Lundinrättegången: ”Folk vill ha upprättelse”

Rättegången mot Lundintopparna Ian Lundin och Alexandre Schneiter, som anklagas för medhjälp till folkrättsbrott i dåvarande södra Sudan, är på många sätt historisk. Under ett seminarium i Stockholm i december låg fokus på offren för folkrättsbrott och deras möjlighet till upprättelse.

Pastor James Ninrew Dong, målsägande i Lundinrättegången, och Egbert Wesselink, författare av rapporten Unpaid Debt. Foto: Vera Häggblom

– Att fallet tas upp i rätten är en seger i sig! Men att neka rätten till kompensation är att förneka hela processen. Att neka gottgörelse är att neka rättvisa, säger pastor James Ninrew Dong, en av de 32 målsägande i rättegången.

Rättegången mot Lundin Oils (numera Orrön Energys) före detta styrelseordförande Ian Lundin och bolagets tidigare vd Alexandre Schneiter inleddes i Stockholms tingsrätt den 5 september och beräknas pågå till februari 2026. Det är den längsta huvudförhandling som någonsin har hållits i Sverige. Att så högt uppsatta bolagsledare som Ian Lundin och Alexandre Schneiter ställs inför rätta för krigsbrott är väldigt ovanligt, och utfallet av rättegången kan bli vägledande när det kommer till företags ansvar när de verkar i oroliga områden.

Vad Lundintopparna misstänks för är enligt åtalet att de ska ha medverkat till att den dåvarande sudanesiska regimen begick brott mot krigets lagar för att säkra bolagets verksamhet i södra Sudan mellan 1999 och 2003. I landet pågick sedan länge ett inbördeskrig, som enligt bland annat FN-rapportörer förvärrades av oljeföretagens närvaro.

Rapporten Unpaid Debt. Foto: Pax

Det var rapporten Unpaid Debt av civilsamhälleskoalitionen European Coalition on Oil in Sudan (ECOS) som ledde till att Magnus Elfving vid internationella åklagarkammaren i Stockholm fattade beslut om att öppna en förundersökning 2010. Enligt rapporten uppskattas 12 000 människor ha mist livet och 160 000 personer tvångsförflyttats i samband med att regimlojala styrkor beredde väg för oljebolagens verksamhet.

Egbert Wesselink är huvudförfattare till rapporten och han berättar hur den kom till då det blev tydligt att offren i oljeområdet inte kunde gå till sin regering för att utkräva den konstitutionella rätten till gottgörelse:

– Vi insåg att företaget, som verkat i området och skapat stora vinster, skulle komma undan med saken. De hade lämnat ett tidigare välmående område helt ödelagt bakom sig, medan de själva investerade pengarna i Norge och blev väldigt rika. Så idén var att vi skulle återberätta historien, för alla fakta fanns redan dokumenterade.

Egbert Wesselink menar att de svenska myndigheterna bidrar mycket till en aspekt av upprättelse, nämligen tillgången till rättvisa, då de misstänkta ställs inför rätta.

– Men upprättelse är så mycket mer. Det är förstås omöjligt att göra exempelvis ett mord ogjort, men du kan kompensera såväl moraliskt som materiellt. Och tyvärr är offrens tillgång till dessa viktiga komponenter av gottgörelse inte tillräckligt tillgodosedda, säger Egbert Wesselink.

George Tai Kuony var 15 år gammal då Leer attackerades av en milisgrupp som var allierad med regeringen i dåvarande Sudan. Han flydde attacken och höll sig gömd i flodområdet i 17 dagar. Foto: Vera Häggblom

De händelser som nu avhandlas för fullt i Stockholms tingsrätt ligger över två decennier tillbaka i tiden. Men för några av personerna på Medelhavsmuseet denna fredagseftermiddag lever efterverkningarna av övergreppen kvar i nuet. George Tai Kuony var 15 år gammal då hans hemort Leer attackerades av en milisgrupp som var allierad med regeringen i dåvarande Sudan.

