Pride: Det hårda hbtq-klimatet i Östeuropa, hederns olika ansikten och counterjihad

reportage | 2012-08-03

”Inte i vårt namn”

Mycket uppmärksamhet har riktats mot att Swedish Defence League, en förgrening av den islamofobiska organisationen English Defence League, ska ha möte i Stockholm 4 augusti, samma dag som prideparaden. På seminarierna dyker frågan upp även om den inte står på dagordningen: ”hur ska hbtq-rörelsen agera?”.

Företrädare för Swedish Defence League, SDL, skriver på sin facebooksida att man inte avsiktligt lagt mötet samma dag som Prideparaden men ändå är hbtq-rörelsen rädd att deras uppmärksamhet och budskap ska kidnappas. För att räta ut frågetecken och samla diskussionen bjöd RFSL och Expo in till samtal under rubriken Inte i vårt namn: om counter-jihad-rörelsen Ulrika Westerlund, ordförande för RFSL, diskuterade med Martha Hannus från Expo, Magnus Linton, författare till boken ”De hatade” och Sissela Nordling Blanco från Love no borders.

Martha Hannus har skrivit en rapport om just SDL för Expo och beskriver rörelsen som en lös och webbaserad samling som sedan 2007 har haft ett antal fysiska möten. Den grundläggande hjärtefrågan är islamiseringen av Europa. De anser att islam inte är en religion i vanlig mening utan en totalitär våldsideologi. Man uppfattar muslimer som en enhetlig grupp med samma mål och talar om den demografiska bomben: Muslimer flyttar till Europa, de föder mer barn än européerna och när de är många nog så kommer de att införa sharialagar och förslava Europa. Européerna framställs som demokratiska, civiliserade och toleranta, och de andra; muslimerna, framställs som barbariska och intoleranta. Man försvarar yttrandefrihet och demokrati bara när det gäller islam och när det ger dem en chans att sprida sin antiislamiska agenda.
- Att sedan försöka framstå som försvarare av hbtq-rättigheter är ett sätt att synas och väcka debatt, sade Martha Hannus.

English Defence League, EDL, och dess olika förgreningar har tidigare försökt att ansluta sig till olika prideparader. I Finland stoppades de av motdemonstranter och arrangörerna sade att Finnish Defence League, FDL, inte var välkomna.
- På FDL:s hemsida stod innan paraden ”det spelar ingen roll vad ni tycker om sexuella minoriteter, det är ett sätt för oss att synas”. Så det är verkligen inte tal om några gräsrotsaktivister för hbtq-rättigheter, sade Martha Hannus.

  • Det är viktigt att se att den här tankevärlden är etablerad i många av de europeiska parlamenten, sade Magnus Linton.
  • Det är högerradikala partier som har 10 till 15 procent i sina respektive länder, deras huvudfråga är en tanke om ett Europa som smygislamiseras, fortsatte han.
    När man ställer ett ljust, tolerant och modernt Europa mot de en mörk, annorlunda muslimskdominerad värld är det viktigt att hålla sig på rätt sida om moderniteten, därför väljer de att visa stöd för hbtq-rörelsen.

Matha Hannus, Sissela Nordling Blanco och Magnus Linton diskuterar strategier.

Sissela Norling Blanco tycker att det är ett problem att det inte pratas om vardagsrasismen när högerextremisterna diskuteras:
- Vi har byggt upp en självbild av oss som öppna, toleranta och jämställda. Men vi måste prata om hur vardagsrasismen och hur allt hänger ihop. Jag har fått höra att jag ska hålla käften och åka och prata någon annanstans för Sverige har inte problem.
Sissela Norling Blanco menar att man måste integrera en antirasistisk strategi i alla sammanhang. Som exempel nämner hon att RFSL ägnar mycket resurser åt asylfrågor.

Ulrika Westerlund passade på att fråga hur hon ska tänka strategiskt. Vad är smart att göra?

Sissela Norling Blanco föreslog att gå som vanligt i prideparaden med ett antirasistiskt budskap:
- Men vi vet inte vad de vill än eller vad som kommer hända. Vi bör ha våra argument klara men inte ge dem oförtjänt uppmärksamhet.

Martha Hannus betonade att SDL är en liten rörelse:
- Många av deras tidigare arrangemang har floppat. Det vi måste göra är att fortsätta påpeka att människor alltid är diversifierade och att ”vi” är inget ”vi”, och ”dom” är inget ”dom”.

  • Det är farligt att ge ett för enkelt svar. Det är starka mekanismer i spel när vi pratar om dikotomi. Vi måste vänta blicken inåt och försöka göra flera saker samtidigt. Det första som måste ges upp i den här kampen är tanken om enkelhet, sade Magnus Linton.

