Fundamentalism som ett filter

reportage | 2002-11-04
  • Vi människor resonerar som så att alla andra är fundamentalister, men jag själv är förnuftig, säger Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid Universitet i Oslo och författare.

Han är inbjuden till Göteborg av Göteborgs Universitet, Grundtviginstitutet och Levande Historia i Göteborg att delta i en föreläsningsserie om fundamentalism. Denna mörka oktoberkväll är titeln Ögonblickets tyranni: Fundamentalismen i informationssamhället.

Thomas Hylland Eriksen pratar snabbt och intensivt på klingande norska. Han nästan springer mellan talarstolen och overheadapparaten. Lyssnarna får anstränga sig för att hänga med i ordflödet men det är samtidigt både intressant och underhållande.

Thomas Hylland Eriksen arbetar effektivt och har givit ut ett flertal böcker, skriver debattartiklar, undervisar, forskar och har en egen hemsida med nyhetsbrev.

Han inleder kvällens föreläsning med att beskriva vilken informationsteknologisk revolution det var när människor började skriva ner sin tro i heliga skrifter. Det var också en grogrund för fundamentalism. Skriftreligionerna judendom, kristendom och islam fick en möjlighet att skilja mellan troende och icke-troende.

Det blev möjligt att kunna tro "rätt" eller "fel", att skapa fiendebilder av andra som inte var rättroende. Men fundamentalism är enligt Thomas Hylland Eriksen inte enbart ett religiöst fenomen.

  • En del darwinister skulle exempelvis också kunna kallas fundamentalister när de vill sätta allt i relation till den evolutionistiska revolutionen. De skulle kunna hävda att allt du behöver veta om sex kan du lära dig genom att studera den evolutionistiska historien och genetik.

Thomas Hylland Eriksen vid föreläsningen i Göteborg.

Fundamentalism är enligt Thomas Hylland Eriksen ett begrepp för analys och handlar inte om livsåskådning.

  • Fundamentalism uppstår när ett system motsätter sig förändringar. Fundamentalister vill förenkla verkligheten och skapa ordning i kaoset.

Darwin var själv enligt Thomas Hylland Eriksen inte fundamentalist. Det var däremot hans anhängare. Darwin skrev om och var öppen för nya teorier och idéer.

  • Darwin skämtade om sig själv. Humor är förresten ett kännetecken på att man inte är fundamentalist. Det visar tecken på självdistans, säger Thomas Hylland Eriksen.

Den moderna informationsteknologin beskriver Thomas Hylland Eriksen som mer av allt. Vi bombarderas med information som vi inte hinner sortera. Teknologin har inte gjort människor mer informerade, tvärtom.

  • Vi har inte fått ett upplyst tillstånd utan istället råder det en upplyst förvirring. Och vi har en stor efterfrågan på enkla svar. Vi har behov av ett filter för alla städer vi inte vill åka till, människor vi inte vill träffa, böcker vi inte kommer att hinna läsa och så vidare.

Fundamentalismen kan vara detta filter. Det är tryggt, enkelt och ger oss en frihet från att behöva välja, frihet från att ta in mer information.

Den moderna informationsteknologin både förstärker och försvagar fundamentalistiska rörelser enligt Thomas Hylland Eriksen. Möjligheten till att snabbt få ut information och organisera sig gynnar dem. Men samtidigt kan den även hota deras slutenhet. Informationsteknologin gynnar också rörelser som motarbetar fundamentalism.

Inom fundamentalism skapas fiendebilder som ger förenklingar, gränser och är självförstärkande. Thomas Hylland Eriksen menar att ju lättare det är att kritisera fiendebilder i ett samhälle desto lättare är det att fundamentalister skapas. Råder det ett pluralistiskt samhällsklimat där alla har rätt att vara och behandlar varandra med respekt är det inte lika lätt att skapa fiendebilder.

  • För att till exempel bemöta islamistiska fundamentalister i Norge måste man först få ett slut på den norska fundamentalismen. Den sämsta lösningen på fundamentalism är att besvara den med fundamentalism.

  • Det finns kulturella skillnader men det finns även etniska skillnader och en mängd andra aspekter. Det viktiga är att erkänna andra människors existens, erkänna deras önskan att bli sedda och respekterade. Det har till exempel inte afghaner eller palestinier blivit. Alla har rätt att uttrycka sina egna åsikter men alla har också en skyldighet att lyssna på andras åsikter.

Text och bild: Camilla Törngren, frilansjournalist

reportage | 2002-11-04