Vapenhandeln i fokus på Amnestys filmfestival 2008

reportage | 2008-10-21

För fjärde året i rad anordnar Amnestys kulturgrupp en filmfestival. Temat är den internationella vapenhandeln och hur den bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. På måndagkvällen visades filmen ”Arms, dealing and national interests” på ABF-huset i Stockholm med en efterföljande diskussion av en panel som sattes på prov av den frågvisa publiken.

”Arms, dealing and national interests” visar vapenhandelns olika ansikten, från flyktingarna som tvingas lämna sina hem på grund av konflikter till skurkarna som säljer till vapenhandlarna vars liv blir till film i Hollywood.

I filmen riktas kritik mot lagsystem som släpper igenom mellanhänderna, de som är ansvariga för att vapnen når konflikter. Stort fokus läggs på Afrika och intervjuer med dem som slåss och som använder vapnen. Var de får sina vapen ifrån vill de inte berätta – det vanligast svaret är att de erövrat dem i strider med fienden.

Affisch för Control Arms-kampanjen. Foto: AI

”Arms, dealing and national interests” tar även upp vad som sker på internationell nivå för att stoppa vapenhandeln. Amnesty är en av initiativtagarna till kampanjen Control Arms_som arbetar för ett _Arms Trade Treaty, ett avtal som ger kontroll över vapenhandeln genom en FN-konvention.

Amnesty har experter som arbetar med att spåra var vapen i konflikter kommer ifrån och hur sanningsenliga de stora vapenproducenterna är när de hävdar att de inte säljer till länder där det pågår konflikter.
- Det som är felet med vapenindustrin idag är att pengar är viktigare än människors liv, säger Brian Wood, vapenhandelsexpert på Amnesty.

Efter filmen rycktes publiken tillbaka till verkligheten, eller snarare från den, med brasilianska rytmer från gruppen Baquetum som definitivt fick salen att vakna om någon slumrat till under filmen.

Baquetum.

Det var en sex personer stark panel som diskuterade efter filmen med Amnestys Maja Åberg som samtalsledare. Deras reaktioner på filmen var positiva även om deltagarna kände att filmen lämnade en del att önska.

Pieter Wezeman från SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute), som forskar kring vapenhandeln, tycker att filmen var bra på många sätt men har också invändningar mot innehållet:
- Filmen visade hur vapen används över hela världen men missade att visa statens roll, de vapen som inte används i konflikter nu men som kommer att göra det i framtiden. Konflikter är inte bara något som pågår i länder långt borta. Sverige är ett vapenproducerande land.

Maj Wechselmann och Pieter Wezeman.

Dokumentärfilmaren Maj Wechselmann trycker också på vilken roll Sverige spelar i vapenhandeln:
- Sudan. Vår utrikesminister Carl Bildt förhandlade med Sudans president, Omar al-Bashir, om fler oljeblock. Han var inte vår utrikesminister då utan satt i styrelsen för Lundin Oil. Oljan var en bidragande orsak till konflikten i Sudan. Folk har tvingats från oljerika områden av janjawid som har den goda seden att bränna upp folk efter att ha kedjat fast dem. Lundin Oil har bidragit till konflikten.

Här har dock Maj Wechselmann blandat ihop två konflikter. Lundin Oil var verksamt i södra Sudan när kriget mellan SPLA och regeringen i Khartoum pågick. Den konflikten är sedan 2005 löst och SPLA ingår numera i en samlingsregering i Khartoum. Den regeringsstödda milisen janjawid är verksam i Darfur i västra Sudan där ett uppror bröt ut 2003. Janjawid anklagas för en rad övergrepp mot civilbefolkningen. **

==
_ _OBS! Maj Wechselmann har begärt att få ett genmäle publicerat. Detta återfinns efter artikelns slut._
===_
Helena Koumi från Kristna fredsrörelsen tycker att filmen var intressant men saknade att de länder och regioner där ”bara” finns väpnat våld inte uppmärksammades:
- Internationella avtal handlar inte bara om att begränsa vapen i väpnade konflikter.

Helena Koumi och Maj Wechselmann.

Saknad känner även Wanda Emtestam från Kris- och traumacentrum:
- Filmen var omskakande men fokuserar för lite på offren. Vi som arbetar med dem som drabbas vet hur hemskt det är. Vi vet kanske inte de långsiktiga konsekvenserna än men offren kommer att må dåligt en lång tid framöver.

