Förfallet i Mexiko

I Mexiko försvinner tusentals människor varje år. Kvinnor utsätts för så kallad femicid och dessa mord sker ofta med straffrihet. Journalister som söker sanningen riskerar att attackeras eller mördas.

ledare | 2023-03-31
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2023
Demonstranter utanför Riksåklagarens kontor i Mexico City kräver i november 2014 att de försvunna studenterna ska återvända hem.

Demonstranter utanför Riksåklagarens kontor i Mexico City kräver i november 2014 att de försvunna studenterna ska återvända hem. Foto: ProtoplasmaKid/Wikimedia

Varje år runt 26 september brukar ett skakande drama i Mexiko uppmärksammas. Det var den 26 september 2014 som 43 manliga lärarstudenter försvann i staden Iguala i delstaten Guerrero. Deras skola var känd för militant aktivism och en våldsam sammanstötning med polisen ägde rum den ödesdigra dagen. Studenterna uppges ha planerat att resa till Mexico City för att delta i den årliga protesten i samband med årsdagen av massakern vid Tlatelolco 1968.

Studenternas försvinnande i Iguala har fått stor uppmärksamhet även utanför Mexikos gränser. Interamerikanska människorättskommissionen konstaterade i en rapport 2015 att militären och den lokala polisen var inblandade i försvinnandet. I december 2018 tillsatte den nyvalde presidenten Andrés Manuel López Obrador en sanningskommission och lovade att utreda ansvaret från myndigheterna, inklusive militären.

Andrés Manuel López Obrador, allmän kallad AMLO, vann valet 1 juli 2018 och blev president   1 december 2018. Han är en veteran i mexikansk politik och tillhör vänsterrörelsen Morena.

Andrés Manuel López Obrador, allmän kallad AMLO, vann valet 1 juli 2018 och blev president 1 december 2018. Han är en veteran i mexikansk politik och tillhör vänsterrörelsen Morena. Foto: EneasMx/Wikimedia

Allt fler detaljer har framkommit och i augusti 2022 uppgav Alejandro Encinas, som leder sanningskommissionen, att det fanns uppgifter om att sex av de 43 studenterna hölls fångna i en lagerlokal i dagar och sedan överlämnades till ett lokal armébefäl som beordrade att de skulle dödas.

En special utredningsenhet, UEILCA, skapades 2019 för att hitta de skyldiga till de 43 studenternas försvinnande. Den 27 september 2022 avgick enhetens åklagare Omar Gómez Trejo och fördömde försöken att påverka utredningen. Mexikos federala åklagarmyndighet FGR hade vägrat att utfärda arresteringsorder på 21 personer, varav 16 militärer.

Amnesty International har under många år krävt att myndigheterna utreder vad som hänt med studenterna och Amnestys chef i Mexiko, Edith Olivares Ferreto, sade den 29 september 2022 att fortsatta bakslag i undersökningen inte kan tolereras:

– Den mexikanska staten måste skapa förutsättningar för framsteg i processen.

Tusentals människor försvinner varje år i Mexiko. Under president Andrés Manuel López Obradors tid vid makten beräknas antalet uppgå till över 36 000 personer. Kvinnor utsätts för så kallad femicid, att de mördas för att de är kvinnor, och enligt officiella siffror mördades under 2021 omkring 3 700 kvinnor. Ytterst få av förövarna ställdes till svars.

Protestmarsch den 24 oktober 2014 efter att 43 studenter försvunnit i Ayotzinapa den 26 september.

Protestmarsch den 24 oktober 2014 efter att 43 studenter försvunnit i Ayotzinapa den 26 september. Foto: Alonso Garibay/Amnistia Internacional México

Den organiserade brottsligheten samarbetar inte sällan med korrupta politiker och militären, som övertagit en del av polisens uppgifter, kan döda med nästan total straffrihet. Mexiko är ett av världens farligaste länder för journalister och många utsätts för attentat eller mördas när de försöker göra undersökningar.

Ulf B Andersson

Läs också

Disappeared Justice: ICC Action in Mexico should not be postponed any longer  (Justice in conflict 11 januari 2023)

Läs mer om Mexiko från Amnesty Press

Pris till kvinnorättsförsvarare från Mexiko (30 mars 2023)

Fem mord på sex veckor (12 mars 2022)

Demonstrationer för fri abort runt om i Latinamerika (6 oktober 2021)

Ögonblicket: Ännu ett mord (22 mars 2020)

"Pressfrihetspriset 2019: Ismael Bojórquez Perea från Mexiko vägrar ge upp trots hoten (20 maj 2019)

Migrantarbetare vittnar om slavliknande villkor (30 april 2019)

Ännu har ingen straffats för tortyren mot Claudia Medina (9 oktober 2015)

Många tusen spårlöst försvunna i våldets Mexiko (28 september 2015)

Mexiko: Claudia Medina frias (12 mars 2015)

43 mord som skakar Mexiko(24 november 2014)

Lydia Cacho vägrar sluta skriva trots alla hot (1 september 2014)

De kämpar för sanningen i dödens stad (29 maj 2013)

Kriget mot Mexikos journalister (5 mars 2012)

Tlachinollan - prisbelönad kamp för mänskliga rättigheter i Mexiko (2 mars 2012)

Vemodigt porträtt (27 september 2011)

När verkligheten är en mardröm (28 september 2009)

Oaxaca – konfrontationen fortsätter (19 september 2007)

Vi är alltid rädda (25 maj 2006)

Hård kamp för Mexikos indianer (17 juni 2002)

ledare | 2023-03-31
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2023