Ryssland: De är ”fiender” i sitt eget land

Över 160 organisationer och privatpersoner har pekats ut som ”utländska agenter” i Ryssland för att de ”finansieras från utlandet och utgör hot mot nationell säkerhet”. Bland dem är landets främsta oberoende redaktioner och journalister.

Reportage | 2021-12-23
Av: Tatiana Kireeva
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021
Ludmila Savitskaja i staden Pskov ska varje kvartal redovisa sitt arbete som ”utländsk agent”.

Ludmila Savitskaja i staden Pskov ska varje kvartal redovisa sitt arbete som ”utländsk agent”. Foto: Margarita Rudenkova

– Många har läst att jag är en hemsk agent rekryterad från väst som tjänar miljoner dollar och vill omstörta regimen. De tror verkligen på att jag har svikit mitt hemland, säger en av de ”fientliga” agenterna; Ludmila Savitskaja.

Allt de skriver på papper eller på nätet markeras med en varning ”DET HÄR MEDDELANDET KOMMER FRÅN OCH HAR SKAPATS AV EN UTLÄNDSK AGENT”. De verkar inte heller ha något privatliv – allt de gör ska redovisas för myndigheterna, tillsammans med alla utgifter och inkomster. Staten vet hur mycket de spenderar på kaffe och kläder. Och namn på alla deras vänner som har swishat pengar till dem.

Det paradoxala är att det är just landets oberoende mediebolag, journalister och människorättsaktivister som har pekats ut, och mer än en tredjedel av dessa har hamnat på listan det senaste halvåret.

Sonja Grojsman berättar att alla redaktioner hon har jobbat på nu är ”utländska agenter”.

Sonja Grojsman berättar att alla redaktioner hon har jobbat på nu är ”utländska agenter”. Foto: Tima Baldin

En av ”dem” är Sonja Grojsman. Hon är 27 år gammal. I skolan var hon A-elev och har alltid drömt om att bli journalist. Medan hon studerade på ett av Rysslands mest prestigefyllda universitet hoppade hon in på nättidskriften Republic. Och efter att ha tagit examen började hon arbeta på Rysslands enda oberoende TV-kanal Dozjd. Nu är både nättidskriften Republic och TV-kanalen utpekade som ”utländska agenter”.

Efter fyra år på TV gick hon över till grävredaktionen The Project. Det senaste året har redaktionen publicerat flera grävjobb om korruption bland högt uppsatta tjänstemän, närstående till Rysslands president Vladimir Putin och den ryska eliten.

I juli pekades grävredaktionen ut som ”oönskad organisation”. Samarbetet med en sådan organisation kan medföra fängelsestraff. Redaktionen fick lägga ned. I slutet av juli listades Sonja Grojsman själv som ”utländsk agent” av det ryska justitieministeriet.

– Jag fick bingo. Alla redaktioner jag har jobbat på är nu ”utländska agenter” eller helt enkelt ”oönskade”, säger Sonja Grojsman när vi åker trappan upp i tunnelbanan i centrala Moskva.

Lagen om ”utländska agenter” infördes i Ryssland år 2017 och den tillåter ryska myndigheter att lista mediebolag och privatpersoner som ”utländsk agent”, utan någon rättslig process. För att hamna på listan räcker det att någon gång ha fått finansiering från utlandet. Även pengaöverföringar från släkt och vänner räknas. Totalt finns det över 160 ”utländska agenter” i landet och 88 av dem faller under kategorin ”medier”. 54 av ”medier-utländska agenter” är privatpersoner.

Sonja Grojsman är ganska ny med att leva med den här statusen. Hon var nummer 31 på listan. Det juridiska som hon hittills har upplevt är att hon måste markera alla sina inlägg på sociala medier med en Caps Lock-varning ”DET HÄR MEDDELANDET KOMMER FRÅN OCH ÄR SKAPAD AV EN UTLÄNDSK AGENT”. Varningen består av 24 ord i versaler och bryter hon mot bestämmelsen så kan det utdömas böter.

