Med pennan mot Putin

Arkadij Babtjenko stred i den ryska armén under båda Tjetjenienkrigen. Idag har han bytt ut vapnet mot pennan och bevakar konflikten i Ukraina med en spetsig udd riktad mot den ryske presidenten Vladimir Putin.

reportage | 2014-12-22
Av: Vera Häggblom
Även publicerad i AmnestyPress #4/2014

– Situationen i Ryssland idag utvecklas så att yttrandefriheten försvinner, oberoende medier stängs och journalister mördas. Den auktoritära staten vill inte ha fria medier, utan allt sker med hjälp av propaganda, säger Arkadij Babtjenko under ett seminarium som arrangerades av Östgruppen i Stockholm i oktober.

Arkadij Babtjenko liknar den propaganda som sprids via de ryska statliga TV-kanalerna vid vad den tyske propagandaministern Joseph Goebbels bedrev i Tyskland:

– Propagandaströmmen pågår från morgon till kväll – hat och xenofobi, det är vad människor får i sig från medierna.

 Arkadij Babtjenkos bok "Krigets färger. Ett vittnesmål" gavs år 2007 ut på svenska av Ersatz.

Arkadij Babtjenkos bok "Krigets färger. Ett vittnesmål" gavs år 2007 ut på svenska av Ersatz. Foto: Ersatz

Arkadij Babtjenko började skriva som ett sätt att hantera minnena från krigen i Tjetjenien, dit han skickades som 18-årig värnpliktig. Tjejenien, som ingår i Ryska federationen, hade 1994 utropat självständighet. I böckerna Krigets färger (2007) och Dagar i Alchan-Jurt, som nyligen har givits ut på svenska av förlaget Ersatz, beskrivs kriget på ett osminkat och brutalt vis, sett genom den unge Arkadijs ögon.

– Skrivandet blev en psykologisk rehabilitering för mig då jag fick ner mina upplevelser på papper, berättar Arkadij Babtjenko för Amnesty Press.

Det andra Tjetjenienkriget har av många bedömare ansetts vara ett sätt för Vladimir Putin att vinna popularitet inför presidentvalet år 2000. Även annekteringen av Krim tycks inledningsvis ha ökat Putins popularitetssiffror men Arkadij Babtjenko tycker inte att konflikterna är helt jämförbara:

– Jag tycker att konflikten i Ukraina är mer skrämmande då man anföll en fri, oberoende stat och Krim annekterades. Ukrainarna har alltid setts som Rysslands främsta broderfolk och man har tidigare inte kunnat föreställa sig ryska pansarvagnar i Mariupol, säger Arkadij Babtjenko.

 Arkadij Babtjenko stred för den ryska armén under Tjetjenienkrigen. Idag är han journalist och författare och kallas för landsförrädare i hemlandet.

Arkadij Babtjenko stred för den ryska armén under Tjetjenienkrigen. Idag är han journalist och författare och kallas för landsförrädare i hemlandet. Foto: Vera Häggblom

Arkadij Babtjenkos kritiska inställning till den ryska regimen har inte gått obemärkt förbi och trots att han under krigen i Tjetjenien riskerade livet i den ryska armén har han idag stämplats som landsförrädare.

– Jag mottar hot nästan varje dag och jag är medveten om riskerna. Familjen säger inget, vad ska de göra? Valet står mellan att lämna landet och att fortsätta arbeta, konstaterar han.

Tidigare arbetade Arkadij Babtjenko på tidningen Novaja Gazeta, där också Anna Politkovskaja var verksam då hon sköts till döds utanför sitt hem i Moskva i oktober 2006. Enligt Reportrar Utan Gränser har minst 30 journalister mördats under sitt yrkesutövande i Ryssland under Putins tid vid makten och långt fler har utsatts för misshandel.

Arkadij Babtjenko menar att hot, mord och misshandel har lett till att antalet journalister i landet minskat kraftigt och att det endast finns ett fåtal redaktioner kvar som sysslar med riktig journalistik.

– De fortsätter men det finns i princip ingen efterfrågan på objektivitet i samhället.

Även i Ukraina har Arkadij Babtjenko råkat illa ut då han har rapporterat från konflikten. Under en av resorna fick han näsbenet brutet och armen vriden ur led av ukrainare, då han anklagades för att spionera för Ryssland.

Den idag 37-årige Arkadij Babtjenko har i hela sitt vuxna liv med jämna mellanrum levt i krigets närhet, såväl som soldat som reporter. Vad får honom att gång på gång lämna fru och barn för att bege sig till konfliktområden?

– Jag vet inte om jag skulle kunna leva mer än ett år i en stad som Stockholm, jag skulle nog bli uttråkad. För varje resa jag gör till Ukraina får jag en adrenalinkick som räcker i över ett år, svarar han.

Nu upplever Arkadij dock att varje resa till Ukraina har blivit svårare att göra och att summan på hans turkonto har minskat rejält.

– Jag känner att jag är väldigt nära min gräns nu. Men det är mitt jobb, så jag åker.

Vera Häggblom
vera.haggblom@gmail.com

Läs mer från Amnesty Press

Den ryska propagandans makt (21 oktober 2014, Arkadij Babtjenko i Stockholm på Östgruppens Rysslandsdagar)

En uppgörelse med Kreml (21 december 2007, recension av ”Krigets färger”)

reportage | 2014-12-22
Av: Vera Häggblom
Även publicerad i AmnestyPress #4/2014