Text och bild: Yvette Lindholm

Hårt klimat för hbtq-personer i Östeuropa

Hur ser situationen ut för hbtq-personer hos våra grannar i öst och på vilket sätt kan det svenska samhället bidra till en förbättring? Dessa frågor diskuterades under ett panelsamtal mellan Anastasia Smirnova från Russian LGBT Network, EU-minister Birgitta Ohlsson och RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund.

Russian LGBT Network arbetar främst med påverkansarbete på både nationell och internationell nivå. Nätverket arbetar även med att ge hbtq-samhället i Ryssland psykologiskt och juridiskt stöd. Deras arbete försvåras av propagandalagen som införts i åtta regioner i landet hittills. En lag som innefattar att hbtq-personer anses föra propaganda gentemot minderåriga.
- Om organisationer bryter mot lagen kan det ge böter på upp emot 100 000 euros. De flesta ryska organisationer skulle inte klara dessa böter, utan skulle behöva lägga ned sin verksamhet, förklarade Anastasia Smirnova.

Anastasia Smirnova__ uppmanar hbtq-personer att resa till Ryssland för att väcka uppmärksamhet för dessa frågor.

Lagen är förvirrande för alla som påverkas av den. Lesbiska mödrar är oroliga för att de ska arresteras om det anses som propaganda att de uppfostrar sina barn, hbtq-organisationer lever under konstant risk för stora böter för att de utför sitt arbete och polisen vet inte hur de ska tolka propagandalagen.
- Pride i S:t Petersburg fick tillstånd att hållas i år, men två dagar senare förbjöds paraden enligt propagandalagen, berättade Anastasia Smirnova.

Ulrika Westerlund berättade att RFSL arbetar på ett internationellt plan främst med att utöka kunskapen kring dessa frågor och att lära av varandra, i samarbete med andra hbtq-organisationer runt om i Europa.
- Den kunskap som RFSL har samlat på sig genom åren kan vara till hjälp för andra organisationer, men kunskapen måste alltid appliceras i deras egen kontext. Alla länder är olika, därför är det viktigt att vara uppdaterad om situationen i det enskilda landet i det internationella samarbetet, sade Ulrika Westerlund.

RFSL deltar även i många Prideparader i Östeuropa. Hon nämner exempelvis att Moldavien höll sin tionde Prideparad förra året, en parad som någon representant från RFSL har deltagit i under de flesta år. Många parader har dock inte kunnat äga rum i östra Europa. Ulrika Westerlund nämner exempelvis Prideparaden i Kiev i år som inte kunde hållas på grund av hot.
- Det hölls hemligt vart paraden skulle hållas och enbart organiserade aktivister fick närvara, för att alla skulle veta vad de gav sig in på. Men på grund av motdemonstrationer och polisens ointresse av att skydda paraddeltagarna fick arrangemanget ställas in, berättade Ulrika Westerlund.

Anastasia Smirnova__, Birgitta Ohlsson och Ulrika Westerlund diskuterade hbtq i Östeuropa.

EU-ministern Birgitta Ohlsson förklarade att hbtq-frågor inte enbart handlar om minoritetsgrupper utan det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter! Hon anser att det saknas ett system för mänskliga rättigheter inom EU idag som årligen skulle kunna utvärdera situationen i de olika länderna inom EU.
- I detta utvärderingssystem skulle både bra och dåliga exempel kunna pekas ut. Nu är det lite av ett tabu bland vissa länder att prata om hbtq-frågor som mänskliga rättigheter och även ett tabu att kritisera andra länder inom EU, sade Birgitta Ohlsson.

Vad både Birgitta Ohlsson och Ulrika Westerlund pekade ut som en viktig faktor för att stödja organisationer i andra länder med hbt-frågor är att synas, exempelvis på Prideparader. Men det varierar mellan olika länder på vilket sätt som är vettigt att synas på som internationell aktivist eller organisation.
- Det är viktigt för nationella och internationella politiker att ta ställning och gå med i Prideparader men att samtidigt föra en dialog med de lokala aktivisterna,, sade Birgitta Ohlsson.
- Det blir även en säkerhetsstrategi att utländska organisationer och politiker deltar i parader vilket ger mer uppmärksamhet åt frågan både nationellt och internationellt, tillade Ulrika Westerlund.

