gör att de kan gifta sig även om de är under 18 år.
Men en svensk medborgare som är under 18 år och bosatt i Sverige får inte ingå äktenskap utan att tillstånd lämnas av länsstyrelsen från 15 års ålder. Utländska medborgare måste bara söka tillstånd om personen är under 15 år.
Ny lagstiftning förväntas träda ikraft den första januari nästa år. Justitiedepartementet har föreslagit att ingen kommer att kunna gifta sig i Sverige före 18 års ålder. Den som åker till ett annat land, är under 18 år och ingår äktenskap kommer inte att anses vara gift i Sverige.
Halale Taheri i konferensvimlet
Sara Mohammad är lika kritisk till när kulturella värderingar blir viktigare än individen och mänskliga rättigheter.
- Men svenska folket har visat sin avsky för den kulturrelativism som drabbade Fadime, säger Sara Mohammad.
Hon tycker inte att integrationsminister Mona Sahlins åtgärdspaket som kom efter mordet har förändrat situationen för invandrartjejer i Sverige. Regeringen har enligt Sara Mohammad bara reagerat på akutfallen. Men de är endast toppen av isberget.
- Det hjälper inte att utbilda personal eller ha fler kvinnojourer. Det måste hända mer. Vet ni hur många som lever under jorden, säger hon retoriskt till konferensens publik. Lagar och integrationspolitiken måste till exempel förändras.
Gunilla Sterner är jämställdhetsexpert på länsstyrelsen i Stockholm och har varit med och gjort en undersökning om behovet av skyddat boende för invandrarflickor.
- Under 2001 vände sig enbart i Stockholms län 100 flickor under 18 år till socialtjänsten för att de var hotade eller utsatta för våld av sina familjer. Det är förmodligen lika många eller fler som under förra året, säger Gunilla Sterner.
Azar Majedi
Azar Majedi, ordförande i Organisationen för Kvinnors Frihet och chefredaktör för tidskriften Medusa, är född i Iran men bor sedan 1985 i Europa. Hon menar att kulturrelativism är ett fint namn för rasism där människor delas in i två grupper utifrån vilken kultur de tillhör.
- Jag är en andra klassens medborgare för att jag är född i Iran i ett muslimskt land, säger Azar Majedi.
Hon kan inte heller förstå varför det behövs ett sådant sofistikerat system av förtryck som i Iran om människor där utövar sin kultur av fri vilja.
- Varför är kulturkonceptet så glorifierat att det står över all rättvisa, frihet och mänskliga rättigheter?
I Israel mördas varje år tio till tolv kvinnor till följd av hedersmotiv, enligt Aida Touma Soliman. Hon är palestinier med israeliskt medborgarskap och ordförande i Föreningen mot Kvinnoförtryck i Israel. Aida Touma Soliman betonar hur väsentligt det är att statistiken inte bara blir siffror. Bakom varje brott mot kvinnor finns det en människa.
- Jag kommer ihåg en flicka som sa att hon dör varje dag även om hon är vid liv. En annan kvinna menade att varje dag måste vi, kvinnor, bevisa att vi är oskyldiga till något som vi anklagas för, från den dag vi föds.
Hon menar att det är viktigt att försöka förändra samhällen där det sker hedersrelaterade brott inifrån.
- Vi måste bli starka när vi går till våra staters regeringar. Jag vill dessutom betona vilken makt internationell solidaritet och kvinnorörelsen har att påverka politiker och stötta förändrarna inom varje land.
Sara Mohammad
De tre konferensdagarna avslutades varje eftermiddag med en paneldebatt. Fredagens tema var ”Kvinnors universella rättigheter eller kulturrelativism?” Frågor som: ”Är det rätt att ha religiösa friskolor i Sverige?” och ”Ska flickor under 16 år få bära slöja?”, kom att dominera inläggen. Men Lars Stjernkvist, Socialdemokraternas partisekreterare, som satt med i panelen, var kluven inför diskussionerna om slöjan.
- Man kan aldrig tvinga någon att bära slöja men kanske inte heller förbjuda någon. Frågan är vad ett förbud är ute efter, själva slöjan eller vad den står för, säger Lars Stjernkvist.
Kanada är det enda land i världen som har tolkat 1951 års flyktingkonvention så att kvinnor utgör en specifik samhällsgrupp. Detta gör att en kvinna som utsätts för genusbaserat våld har rätt till flyktingstatus i konventionens mening. I Sverige kan dessa kvinnor få uppehållstillstånd som övriga skyddsbehövande eller av humanitära skäl.
Maryam Namazie, verkställande direktör för internationella federationen för iranska flyktingar i USA, tycker att man måste skydda alla dessa kvinnor. De borde per automatik ha rätt till flyktingstatus och asyl om de utsätts för kränkningar som beror på just det faktum att de är kvinnor.
Hon menar till exempel att kvinnor som lyckas fly från ett liknande religiöst förtryck och könsdiskriminering som i Iran borde få asyl utan individuell prövning.
- Det finns ingenting som är heligt förutom universella rättigheter, varken religion, nationalitet eller etnicitet, säger Maryam Namzie.
Fotnot: Konferensen hade titeln Hedersmord, våld mot kvinnor, kultur, politik eller kulturpolitik?
Text och bild: Camilla Törngren, frilansjournalist.
reportage | 2003-01-25 Av: Camilla Törngren |