Efter Irakkriget: ”Folkrätten måste utvecklas”

reportage | 2003-06-03

FN efter Irakkriget var temat vid en kvällsdebatt under Internationella veckan den 19-23 maj, anordnad av studentkåren vid Stockholms universitet. Debatten inleddes med frågan om huruvida Irakkriget stred mot folkrätten eller ej.

Panelen, bestående av Gunilla Karlsson, moderaternas andre vice ordförande, Thomas Hammarberg, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Centrum och Ove Bring, professor i internationell rätt, hade alla olika infallsvinklar i sina svar.

Gunilla Karlsson ansåg att kriget i Irak handlade mer om Iraks folk än om statssuveräniteten och menade att kriget kan ligga i linje med folkrätten.

  • Mänskliga rättigheter väger tyngst. Det är svårt att försvara Saddam Hussein efter så många år av övergrepp och resolutioner utan verkningar. Frågan är problematisk men kan starta en behövlig diskussion om vad folkrätten egentligen innebär.

Thomas Hammarberg var av den rakt motsatta uppfattningen och kallade Irakkriget ett ”illegalt krig”.

  • Beslut om krig fattas av FNs säkerhetsråd, vilket inte skedde i detta fall. Folkrätten är allvarligt underminerat och jag är mycket orolig och kritisk. Detta är ett stort dråpslag mot säkerhetsrådet som det kommer att ta tid att reparera.

Ove Bring sa sig som folkrättsjurist vara kluven i frågan och hittade argument för båda hållningarna.

Barn i Irak.

  • Thomas Hammarberg talar om legalitet, att säkerhetsrådet borde ha tagit beslutet och inte enskilda stater som agerar vid sidan om. Gunilla Karlsson talar om legitimitet, om krig för att få bort en förtryckare och minska ett enormt lidande. Hon ser effekten av invasionen – att den ledde till befrielse.

De misstag som gjordes skedde tidigt i diskussionerna om ett eventuellt krig, menade Bring.

  • Säkerhetsrådet diskuterade inte frågan utifrån ett människorättsperspektiv utan enbart utifrån missilernas existens. Den kraftfulla vinklingen är pinsam både för säkerhetsrådet och för USA. Chansen till legitimitet i politisk mening var mänskliga rättigheter.

Om FN lyckats hantera frågan på ett flerdimensionellt sätt, där även mänskliga rättigheter fanns med i bilden, så hade man haft både legalitet och legitimitet för en intervention, hävdade Bring.

  • Nu blev kriget inte legalt, men vissa tycker att det blev legitimt.

Panelen såg en nödvändig framtida diskussion inför liknande situationer som i Irak som kan uppstå.

  • Man har börjat diskutera en utveckling av folkrätten. Att FNs säkerhetsråd kan ingripa i ett land där det pågår massiva människorättskränkningar, utan ett internationellt hot. Alltså en humanitär intervention, sa Hammarberg.

Men han framhöll samtidigt vikten av att det måste vara troligt att den skada man gör vid en intervention inte blir större än den som pågår och att humanitär rätt ska respekteras.

Nästa svåra fråga blir vem som ska fatta beslut om intervention och vem som kan bedöma när förtrycket är tillräckligt allvarligt.

  • Det hela måste gå via FNs säkerhetsråd vilket även föranleder en diskussion av systemet med vetorätt, sa Hammarberg.

Den betydligt svårare frågan är däremot den om användning militära medel för att försvara mänskliga rättigheter.

Sent i debatten kom samtalet in på kvällens huvudtema FN efter Irakkriget och rättsordningens framtid. Samma dag som seminariet hölls på Stockholms universitet, antog FN en resolution om Irak, vilket Ove Bring framhöll som ett positivt ” gemensamt åtagande för världssamfundet”.

  • Det har talats mycket om att FN är illa ute, att trovärdigheten skadats. De farhågorna har inte besannats. Om ett år ska man utvärdera resolutionen, först då vet vi om FN lyckats hävda sin ställning i Irak.

Bring framhöll att det kunde ha vart mycket värre och syftade på de första resolutionsförslagen där FNs roll var betydligt mindre framträdande.

Hammarberg var kritisk till att mänskliga rättigheter inte fått en mer framträdande roll i resolutionen och ansåg att det behövs en internationell krigstribunal för att hantera förbrytelser i det förgångna och nutid i Irak.

  • Varken ockupationsmakten eller specialdomstolar med irakiska domare, blir trovärdiga eller opartiska.

Gunilla Karlsson valde att vidga perspektivet ytterligare och frågade sig vilka de nya hoten är inför framtiden och hur man bäst möter dem.

  • I skeendet av Irakkriget så är det minst lika relevant att att uttrycka oro över EUs stapplande försök till utrikespolitik. Jag tycker att EU tagit större skada än FN. Ett stort bekymmer är även USAs negativa inställning till Internationella brottsmålsdomstolen, ICC.

Hela panelen var enig i sin slutsummering: Folkrätten behöver utvecklas så att den bättre skyddar individen. Även om det sker på bekostnad av att statssuveräniteten trängs tillbaka något.

Text: Helena Norman

reportage | 2003-06-03