Text & bild: Josefine Nilsman

Läs mer
Attacker och nya lagar mot "homosexuell propaganda" (Amnesty Press nummer 2/2012)

När heterosexualitet är normen

Hedersrelaterat våld. Vad tänker du när du hör dessa två ord? Normen säger ofta att det rör sig om hot och våld av män gentemot heterosexuella kvinnor. Svårigheterna med att inte vara heterosexuell i en hederskultur och att förtrycket även drabbar hbt-personer, män som kvinnor, uppmärksammades under ett seminarium av den ideella organisationen Kvinnors nätverk.

Organisationen arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. De driver även Linnamottagningen som har verksamhet för unga flickor, pojkar och transpersoner som blivit utsatta för våld och förtryck från sin familj eller släkt.

Linnamottagningens verksamhetschef Azam Qarai berättade att det finns en ytlig bild i samhället av att det enbart är kvinnor som drabbas av hedersförtryck.
- Det är någon som förtrycker och någon som blir förtryckt. Män uppfostras till att utöva detta våld, sade Azam Qarai.

Hon menade att människor blir utsatta på olika sätt men så länge individer underkastar sig de normer som råder så kommer det inte att ske någon förändring. Som exempel berättade hon om att flickor redan i förskoleåldern uppmuntras redan i förskoleåldern att inte leka med pojkar och pojkarna uppmanas att ta hand om sina systrar. Om någon sedan utmanar dessa normer används våld och hot enligt Azam Qarai.

Azam Qarai berättade om vilka som drabbas av hederskulturen.

Hon förtydligade att diskussionen rör sig kring många generaliseringar. Bara för att en individ kommer ifrån ett särskilt land innebär inte det att personen i fråga delar de generella normer och värderingar som många andra landsmän har, förtydligade hon.
- I hederskulturen är det en norm att gifta sig. Det är en norm att familjen bestämmer. Det är en norm att vara heterosexuell, det finns inget annat. Man pratar inte ens om kärlek, berättade Azam Qarai.

Hon förklarade att i dagens samhälle råder andra värderingar, så som egen integritet, myndighetsålder på 18 år och den egna viljan. Dessa är exempel på normer som krockar med hedernormerna, vilket leder till en krasch mellan två olika system. Azam Qarai berättade att hon kom till Sverige för 20 år sedan från Iran. Under hennes barndom pratades det mycket i släkten om hennes kusin. Han hade bara killkompisar vilket ledde till att släktingarna samlades och bestämde att han var tvungen att gifta sig.
- De tvingade fram ett giftermål, ett äktenskap som inte fungerade så släkten hittade en annan kvinna som han fick gifta sig med. Han har nu flera barn och mår otroligt dåligt idag. Han har ingen kontakt med släkten. Hur kan han förhålla sig till sina barn, sin fru och sitt liv? Vad hade hans släkt för rätt att göra honom olycklig och kränka honom på detta vis, frågade Azam Qarai.

Hon förklarade att alla måste vara lika inom hederskulturen, om någon avviker är det något fel, någon slags sjukdom. Hon menade vidare att det finns två stora problem i samhället – okunskap och stereotyper.
- Okunskap betyder dock inte att någon vill göra fel. Det finns en stereotyp bild i samhället av vad heder är, vilket kan leda till att människor blir nekade hjälp, sade Azam Qarai.

Joanna Mellquist arbetar med att ge stöd till unga personer som blivit utsatta för hedersvåld.

Joanna Mellquist från Linnamottagningen fördjupade problematiken inom hederskultur då hon berättade att hbt-personer drabbas av ett dubbelt förtryck, när myndigheter bemöter människor med ett heteronormativt beteende. Många som lever inom hederskulturen möter den stereotypa normen att det är självklart att familj och släkt är emot hbt-personers sätt att leva sina liv.

En kvinna från publiken avslutade seminariet med en kommentar. Hon berättade att när hon kom ut inför sin pappa fick hon svaret att han tog familjen till Sverige för att de skulle leva i frihet. Då vore det inte rätt av honom att låsa in henne och ta friheten ifrån henne.

Text och bild: Josefine Nilsman

Amnesty Press på Stockholm Pride 2012

Pride: En invigning tillsammans, Stefan Löfvens hbt-debut och Assi Azars film om homosexuella i Israel (2 augusti)

Pride i Stockholm: Nya vindar i KD, Stig-Åke Pettersson hoppar av samtal med Migrationsverket, hbt i Ryssland och hoten i Europa (1 augusti)

==

Programmet för Pride i Stockholm

Amnesty och Prideparaden

Kultur:
En lesbisk kvinna som hamnar i säng med den man som systern i hemlighet älskar. Lynn Shelton Your sister's sister är ett relationsdrama med lysande rolltolkningar. Läs Amnesty Press recension

reportage | 2012-08-03