Olga Tjurakova och Sonja Grojsman var kollegor på den ”utländska agenten” The Project. Nu har de startat podden ”Hej! Du är en utländsk agent”.

Olga Tjurakova och Sonja Grojsman var kollegor på den ”utländska agenten” The Project. Nu har de startat podden ”Hej! Du är en utländsk agent”. Foto: Tima Baldin

Nu står hon utan jobb, men hennes ambitioner är kvar. Tillsammans med Olga Tjurakova, en kollega från The Project som också är en ”utländsk agent”, har Sonja Grojsman startat en podcast. I podden ”Hej! Du är en utländsk agent” berättar de om hur det är att leva med stämpeln. Trots några tusen lyssningar är det omöjligt att tjäna pengar på podden.

– Den politiska tematiken är inte så attraktiv för annonsörerna, men återkopplingen vi får är jättepositiv! Folk berättar att de skrattar och gråter tillsammans med oss. Många skickar vår podcast till sina föräldrar, far- och morföräldrar för att berätta om vad som händer i landet. Det är en sak när du hör om en abstrakt agent på nyheterna och en annan när det är tjejer som man kan relatera till, säger Sonja Grojsman.

En av dem som har fått smaka på livet som ”utländsk agent” under lite längre tid är frilansjournalisten Ludmila Savitskaja. Hon bor i staden Pskov med 300 000 invånare i nordvästra Ryssland. Hon var nummer 14 att hamna på listan och en av de fem första privatpersonerna som fick den stämpeln.

Hennes reportage handlar om tortyr i fängelserna, om lokala fabriker som förstör miljön och om äldre människor som anklagas för extremism efter att de publicerat inlägg om den ryske presidenten Vladimir Putin på sociala medier.

Det är dessa artiklar som ligger till grund för stämpeln, enligt domstolen. Och så konstaterade åklagaren att hon fick betalt från mediebolaget Radio Svoboda, som också är ”utländsk agent”. Det är svårt att bli av med statusen, och dessutom är Ludmila Savitskajas ärende hemlighetsstämplat, vilket gör det mycket svårare att överklaga beslutet.

Varje kvartal måste hon lämna en redovisning på 44 sidor om alla sina inkomster och utgifter, och enligt flera andra ”utländska agenter” tar rapporten flera dagar att fylla i. De måste berätta om ”sin verksamhet både på nätet och i andra medier” och vilka de har fått pengar ifrån. Är det en privatperson; ange dennes för- och efternamn.

Dozjd är den enda oberoende TV-kanalen i Ryssland och trots att de är ”utländska agenter” vägrar de ge upp.

Dozjd är den enda oberoende TV-kanalen i Ryssland och trots att de är ”utländska agenter” vägrar de ge upp. Foto: Tatiana Kireeva

Gör man fel så väntar böter och beloppen är höga. Vid första tillfället handlar det om en halv miljon ryska rubel, vilket är runt 60 000 svenska kronor. Bryter man mot lagen ännu en gång, höjs beloppet till en miljon rubel, vilket är över 120 000 kronor. En tredje gång kan man få upp till två år i fängelse.

Ludmila Savitskaja använder nu en betydlig del av sin tid för redovisningarna och därtill mycket pengar på antidepressiva läkemedel.

– Staten vill att jag ska rota i alla redovisningar och sluta skriva. Och delvis har de lyckats med det. Den här veckan har jag inte skrivit klart ett enda reportage för hela veckan sprang jag mellan skattemyndigheten och banken. Men ändå kan böter vänta. Lagen är formulerad på ett sådant att det är helt omöjligt att göra rätt, säger Ludmila Savitskaja.

Dessutom är det förbjudet för statliga myndigheter att anställa ”utländska agenter”, men även flera icke-statliga arbetsgivare har upphört att samarbeta med henne på grund av de risker som statusen kan medföra för arbetsgivaren.

