“Det är ett folkmord och en långsam utplåning av vår kultur”

Kina hävdar att de stängt många av omskolningslägren för uigurer i Xinjiang. Men vittnesmål från regionen säger att förtrycket mot uigurer och andra muslimer blivit mer omfattande än någonsin. Tvångsarbetet har vuxit, hundratusentals barn har skickats till barnhem där de hjärntvättas och torteras, medan ett allt mer drakoniskt övervakningssystem utvecklas. Samtidigt förföljs uigurernas diaspora över hela världen. – Det är ett folkmord och en långsam utplåning av vår kultur, säger uzbeken Kalbinur Sidik.

Gulbahar Haitiwaji. Foto: Oslo Freedom Forum

Gulbahar Haitiwaji hade bott i Paris i tio år med sin familj när hon en dag fick ett samtal från Xinjiang. En statlig byråkrat bad henne att prompt återvända till den gamla hemprovinsen för att “skriva under några viktiga papper”. Annars kunde hon inte få ut sin pension från Kina.

Gulbahar Haitiwaji blev misstänksam och avvaktade. Men personen fortsatte att ringa och hotade till slut med att stoppa hennes pension om hon inte dök upp. Till slut satte hon sig på ett plan till Xinjiang. Det blev början på en flera år lång mardröm där hon kastades in i de ökända omskolningslägren för uigurer i regionen. Hon torterades, tvångssteriliserades och tvingades dagligen hylla kommunistpartiet.

– De tvingade mig att skriva på ett “erkännande” om att jag “stört den allmänna ordningen”. Jag dömdes till sju års fängelse, säger Gulbahar Haitiwaji när hon träffar journalister och människorättsaktivister i New York.

Bakgrunden visade sig vara att hennes dotter hade deltagit vid en demonstration i Paris där hon viftat med en liten flagga för Östturkestan, som många uigurer kallar provinsen. Kinesiska aktörer på plats hade samlat på sig bilder på personerna som deltog och måste ha valt att straffa mamman, Gulbahar Haitiwaji.

– De tvingade mig att säga att min dotter är terrorist, säger hon.

– Varje uigur som lyckats fly lever i rädsla för den kinesiska staten, säger Maya Wang. Foto: X

Maya Wang, Kina-expert på Human Rights Watch i USA, säger att uigurerna som lyckats ta sig ur Xinjiang inte längre är trygga utomlands. Maya Wang har studerat Xinjiang i många år och säger nu till Amnesty Press att det blir allt vanligare att Kina spionerar på och trakasserar diaspora även långt utanför landets gränser.

– Det här är väldigt, väldigt vanligt. Varje uigur som lyckats fly lever i rädsla för den kinesiska staten, oavsett var i världen de befinner sig. Även i Norge och Sverige måste de se sig om och vara försiktiga med vad de säger och vad de gör, säger hon.

Maya Wang lägger en del av skulden för detta på de västerländska länder som undvikit åtgärder efter att de avslöjat den kinesiska statens olagliga spioneri. Efter att Tyskland förra sommaren avslöjade att Kina upprättat flera olagliga polisstationer i landet, som användes för att spionera på och förfölja diaspora, dröjde det bara några veckor innan förbundskanslern Olaf Scholz reste till Peking för möten med Kinas president Xi Jinping och ledare från näringslivet för att smörja banden med den tyska exportsektorn.

Liknande polisstationer har sedan avslöjats över hela världen – från Stockholm och Sydney till New York och Kanada. Men Kinas enorma inflytande över världsekonomin och landets ofta aggressiva diplomatiska påtryckningar har gjort att många länder tystat ner kritiken mot de olagliga aktiviteterna.

Internationellt har det länge pågått en förföljelse och spioneri mot den uiguriska diasporan. År 2010 dömdes en man i Sverige till fängelse för att ha spionerat på uigurer för Kinas räkning. två kinesiska diplomater utvisades strax därpå, men inget tyder på att spioneriet och förföljelsen avtagit.

– Att diasporan måste leva i skräck beror till viss del på att länder där de bosatt sig inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda dem. De kunde ha förbättrat polisarbetet och skärpt straffen mot de kinesiska aktörer som spionerat på diasporan, säger Maya Wang.