– Det var första gången jag såg döda människor, det var döda människor överallt, säger han.

Också James Ninrew Dong, även han från Leer, drabbades hårt av stridigheterna i området där Lundin verkade. 14 av pastorns släktingar dödades då den sudanesiska militären och allierade milistrupper invaderade området och befolkningen fördrevs. Men idag vill 61-åringen inte fokusera på sin personliga historia. I stället talar han om det traditionella sättet att skipa rättvisa i samhället han kommer ifrån.

– Kompensation är ett verktyg för att få till stånd försoning. Det är ett sätt att säga ”jag är ledsen för vad som hände”. Det är kulturellt baserat att du måste ta ansvar för vad du har gjort och att ge kompensation till de drabbade för att kunna få förlåtelse. Det är därför vi är här, säger James Ninrew Dong.

Då George Tai Kuony, som idag är jurist och programchef för Mobile Humanitarian Agency i Sydsudan, satt med som åhörare under rättegången tidigare under veckan upplevde han blandade känslor.

– Jag är glad att fallet får uppmärksamhet och jag kände mig glad och uppspelt första gången jag besökte rätten. Men jag kände mig också besviken över försvarsteamets presentation, då de sade att saker kan ha skett på det här sättet, men att de inte hade med saken att göra. De sade att Nuerfolket alltid har stridit, att det var ett karaktärsdrag hos gruppen.

Från Lundinsidan har man hela tiden nekat till brottsanklagelserna och hävdar i stället att företaget har varit en god kraft i landet och att de har hjälpt civilbefolkningen. I ett mejl till DN i samband med att rättegången inleddes skriver Ian Lundins huvudförsvarare Torgny Wetterberg att ”De två och ett halvt år som vi ska spendera i tingsrätten blir ett fruktansvärt slöseri med tid och resurser, som inte minst domstolen hade behövt använda till annat. Åklagaren har inga möjligheter till framgång, eftersom åtalet bygger på påståenden som saknar stöd i utredningen. Det är en gåta varför åklagaren driver detta mål.”

Förundersökningsprotokollet för Lundinrättegången omfattar över 80 000 sidor och åklagarsidan beskrev i samband med att åtal väcktes bland annat att det inte varit möjligt att resa till området då ett nytt inbördeskrig bröt ut under pågående utredning, och att man till skillnad från i exempelvis Rwanda, forna Jugoslavien eller Syrien inte har kunnat ta hjälp av några internationella domstolar eller utredningsmekanismer i Sudanfallet.

Fanny Holm medverkar i ett forskningsprojekt som kommer att följa Lundinrättegången för att analysera vilka förutsättningar som finns för att utkräva ansvar för internationella brott där företag är inblandade. Till höger Jackline Nasiwa, specialist inom rättsstatsfrågor och expert på fredsbyggande. Foto: Vera Häggblom

Fanny Holm, doktor vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet, är involverad i ett forskningsprojekt som kommer att följa Lundinrättegången för att analysera vilka förutsättningar som finns för att kunna utkräva ansvar för internationella brott som rör företag. Hon har dessutom nyligen avslutat en studie av sex rättegångar i Sverige gällande internationella brott, ofta baserade på så kallad universell jurisdiktion.

– Även om Sverige uppfyller många av de internationella skyldigheterna när det kommer till offrens rättigheter, såg jag också att det fanns många utmaningar. Dessa hade delvis att göra med att brotten begåtts långt borta, såväl plats- som tidsmässigt, och var även kopplade till det stora antalet offer, säger Fanny Holm.

I många av fallen kopplades även skadeståndsanspråk till brottmålsrättegången och i de flesta fall godkändes dessa av domstolen. Bara i två av fallen kunde skadeståndet dock betalas ut med anledning av den dömda personens brist på tillgångar. Brottsskadeersättning var inte heller ett alternativ om den målsägande inte bodde i Sverige vid tidpunkten för brottet.

