Ukrainadagarna: ”Makteliten har alltid strävat efter sina egna intressen”

Det har nu gått tre och ett halvt år sedan protesterna på Självständighetstorget, Majdan, i Kiev inleddes. Samtidigt som det ukrainska civilsamhället har vuxit sig starkare brottas landet med omfattande korruption, bristande yttrandefrihet och en pågående väpnad konflikt. Under Ukrainadagarna i Stockholm i maj diskuterades utvecklingen i Europas näst största land.

Människorättsförsvararen Evgen Zacharov kritiserar de täta kopplingarna mellan politik och affärsverksamhet i Ukraina. Foto: Anders Mattsson

– Det största problemet i Ukraina kommer från det populistiska tänkande som präglar politiken. Makteliten har alltid strävat efter sina egna intressen och precis som tidigare är politik och affärsverksamhet tätt sammanlänkade, säger människorättsförsvararen Evgen Zacharov från Kharkiv Human Rights Protection Group, under Östgruppens Ukrainadagar.

Ukraina ligger för närvarande på plats 131 av 176 i Transparency Internationals korruptionsindex, en placering som landet delar med bland annat Ryssland.

Evgen Zacharov menar att president Petro Porosjenko och hans närmaste inte är villiga att avstå från de oligarkiska styrprinciper som har präglat landets makthavare under lång tid.

– De tjänar på de korrupta reglerna på marknaden och vill inte ändra på dessa. De utredningar som inleds mot enstaka affärsmän blir till verktyg för att påverka ens motståndare, säger Evgen Zacharov.

President Petro Porosjenko vid ett framträdande i Europarådet. Foto: Claude Truong-Ngoc/ Wikimedia

Tetjana Peklun från Anti-Corruption Action Center, känner sig dock optimistisk inför framtiden.

– Majdan har öppnat upp ett brett fönster av möjligheter och väckt civila krafter som kommer att kunna bemästra korruptionen. Det finns också en ny generation av politiker som bär de nya värderingarna och som kan lägga sovjetisk- och oligarkmentalitet bakom sig, säger hon.

Vid sidan om korruptionsproblemen är konflikten i landets östra delar nu inne på sitt fjärde år. Över 10 000 människor har mist livet till följd av stridigheterna och människorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch har rapporterat om övergrepp från båda sidor i konflikten.

Enligt de oberoende fredsövervakarna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har antalet brott mot avtalet om vapenvila ökat kraftigt under den senaste tiden.

Övervakare från OSSE på patrull i området kring Yasynuvata-Avdiivka i Donetsk. Foto: OSCE

Även om konflikten materialiseras genom de granater och landminor som civilbefolkningen tvingas leva med, utgör även propagandan och informationskriget mellan Ryssland och Ukraina en viktig del av konflikten.

– Utan informationskriget hade Rysslands krig med Ukraina varit omöjligt. Det behövdes för att mobilisera befolkningen, säger Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

Den 15 maj skrev president Petro Porosjenko under en förordning om att blockera de ryska sociala mediesajterna VK (Vkontakte) och Odnoklassniki, liksom sökmotorn Yandex och mejltjänsten mail.ru under tre års tid i Ukraina. Detta som ytterligare en del i raden av Ukrainas sanktioner mot Ryssland på grund av annekteringen av Krim och konflikten i landets östra delar. Även ryska nyhetssajter och journalister omfattas av de nya sanktionerna.

Evgen Fedtjenko från StopFake anser att de ryska sajter och journalister förbjuds är helt styrda av de ryska myndigheterna. Organisationer som Reportrar utan gränser kritiserar dock skarpt Ukarinas blockering av bland annat sociala medienätverk som Vkontakte. Foto: Anders Mattsson

Organisationer som Reportrar utan gränser och Committee to Protect Journalists har starkt kritiserat beslutet att bland annat blockera fyra av Ukrainas tio mest populära sajter, med argumentet att det inkräktar på de ukrainska medborgarnas rätt till information och yttrandefrihet.

Evgen Fedtjenko, ukrainsk journalist och grundare av projektet StopFake, är dock positiv till det nya dekretet:

– Det handlar inte om riktiga medier eller riktiga journalister i de här fallen. De arbetar för den ryska regeringen, säger han till Amnesty Press.

Martin Kragh intar en mer diplomatisk attityd och vill inte ge ett ja eller nej-svar på om beslutet att blockera de ryska sajterna är korrekt eller inte.

– Det handlar om en avvägning mellan ett öppet, demokratiskt samhälle och den nationella säkerheten, menar han.

Enligt krimtataren Tamila Tasjeva, Crimea SOS, kan uppemot 55 000 personer, varav hälften krimtatarer, ha sett sig tvingade att lämna Krimhalvön sedan den ryska annekteringen 2014. Foto: Anders Mattsson

En folkgrupp som vet vad det innebär att leva med kraftigt begränsad yttrandefrihet är krimtatarerna. Tamila Tasjeva från organisationen Crimea SOS, beskriver den negativa utvecklingen på Krimhalvön sedan den ryska annekteringen.