  • Jag fick ont i magen av filmen, säger Rolf Lindahl från Svenska Freds. Jag kände närheten till konflikten. Den visar folkrörelsers hårda arbete med att avslöja korruption. Jag håller med Pieter om att filmen inte visade den legala, staters, handel. Den legala handeln är ursprunget till den illegala. Även svenska vapen, hör och häpna. Sverige är en stor vapenexportör. Åttonde-nionde största i världen. Svenska vapen används i Burma, Indonesien, Afghanistan, Irak och exporteras till länder med grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett Arms Trade Treaty är viktigt då det kan ställa regeringar till svars.

Rolf Lindahl önskar att det ideella engagemanget hade fått mer utrymme:
- Det var mycket experter. Det ideella engagemanget är inte lika professionellt men minst lika viktigt.

  • Jag håller med om vad som sagts. Vi måste titta på oss själva, säger Magnus Walan från Diakonia. I Sverige har vi regeringar som tillåter export av vapen till stater som bryter mot mänskliga rättigheter. Svensk lagstiftning räcker inte till. Sverige lånar ut pengar till företag för genomförande av vapenexport. Staten lånade ut 16 miljarder kronor till Saab för att företaget skulle kunna sälja vapen till militärdiktaturen Pakistan.

Maja Åberg, Magnus Walan och Rolf Lindahl.

Publiken, som till stor del bestod av gymnesieelever, var inte sena med att ställa frågor till panelen:
- Vad kan vi vanliga ungdomar göra i vardagen?
- Control Armskampanjen har haft aktiviteter – namnunderskrifter, aktioner. Ni kan gå med i en svensk organisation som arbetar med dessa frågor bland annat Svenska Freds, Amnesty och Kristna fredsrörelsen, säger Helena Koumi.

Maj Wechselmann tycker att ungdomar ska vända sig till de politiska ungdomsförbunden och ta reda på vad politikerna står i frågan.

Rolf Lindahl tycker att ungdomar jättegärna får engagera sig i Svenska Freds som har en speciell grupp som arbetar med vapenfrågan.

  • Det är bara fantasin som sätter gränser. Utmana de svenska politikerna! Fråga varför Sverige exporterar vapen. Ställ politikerna till svars, säger Magnus Walan.

En fråga handlar om hur Sverige avgör vilka länder som det inte ska exporteras vapen till:
- Lagstiftningen är relativt strikt i Sverige jämfört med andra länder. Vi stödjer ett embargo mot Sudan. Men ju mer pengar det finns att tjäna desto mer benägen blir den svenska regeringen att säga ja, säger Pieter Wezeman.

  • Tyvärr räknas Sverige som restriktivt internationellt sett trots att det exporteras mycket vapen från Sverige. Det finns ett förbud mot vapenexport i Sverige så varje export är ett undantag. Det får inte exporteras vapen till krigs- eller konfliktländer eller länder som bryter mot mänskliga rättigheter. Men det finns ingen lista förutom de länder som det finns FN- eller EU-embargon mot och den följer Sverige, berättar Rolf Lindahl.

Magnus Walan, Rolf Lindahl, Wanda Emtestam, Helena Koumi, Maj Wechselmann och Pieter Wezeman.

Magnus Wahlan förklarar att det finns en statlig myndighet, Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som man ansöker om exporttillstånd hos. I svåra fall har myndigheten hjälp av Exportkontrollrådet bestående av riksdagsledamöter. Hur rådet fattar beslut är inte offentligt utan hemlighetsmakeriet är stort kring processen. När det gäller förbudet mot att exportera vapen trollas det med ord för att komma runt lagen. Det står att export inte får ske till länder med grova och omfattande brott mot mänskliga rättigheter. Men om brotten anses vara bara grova men inte omfattande så har ett kryphål hittats.

En deltagare i publiken vill veta vad organisationer har för direkt påverkan.
- Vi verkar i länder som behöver hjälp och försöker nå ut via media. Vi försöker även påverka svenska politiker, berättar Magnus Walan. Förbudet mot landminor var en stor seger för oss. På Diakonias hemsida finns en lista över vad vi åstadkommit.