– Jag har förlorat ganska mycket pengar. Folk vill inte bli intervjuade av mig eftersom de är rädda för konsekvenserna, säger Ludmila Savitskaja.

Förutom privatpersonerna har över 30 ryska oberoende mediekanaler fått stämpeln. Det har lett till ekonomiska förluster. Nyhetssajten Meduza som är känd för sin kritiska ställning till den ryska regimen fick dra ner på sina kostnader drastiskt och vissa medarbetares lön sjönk med 50 procent. Andra, såsom VTimes fick lägga ned sin verksamhet helt.

Men hoppet är det sista som dör, i alla fall på Rysslands enda oberoende TV-kanal Dozjd, som har cirka 170 medarbetare.

Neonlamporna i lila och rött lyser upp den mörka redaktionen. ”Dozjd – optimistic channel" – lyder beskrivningen som är påklistrad på varje glasdörr på kontoret i Moskva. Stämningen kan beskrivas som familjär och informell. Mediebolaget listas som ”utländsk agent” nummer 35.

Anna Mongajt är programledare på Dozjd och betonar att stationen inte har blivit försiktigare i sin rapportering.

Anna Mongajt är programledare på Dozjd och betonar att stationen inte har blivit försiktigare i sin rapportering. Foto: Tatiana Kireeva

– Regimen försöker skapa en miljö av osäkerhet och bräcklighet. Den delar oss i de fientliga och de fredliga, de farliga och de ofarliga. Den vill visa att det finns vanliga människor som man får samarbeta med och så de vanskliga, säger Anna Mongajt, programledare och kreativ direktör på TV-kanalen.

Dozjd grundades för elva år sedan. TV-kanalen är känd för oberoende rapportering om allt från annekteringen av ukrainska Krimhalvön, politiska protester och förgiftningen av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som nu avtjänar fängelsestraff. Programmen genomsyras av en tydlig regimkritisk, feministisk och hbtq-vänlig agenda, till skillnad från de statligt ägda TV-kanalerna.

Det senaste året har Dozjd haft över en miljard klick på sin Youtubekanal – fler än världsledande nyhetssajter som till exempel al-Jazira.

Nu måste varje sändning hos Dozjd inledas med en 15-sekunders varning med texten ”DET HÄR MEDDELANDET KOMMER FRÅN EN UTLÄNDSK AGENT”. Redaktionen har lagt det mot en rosa bakgrund. Och så måste TV-kanalens jurister och bokförare arbeta dubbelt så hårt för att se till att bestämmelser följs. Vissa annonsörer har lämnat TV-kanalen, men antal prenumeranter har bara ökat. Annars har inget ändrats, berättar flera av medarbetarna.

– Vi har absolut inte blivit mjukare, inte heller försiktigare i vår rapportering. Vi fortsätter att vara helt ärliga med oss själva och med vår publik, säger Anna Mongajt.

Dozjd arbetar vidare.

Dozjd arbetar vidare. Foto: Tatiana Kireeva

TV-kanalen har även arrangerat en flera timmars maraton som direktsändes där kända musiker, artister och aktivister uttalade sig till stöd för den oberoende journalistiken och uppmanade myndigheterna till lagändringar.

Men intresset bland allmänheten är lågt. I ett land med över 140 miljoner invånare har runt 250 000 personer på tre månader skrivit under en petition för avskaffande av lagen om ”utländska agenter”.

Bakom en rosa neonskylt med texten ”Sex” och bland burkar med honung sitter TV-kanalens grundare, Natalja Sindejeva. I hennes oas andas man in västlig frihet, feminism och doftljus.

Klockan är lite över ett på dagen men Sindejeva ser redan trött ut – för snart två år sedan diagnostiserades hon med bröstcancer.

Hon tar ett bloss på en cigarett innan hon svarar på min fråga.