En video från War on Fear, som sägs visa flera hundra uiguriska fångar under en transport i Xinjiang, väckte stor uppmärksamhet när den lades upp på Youtube 2019. Foto: Skärmdump från Youtube

I Xinjiang går förtrycket av uigurer långt tillbaka. De är en muslimsk minoritet med språkliga och kulturella rötter i Turkiet som bott i regionen i åtminstone 2000 år. I dag utgör de omkring tio miljoner av Xinjiangs 23 miljoner invånare.

Det var 2017 som världen först fick upp ögonen för Kinas utbredda förtryck mot uigurerna och de gigantiska omskolningslägren. Människorättsgrupper kom med avslöjanden och 2018 kom nyhetsmedier som Associated Press och Reuters med intervjuer med frisläppta fångar och kartläggningar av lägersystemen.

Kinas president Xi Jinping hade då påbörjat en brutal offensiv mot dissidenter och religiösa minoriteter över hela landet, under paroller om att bekämpa extremism och korruption. Den så kallade “Slå hårt“-kampanjen, som inleddes våren 2014, hade även som mål att skrämma den bredare befolkningen och tysta dissidenter och oliktänkande. Kampanjen inleddes med en offentlig rättegång inför tusentals åskådare på en idrottsarena, där 55 personer dömdes för terrorbrott, varav tre personer dömdes till döden.

I Xinjiang genomfördes snart allt mer omfattande förbud mot muslimsk kultur och religion, då muslimska namn, heltäckande slöjor och långt skägg förbjöds.

Gulbahar Haitiwaji och Kalbinur Sidik reser runt och vittnar om sina erfarenheter inifrån läger i Xinjiang. Foto: Oslo Freedom Forum

Sedan dess beräknas omkring en miljon uigurer ha skickats till omskolningsläger, till tvångsarbete eller dömts till fängelse. Villkoren i fängelserna gör att många avlider eller försvinner spårlöst. Uiguriska barn skickas i sin tur till enorma barnhem efter att föräldrarna förts bort till omskolningslägren eller fängelserna. Där blir barnen hjärntvättade och brutalt behandlade, eller fysiskt angripna om de inte följer hårda krav på att hylla kommunistpartiet eller sluta prata sitt eget språk, uiguriska.

Enligt den svenska antropologen Magnus Fiskesjö, verksam på Cornell University i USA och tidigare svensk kulturattaché i Peking, kan hundratusentals barn ha drabbats.

"Genom brutala bestraffningar och syskonseparation tvingas barnen att permanent glömma sitt språk och sin kultur. Därmed är planen helt klart en avsiktlig del av folkmord enligt FN:s konvention. Under tiden hålls resten av samhället i skräck; internationella medier är utestängda och en kampanj för att skrämma och tysta vittnen runt om i världen pågår också”, sade Fiskesjö i samband med ett seminarium om Xinjiang på Cornell i oktober.

Magnus Fiskesjö har jämfört omskolningen av barn med de ökända skolorna för ursprungsbefolkningen som upprättades i USA och Kanada på 1800-talet.

Andra människorättsforskare beskriver läget i dagens Xinjiang som en kombination av Nordkoreas tyranni och Sydafrikas institutionaliserade diskriminering under apartheid.

Kalbinur Sidik. Foto: Oslo Freedom Forum

Under besöket i New York berättar Kalbinur Sidik, som arbetade som grundskolelärare i Xinjiang, hur barnen i skolorna misshandlades och torterades.

– Det jag minns från tiden i Xinjang är vrålen från skolbarnen på nätterna, säger Kalbinur Sidik. Vakterna spred myter om att uigurer var fysiskt tuffare än andra, så att de står ut med mer våld och smärta.

Nu reser Kalbinur Sidik runt i världen tillsammans med Gulbahar Haitiwaji för att tala om erfarenheterna från Xinjiang.

– Det är ett folkmord och en långsam utplåning av vår kultur. Men vi är fortfarande vid liv, och vi fortsätter sprida vår berättelse, säger Kalbinur Sidik.

Sedan den internationella kritikstormen mot omskolningslägren i Xinjiang inleddes 2017 försökte Peking först förneka att omskolningslägren alls existerade, för att sedan hävda att de stängts och avvecklats. Nu är det sannolikt att förtrycket håller på att ta en delvis ny skepnad, enligt experter på regionen.

En ny rapport publicerad den 25 oktober av den tyska antropologen Adrian Zenz, som länge granskat Xinjiang, visar att tvångsarbetet i regionen håller på att normaliseras, då det har satts i system att skicka alla uigurer som nekar statliga jobberbjudanden till lägren.