  • Vi jobbar med samarbetsorganisationer i olika länder. Vi arbetar för att få till en striktare lagstiftning, även mot väpnat våld. I Brasilien och Argentina har vi haft avväpningskampanjer. Vi jobbar med att få igenom ett vapenhandelsavtal, säger Helena Koumi.

Svenska Freds har gett sig in på vapenhandelns arena på ett något annorlunda sätt:
- Vi har köpt en aktie i Saab, som är Sveriges största vapenproducent, för att kunna ställa industrier till svars. På Saabs bolagsstämma delade vi ut en folder för att uppmärksamma vad deras ansvar är.

Barnsoldater från Uganda på plats i Ituriregionen i nordöstra Kongo där de stödde en kongolesisk rebellrörelse. Foto: AI.

Sverige och neutralitet är ett mantra som nötts in i våra medvetande sedan tidig ålder. Men hur går det ihop egentligen när Sverige säljer vapen som används i Irak exempelvis?

  • Svensk neutralitet är ett klassiskt argument. Vi har sålt vapen till både Indien och Pakistan, till både Iran och Irak – då är vi neutrala. Innan var vi oberoende men nu är vi beroende av strategiska samarbetspartners, säger Rolf Lindahl.

Publikens kritiska ögon har nu vänts mot Sverige, inte bara i vapenfrågan:
- Bryter Sverige mot mänskliga rättigheter?

  • Ja, i asylfrågor. Flyktingar skickas tillbaka till länder där de riskerar tortyr. Det finns diskriminering. Vi har inte haft något fall av polisbrutalitet på några år nu men ett uppmärksammat fall var Osmo Vallo, säger Maja Åberg från Amnesty. (Osmo Vallo avled efter ett brutalt polisgripande).

I filmen togs det upp att ett internationellt avtal om kontroll av vapenhandel i FN kan bli svårt om USA fortsätter att sätta sig på tvären och från publiken kommer frågan om hur det kommande amerikanska presidentvalet kommer att påverka frågan. USA är ett av de länder i FN som starkast som motsatt sig ett vapenavtal.

  • Jag var på ett möte förra veckan i New York där vi diskuterade frågan och det ryktas att USA redan nu är positiva till ett avtal. Det är större chans om Barack Obama vinner valet men optimism finns, säger Helena Koumi. USA vill egentligen inte att ett sådant här beslut ska tas inom FN. På pappret har de en restriktiv vapenhandelspolitik men vill kunna fortsätta beväpna ”freedom fighters”.

Den som inte tror att dagens ungdom bryr sig kan inte ha mer fel. Den dystra bild filmen och paneldeltagarna vid tillfällen målade upp fick en strimma ljus av att dem som är framtiden som faktiskt redan nu kan utmana nutiden.

Läs mer:

Amnestys filmfestival – information och program

Text: Evelina Franzén
Foto: Emma Mossberg

_ _GENMÄLE_:**
_Maj Wechselmann har begärt att få följande genmäle publicerat.

Det möte mellan Al Bashir och Carl Bildt, som jag refererade till ägde rum 2001, när inte Bildt hade någon befattning inom politiken. Bildt reste dit i sin egenskap av styrelseledamot för Lundin Oil/Petroleum (bolaget bytte namn samma år) för att förhandla om block 5 B - efter att ha sålt Block 5 A till det kanadenisiska oljebolaget Talisman - fördrivningarna och mördandet - (på det sätt som jag beskrev) ägde rum på slutet av nittiotalet - icke minst längs den åtta mil långa allvädersväg som Lundin Oil lät bygga 1998 - I allt anser Human Right Watch att 50 000 människor fördrevs från området under just denna tid - Vad i hela fridens namn har detta med fredsavtalet 2005 att göra?
Maj Wechselmann

Svar: Det finns inget att invända när det gäller Maj Wechselmanns beskrivning av vad som hände när Lundin Oil/Petroleum var verksamt i södra Sudan, där kriget då pågick mellan SPLA/M och regeringen i Khartoum.
Däremot vidhåller Amnesty Press att det är märkligt att i samband med denna konflikt tala om janjawid-milisens övergrepp, då denna regeringsstödda milis var och är verksam i Darfur, en annan konflikt i en annan del av Sudan.
Ulf B Andersson
ansvarig utgivare

reportage | 2008-10-21