– Det finns inte någon efterfrågan på oberoende journalistik. Mycket har gjort för att misskreditera kåren de senaste åren, propagandister på de statliga TV-kanalerna kallar sig för journalister och människor fattar inte skillnaden mellan oss och dem. De förstår inte att journalistik är en väsentlig del av ett samhälle, säger Natalja Sindejeva, som också är vd för TV-kanalen.

Natalja Sindejeva grundade Dozjd 2010. Hon anser att oberoende journalistik är väsentlig för ett samhälle.

Natalja Sindejeva grundade Dozjd 2010. Hon anser att oberoende journalistik är väsentlig för ett samhälle. Foto: Tatiana Kireeva

Mer än hälften av den ryska befolkningen har aldrig hört talas om lagen om ”utländska agenter” och runt 40 procent ser regleringar som ett sätt att begränsa skadligt inflytande från väst, enligt den senaste opinionsundersökningen från det ryska oberoende opinionsinstitutet Levada.

– Tyvärr är det bara två frågor som intresserar majoriteten av ryssarna – hur man ska överleva och var man kan hitta pengar för att köpa mat. Klart vill de inte höra om ”utländska agenter”, säger frilansjournalisten Ludmila Savitsakaja.

Men ryska journalister ger inte upp. Redaktörerna skriver öppna brev till president Vladimir Putin och har även gett förslag på lagändringar för att förändra mediernas situation. De går ut med plakat och protesterar. De blir gripna och får i vissa fall betala motsvarande 30 000 svenska kronor i böter.

– Det är det minsta priset jag kan betala för att säga att de inte får bete sig så här mot mig, att vi inte trivs, att vi är emot, säger Sonja Grojsman som redan fått en bot.

Även Ludmila Savitskaja går på sina kollegors rättegångar och ställer sig med plakat ute på torget i sin hemstad, Pskov.

– Vi vill att så många som möjligt ska se att vi inte är några ”utländska agenter”! Vi är vanliga människor som skriver sanningen, säger Ludmila Savitskaja.

Tatiana Kireeva
kireeva@kth.se

Vladimir Putin

Vladimir Putin har styrt i över 20 år.

Vladimir Putin har styrt i över 20 år. Foto: Kremlin.ru/Wikimedia

År 2000 vann Putin presidentvalet. En folkomröstning 2021 gör att han kan omväljas fram till 2036. Han har en bakgrund inom säkerhetstjänsten. Bland många ryssar är Putins politiska konservatism med inslag av Sovjetnostalgi populär.

Radio Svoboda

Radio Liberty (Svoboda) och Radio Free Europe startades av USA under kalla kriget för att sända till Sovjetunionen och Östeuropa och fick finansiering från CIA fram till 1972. Idag är det en oberoende nyhetsorganisation som finansieras via USA:s kongress och anses bedriva en journalistik med hög trovärdighet i 23 länder.

Amnestyprotest

Den 21 augusti protesterade Amnesty International mot att det ryska justitiedepartementet hade stämplat TV-kanalen Dozjd som ”utländsk agent”. Natalia Zvyagina, chef för Amnestys kontor i Moskva, krävde att lagstiftningen om utländska agenter omedelbart upphävs.

Hela texten

"DET HÄR MEDDELANDET (MATERIALET) HAR SKAPATS AV OCH (ELLER) SPRIDITS FRÅN ETT UTLÄNDSKT MEDIUM SOM UPPFYLLER FUNKTIONER AV EN UTLÄNDSK AGENT, OCH (ELLER) EN RYSK JURIDISK ORGANISATION SOM UPPFYLLER FUNKTIONER AV EN UTLÄNDSK AGENT".

Nya namn på listan

Den 8 november meddelades att LGBT-Network placerats på listan över utländska agenter. Även fem människorättsadvokater från ”Komanda 29”, som tidigare har upplösts, placerades på listan. ”Ett skamligt beslut” ansåg Amnesty och krävde att repressalierna mot människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer måste upphöra.