Det här är ett annat system än omskolningslägren. Det handlar om ett nytt statligt program, som utmålas som ”fattigdomsbekämpning“, men i praktiken fungerar som ett sätt att skicka miljontals arbetare till tvångsarbete och sweatshops, ofta för västerländska fabriker, enligt Adrian Zenz. Tvångsarbetet ”växer, intensifieras och det håller på att normaliseras och institutionaliseras” sade han nyligen till den amerikanska nyhetssajten China Project.
“Om politiker och internationella institutioner tror att tvångsarbetet bara sker i lägren så kan de inte ta itu med det som pågår” sade Adrian Zenz.

Samtidigt lägger Kina allt större resurser på globala propagandakampanjer, som under parollen “Beautiful Xinjiang” försöker skönmåla regionen som exotisk och vacker.
De bjuder även internationella medier på skickligt regisserade rundresor där de får träffa uigurer som tvingas säga enbart positiva saker om Kina och kommunistpartiet.

Tyska Berliner Zeitung publicerade nyligen ett reportage från Xinjiang som fick kritik för att det enbart framställde regionens dynamiska ekonomi, utan att nämna något om uigurernas situation eller omskolningslägren.

Myndigheterna vill visa en positiv sida av Xinjiang. Här uppträder artister för turister i Ürümqi den 29 oktober 2023. Foto: ChinaImages/Sipa USA/TT

– Sedan 2018 har kinesiska staten bjudit in medier för den här sortens resor, men det är bara i undantagsfall det gäller fri press från demokratiska länder, det är betydligt vanligare att de bjuder in statsmedier från allierade länder med auktoritära regimer som är sympatiskt inställda till Kina. Alla de träffar på de här resorna ger bara citat som de har övat in i förväg, säger Maya Wang på Human Rights Watch.

– Men artiklar som den i Berliner Zeitung är relativt sällsynta, det är vanligare med medier från länder där Kinas desinformationskampanjer om Xinjang varit mest effektiva, som i Indonesien eller Malaysia, säger hon.

Den 31 augusti 2022 publicerade FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, till slut den omfattande rapporten om Xinjiang som organisationen arbetat med i flera år. Rapporten publicerades minuter innan Michelle Bachelet lämnade sitt uppdrag vid midnatt. Rapporten bekräftade det utbredda förtryck som nyhetsmedier och människorättsgrupper rapporterat om sedan 2017.

Men den 6 oktober 2022 röstade FN:s råd för mänskliga rättigheter för att stoppa en vidare debatt om Xinjiang i rådet. 19 länder gick emot resolutionen, medan 17 röstade för och elva länder lade ner sina röster. Uyghur Human Rights Project kallade det “ett skamligt resultat” och Amnesty International kallade beslutet ”förfärande” och ett ”förräderi”.

Det var främst afrikanska och latinamerikanska länder, där Kina gjort enorma investeringar i infrastruktur och propaganda, som röstade ner resolutionen.

– Många auktoritära regimer med stor muslimsk befolkning har väldigt goda relationer med Kina, på grund av samarbeten kring infrastruktur, eller affärskontakter mellan eliterna i länderna. Så de tonar ofta ner sin kritik mot det förtryck mot muslimer som sker i Xinjiang, säger Maya Wang.

Amnesty International har runt om i världen protesterat mot lägren i Xinjiang. Här överlämnar Amnestys sektion i Peru protester till Kinas ambassad i Lima den 7 oktober 2021. Foto: Amnesty International

I vittnesmålen från Gulbahar Haitiwaji och Kalbinur Sidik under besöket i New York beskriver de särskilt det drakoniska övervakningssystemet som vuxit fram i Xinjiang.

– Kamerorna följde varje steg vi tog. Även på toaletten, säger Gulbahar Haitiwaji.

Men även övervakningssystemet kan vara på väg att byta skepnad, då det blir allt mer sofistikerat och tekniskt avancerad, i takt med att kinesiska staten samlat på sig allt mer digra databaser över biometrisk data över uigurerna.

Maya Wang, har länge studerat den kinesiska statens övervakningsteknik, och är författare till HRW:s rapport “Algorithms of repression”, som kom den 1 maj 2019.