– De oberoende medierna har försvunnit från Krim och det finns ingen mötes- eller föreningsfrihet, säger Tamila Tasjeva allvarligt.

Östgruppen arrangerade den 22-24 maj för första gången Ukrainadagarna. Från vänster: Kristina Hultman, moderator, Martin Kragh, Utrikespolitiska institutet, Tetyana Malyarenko, forskare vid Uppsala Centrum för Rysslandsstudier, samt Evgen Fedtjenko, grundare av StopFake. Foto: Anders Mattsson

Krimtatarernas mörka historia blev mer allmänt känd under förra årets Eurovisionsfinal, då Jamala framförde låten 1944 - det år som folkgruppen deporterades av Stalin från Krim till Centralasien. Under Ukrainadagarnas sista dag visas SVT-korrespondenten Elin Jönssons dokumentärfilm ”Jamalas kamp”, som släpptes i samband med årets upplaga av Eurovision Song Contest i Kiev.

– Krimtatarernas röster har inte blivit hörda, och genom att låta Jamala berätta deras historia var det möjligt att nå ut till en större publik, säger Elin Jönsson om sin berättarteknik.

Under arbetet med dokumentären har Elin Jönsson vid flera tillfällen besökt Krim. Bilden hon målar upp är skrämmande:

– Det som pågår är en långsam deportation av krimtatarerna. Förutom bortföranden, gripanden och husrannsakningar är det också svårt för krimtatarer att få jobb och utbilda sig.

Björn Linderfalk, UD, beskriver korruptionen och yttrandefriheten som de två största problemen i dagens Ukraina. Foto: Anders Mattsson

Tillbaka i seminariesalen i Grillska huset i Gamla Stan har Björn Linderfalk från UD tagit plats i panelen för att diskutera det svenska engagemanget för Ukraina. Förra året bidrog Sverige med 235 miljoner kronor i bistånd till Ukraina och mellan Sverige och Ukraina pågår ett intensivt besöksutbyte. Det är en position som öppnar upp för inflytande.

– Sverige är inte ett av de länder som ägnar sig åt Ukraina-bashing, men då vi talar med representanter för de ukrainska myndigheterna separat tar vi upp de uppenbara problem som finns, säger Björn Linderfalk och hänvisar till kampen mot korruptionen och yttrandefrihetsfrågan.

– Då vi som en av Ukrainas bästa vänner talar förväntar vi oss att de ska lyssna. Det är tough love, säger han.

Text: Vera Häggblom
[email protected]

Foto: Anders Mattsson [email protected]

Läs också

With 7 dead, Ukraine’s army suffers bloodiest days of fighting in months (Kyiv Post 12 juni 2017)

Poroshenko just like Yanukovych? Yes and no (Euromaidanpress.com 7 juni 2017)

Ukraine: Russian-backed separatists ‘sentence’ prominent academic in sham trial (Amnesty International 4 maj 2017)

Ukraine: Rapidly deteriorating human rights situation in the international blind spot in Crimea (Amnesty International 17 mars 2017)

Ukraine: The human rights situation in Ukraine (Amnesty International 28 februari 2017)

Ukraine: Armed Conflict-Related Abuse in Detention. Impunity on Both Sides (Human Rights Watch och Amnesty International 25 januari 2017)

In Ukraine, Attacks On Journalists Chill Media Landscape (RFE/RL 16 augusti 2017)

Läs mer om Ukraina från Amnesty Press

Vem mördade Pavel Sheremet? (3 juni 2017)

I östra Ukraina fortsätter striderna (13 maj 2017)

Ukraina: ”Straffriheten måste få ett slut” (6 april 2017 – också i nummer 1/2017)

Ukraina: Hemliga fångar släppta (1 november 2016 – också i nummer 3/2016)

På flykt från Krim (31 oktober 2016 – också i nummer 3/2016)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

Krimtatarernas ledare: ”Regimen är värre än under Stalintiden” (Amnesty Press 20 maj 2016)

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (4 april 2016 – också i nummer 2/2016)

Högerextremister till attack mot hbtq-evenemang i Lviv – polisen anklagas för passivitet (20 mars 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

En underbar berättare – recension av Kalle Kniiviläs bok ”Krim tillhör oss” (Nummer 3/2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Putin gjorde en felbedömning när han annekterade Krim" (6 oktober 2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

Ukraina: Flera döda i strider mellan polis och Högra sektorn i Transkarpatien, poliser skadade i Lviv (14 juli 2015)

Nytt format – samma värld. Propaganda, förtigande och censur blir vardag i krig och konflikt. (nr 2/2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni 2015)

2 000 poliser skyddade Pride i Kiev – ändå blev det våldsamma attacker (6 juni 2015)

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (6 juni 2015) ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)