Den 17 december meddelades att Mayak, som arbetar för hbtqi-rättigheter i Fjärran östern, har klassats som ”utländska agenter”.

Memorial

Den 11 november kom besked att Memorial, Rysslands mest kända rättighetsorganisation, nu hotas av upplösning. Den 25 november inledde en domstol en process för att avgöra om Memorial är ”utländska agenter” som ska stängas.

Ryssland

Huvudstad: Moskva
Politik: Var en del av Sovjetunionen, som upplöstes 1991. ”Chockterapin” som genomfördes efter kommunismens fall ledde till utbredd fattigdom och minskad befolkning. När Boris Jeltsin avgick som president 1999 blev Vladimir Putin president har sedan dess haft makten, antingen som president eller premiärminister.
Oppositionspartiers möjligheter att verka har begränsats. I mars 2014 ockuperade Ryssland Krim och en konflikt pågår i östra Ukraina där Ryssland stödjer separatister.
Yta: 17 098 246 km 2 (Sverige: 449 964 km 2).
Befolkning: 143,8 miljoner.

Fotnot: Detta är en uppdaterad version av den artikel som också publiceras i nummer 4/2021.

Läs mer om Ryssland från Amnesty Press

Östdagarna 2021: ”Om Memorial stängs har vi nått en punkt utan återvändo” (29 november 2021)

Insiktsfull skildring av Putins Ryssland (7 maj 2020)

Rysslandsdagarna: ”Det är inte bara i storstäderna som människor protesterar” (5 november 2019)

Trots kyligt ryskt klimat – i Murmansk kämpar Maximum för hbtq-rättigheter (11 februari 2019)

Rysslandsdagarna: Förtryck som reaktion på ökande politiskt engagemang (15 november 2018)

Fallet Oleg Sentsov – filmregissören från Krim som dömdes till 20 års fängelse (9 augusti 2018)

Asylsökande Pussy Riot-medlemmar ställer ut i Stockholm (8 juni 2018)

Fotbollsfest, samvetsfångar och propaganda (5 juni 2018)

Det fria ordet i Ryssland i fokus för ny skriftserie (31 maj 2018)

Människorättsförsvarare under allt hårdare tryck i Tjetjenien (4 mars 2018)

Bred skildring av rysk historia (1 februari 2018)

Tjetjenska ledare hotar med hämnd – Jelena Milasjina från Novaja Gazeta flyr från Moskva (18 april 2017)

Protesterna ökar mot förföljelse av ”homosexuella” i Tjetjenien (13 april 2017)

Ayna kämpar för kvinnor i Tjetjenien (5 februari 2017)

Medie(o)frihet i öst (2 februari 2017)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

I Putins rike (26 september 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

Med pennan mot Putin (22 december 2014)

Den ryska propagandans makt (21 oktober 2014)

Ramzan Kadyrovs nya Tjetjenien - islamiska lagar och MR-brott (24 maj 2013)

MR-dagarna i Göteborg: Sapiyat Magomedova fick årets Per Anger-pris (14 november 2012)

Rysslands ”inre utomlands” - spänningen ökar i norra Kaukasus (29 november 2011)

”Vi är ärligt talat ganska trötta på begravningar” (5 november 2009)

Hur krig drabbar människor (21 maj 2008)

En modig röst har tystats (21 december 2007)

En uppgörelse med Kreml (21 december 2007)

Mordet på Anna Politkovskaja (9 oktober 2006)

Tjetjenerna lever i ständig skräck (3 juni 2006)

Arsen Sakalovs kamp för rättvisa hedrades (4 oktober 2005)

Tjetjenien: Konflikten går snart in på sitt femte år (13 juli 2004)

»Tjetjenien ligger i Europa« (11 juni 2004)

Ryssland inför valet: Glömt krig och styrda medier (13 mars 2004)

Reportage | 2021-12-23
Av: Tatiana Kireeva
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021