De strikta lockdownreglerna ledde hösten 2022 till omfattande protester i Kina efter att tio personer dött i en brand i Ürümqi i Xinjiang. Här är det studenter i staden Chengdu som sörjer de döda, håller upp vita papper och sjunger ”Internationalen”. Foto: Date20221127/Wikimedia

Enligt henne har nya integrerade plattformar som hjälps av avancerad AI, ansiktsigenkänning och biometrisk data gjort det lättare för den kinesiska staten att hålla koll på uigurer var de än befinner sig i provinsen. Maya Wang menar att den kinesiska staten därmed kan ägna sig åt ett mer diskret förtryck som sker i skymundan, utan någon uppenbar fysisk närvaro i stadsmiljöerna:

– Vi såg ett kusligt exempel på det under protesterna mot pandemirestriktioner förra året, “white paper”-protesterna som de kallades. Kina behövde inte rulla ut stridsvagnarna. Sedan massakern vid Himmelska fridens torg 1989 har Kinas polis lärt sig att undvika blod på gatorna. Men nu kan de kontrollera folket ändå, med avancerad biometrisk data och ansiktsigenkänning, som gör att de kan lösa allt bakom kulisserna i stället.

Ett nytt initiativ som heter Sharp Eyes Project har kraftigt expanderat övervakningen på Kinas landsbygd och i provinser som Xinjiang. Där kombineras flera års insamlad data om individers släktband, vänskapsrelationer, intima detaljer, tankar och beteenden.

– Så övervakningen har inte minskat för att den inte syns lika uppenbart; tvärtom har den blivit mer diskret och mer sofistikerad, säger Maya Wang.

Martin Gelin
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras också i nummer 4/2023.

Bok

Foto: Canbury Press

===

Gulbahar Haitiwaji kom förra året med boken ” How I Survived A Chinese 'Re-education' Camp. A Uyghur Woman's Story” (Canbury Press) där hon berättar om sina egna erfarenheter av att sitta i läger i Xinjiang.

Xinjiang

Huvudstad: Ürümqi

Politik: Autonom region i nordvästra Kina. Ett självständigt Östturkestan utropades 1933 och 1944 i delar av Xinjiang och en exilregering finns i USA. Omkring 45 procent av befolkningen är uigurer medan cirka 42 procent är hankineser. Våldsamma sammanstötningar mellan dessa grupper utbröt 2009 med många dödsoffer i bägge grupper. Flera väpnade attacker har tillskrivts uigurgrupper.

År 2014 inledde kommunistpartiet en kampanj mot separatism och extremism som har resulterat i en omfattande förföljelse och övervakning av uigurer och andra muslimska grupper.

Yta: 1 664 897 km2 (Sverige: 449 964 km2).
Befolkning: 25,9 miljoner.

Läs också

Chinese Court Imposes Life Sentence on Uyghur Scholar (Human Rights Watch 22 september 2023)

Ettårsdagen för FN:s starkt kritiska rapport om Xinjiang (Amnesty International 31 augusti 2023)

China: Unrelenting Crimes Against Humanity Targeting Uyghurs (HRW 31 augusti 2023)

China: Phone Search Program Tramples Uyghur Rights ( HRW 4 maj 2023)

How Governments and Civil Society Can Help China's Uyghurs ( HRW 4 maj 2023)

China: European states must investigate potential involvement in crimes against humanity by visiting Xinjiang governor (Amnesty International 11 februari 2023)

China: Xinjiang vote failure betrays core mission of UN Human Rights Council (Amnesty International 6 oktober 2022)

Läs mer om Xinjiang från Amnesty Press

Ett vittnesmål om omskolningslägren i Xinjiang (5 november 2021)

Amnesty manifesterade mot omskolningsläger i Xinjiang (8 februari 2020)

En tom stol i Strasbourg (23 december 2019)

Fullsatt möte i Stockholm om situationen i Xinjiang (7 september 2019)

ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle” (4 juli 2019)

Vittnesmål från ett kinesiskt omskolningsläger i Xinjiang (6 maj 2019)

Så skolas Kinas muslimer om (27 augusti 2018 – också i nummer 3/2019)

På flykt undan Kina (20 mars 2016 – också i nummer 1/2016)

Ökad spänning i Xinjiang (21 maj 2008 – också i nummer 2/2008)

Alla uigurers moder kämpar för sitt folks rättigheter (14 oktober 2005)