– Det här visar några av de hinder man kan stöta på när det kommer till att omsätta teorin i praktiken, säger Fanny Holm.

– En tanke jag hade med mig in i Lundinfallet var att det här skulle finnas en bättre chans för offren på grund av de tilltalades gynnsamma ekonomiska situation, säger hon.

I Lundinrättegången har de 32 målsägande lämnat in skadespråksanstånd på sammanlagt 110 miljoner kronor. I november beslutade dock Stockholms tingsrätt att de inte längre kommer få sina anspråk prövade inom ramen för brottmålsrättegången, utan att dessa i stället ska prövas som separata tvistemål. Anledningen till beslutet är enligt domstolen att skadeståndsanspråken ska ha lämnats in för sent – knappt tre veckor innan rättegången – samt varit ”bristfälliga”. I fem av fallen saknades även fullmakter. Då de målsägande inte är EU-medborgare måste de också lämna en säkerhet för de beräknade rättegångskostnaderna för att få målet prövat, något som enligt försvaret kommer att landa på en halv miljon kronor per tvistemål.

– Beslutet kom som en stor besvikelse, säger James Ninrew Dong.

– I tidigare rättegångar gällande internationella brott har skadestånden alltid hanterats i anslutning till brottmålsrättegången. Anspråken har också lämnats in inom ungefär samma tidsram som i det här fallet, säger Fanny Holm, som blev förvånad över beslutet att separera skadeståndsprocessen från rättegången.

Hon tillägger att beslutet kan få allvarliga konsekvenser för de målsägande.

– De måste bland annat vänta tills brottmålsrättegången tar slut och sedan tillkommer risken att behöva betala för rättegångskostnaderna, samt i det här fallet även frågan kring att hantera depositionen, säger Fanny Holm.

Seminariet den 8 december arrangerades av Civil Rights Defenders, Swedwatch, Global Idé och PAX. Foto: Vera Häggblom

Vid en eventuell fällande dom anser försvaret att 2,4 miljarder kronor ska förverkas från bolaget. 2022 skedde dock en sammanslagning med norska Aker BP, vilket har lett till att börsvärdet för Orrön Energy nu ligger på ungefär samma nivå som förverkandet. Egbert Wesselink är starkt kritisk till att företaget har tillåtits omstrukturera sig på det här sättet med företagsrätten på sin sida.

– Vi ser att det företag som hade kunnat erbjuda gottgörelse enligt företagsrätten har tillåtits att magiskt få pengarna att försvinna, säger han.

Bara ett fåtal av de överlevande från händelserna som utspelades i södra Sudan runt millennieskiftet har möjlighet att vara på plats i Stockholm, men medan mörkret börjar falla över Gamla stan berättar George Tai Kuony att offren följer rättegången med stort intresse.

– Det finns en missuppfattning att människor bara är ute efter pengar. Men vad folk vill ha är upprättelse.

Vera Häggblom
[email protected]

Läs också

Trial Reports – The Lundin Oil Case (Civil Rights Defenders löpande rapportering från rättegången)

Läs mer från Amnesty Press

Historisk rättegång (18 september 2023)

Lundin, oljan och rättvisan (23 september 2021)

Förödande för Carl Bildt (7 november 2011)

De gjorde sitt jobb (7 november 2011)

Almedalen: Sudan inför delningen, kvinnors hälsa i Sverige och lätta vapen i mängder (6 juli 2011)

MR-dagarna i Örebro 2010: Lundin, oljan och Sudan (15 december 2010)

Vapenhandeln i fokus på Amnestys filmfestival 2008 (21 oktober 2008)

En strimma ljus över Sudan (4 april 2003)

Debatt om Bildts plats i Amnestys företagsgrupp (3 april 2002)

Oljan, kriget och sanningen (26 juni 2001)