Miljoner drivs på flykt i världens glömda kriser

De tio mest försummade kriserna i världen ‒ som har lett till att miljoner människor tvingats lämna sina hem ‒ har fortsatt att förvärras, enligt Norska flyktinghjälpen, NRC. För lite pengar till hjälparbete, bristande medietäckning och en bristfällig politisk vilja att lösa konflikterna är några orsaker, enligt NRC.

reportage | 2019-06-14
Av: Thalif Deen
Jan Egeland besöker nordöstra Nigeria.

Jan Egeland besöker nordöstra Nigeria. Foto: NRC

Norska flyktinghjälpens generalsekreterare Jan Egeland säger att humanitär hjälp bör ges utifrån behov. Men i dag är det miljoner människor på flykt som inte får någon hjälp för att kriser inte uppmärksammas och för att resurser saknas för humanitär hjälp.

Listan över glömda kriser från Norska flyktinghjälpen, NRC, där människor drivs på flykt toppas av Kamerun, följt av Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken, Burundi, Mali, Libyen, Etiopien, Ukraina, Venezuela och Palestina.

‒ Den här nedslående listan måste fungera som en väckarklocka för oss alla. Endast genom att uppmärksamma dessa kriser, lära oss mer om dem och sätta dem högt på den internationella agendan kan vi bidra till den förändring som behövs, säger Jan Egeland, tidigare undergeneralsekreterare i FN med ansvar för humanitär hjälp och katastrofbistånd.

Martin Scott, medieforskare vid East Anglia-universitetet i Storbritannien och huvudförfattare till en rapport om humanitär journalistisk, säger att uppgifterna är ett viktigt första steg för att uppmärksamma dessa kriser ‒ men att det inte är tillräckligt att klaga på bristen på bevakning:

 Den före detta barnsoldaten Mulume (längst fram) från Demokratiska republiken Kongo.Konflikten i Kongo lyfts av Norska flyktinghjälpen fram som en av de tio mest försummade av världssamfundet.

Den före detta barnsoldaten Mulume (längst fram) från Demokratiska republiken Kongo.Konflikten i Kongo lyfts av Norska flyktinghjälpen fram som en av de tio mest försummade av världssamfundet. Foto: IPS

‒ Det som behövs är en klarsynt bedömning av varför dessa kriser får så lite bevakning. Delvis speglar det den internationella journalistikens misslyckade affärsmodell ‒ som innebär att nyhetsförmedlare ofta kämpar för att hålla en jämn bevakning som allmänheten sätter värde på. Men det speglar också de politiska prioriteringarna i mäktiga länder.

‒ Men det finns nyhetsförmedlare som regelbundet rapporterar om kriser som dessa ‒ som Devex, News Deeply, The New Humanitarian och Inter Press Service. Det är viktigt att lyfta fram deras arbete så att läsare vet att det finns bevakning av dessa kriser, tillägger han.

Jan Egeland säger att brutalt dödande, nedbrända byar och stora flyktingströmmar i Kamerun har bemötts med en öronbedövande tystnad från det internationella samfundet.

En halv miljon människor i Kameruns engelsktalande regioner i sydväst och nordväst har tvingats lämna sina hem. Konflikten är djupt rotad i kolonialhistorien. Det Tyska Kamerun delades efter första världskriget i en brittisk och fransk koloni som efter självständigheten 1960 året därpå blev en federal stat då delar av brittiska Kamerun förenades med den nya staten. Federalismen upphävdes snart och de senasre åren har missnöjet i den tidigare brittiska delen växt.

”Red Dragon” är en av milisstyrkorna som deltar i upproret för Ambazonia. Bilden från en propagandafilm på Youtube.

”Red Dragon” är en av milisstyrkorna som deltar i upproret för Ambazonia. Bilden från en propagandafilm på Youtube. Foto: Skärmdump från Youtube

Det som började som fredliga protester år 2016 mot det franska språkets växande dominans i engelsktalande områden har eskalerat till en konflikt mellan regeringsstyrkor och väpnade grupper som kräver självständighet för en stat kallad “Ambazonia”, efter Ambozes, det lokala namnet på bukten mot Atlanten.

Hundratals byar har bränts ned. Sjukhus har attackerats och sjukvårdspersonal lever i rädsla för att föras bort eller dödas. Över 780 000 barn har drabbats när skolor tvingats stänga och tusentals människor som gömmer sig i skogsområden har inte fått någon humanitär hjälp. Hittills har det inte genomförts någon större medlingsinsats, inga större hjälpprogram har inletts och medieintresset har varit lågt.

Det har inte satts tillräckligt med press på parterna att upphöra med attackerna mot civila, säger Jan Egeland.

‒ Världssamfundets handlingsförlamning måste upphöra. Varje dag som konflikten tillåts fortsätta ökar bitterheten och regionen rör sig allt närmre ett fullskaligt krig, tillägger Jan Egeland som nyligen besökte landet.

Bilvrak efter sammanstötningar i Buea i september 2018.

Bilvrak efter sammanstötningar i Buea i september 2018. Foto: M. E. Kindzeka (VOA)/Wikimedia

Tiril Skarstein från Norska flyktinghjälpen säger att när det gäller vissa kriser på listan så har några av de mäktigaste länderna motstridiga intressen vilket lett till ett dödläge och brist på politiska lösningar ‒ det gäller bland annat Palestina och Ukraina.

‒ Det är lättare att samla in medel när det gäller vissa kriser. Ofta ser vi en tydlig koppling mellan uppmärksamheten i medier och humanitär finansiering. I vissa fall fick arbetet för att avhjälpa de listade kriserna endast 40 procent av den finansiering som behövdes under förra året, säger hon.

Hon påpekar att kriser på den afrikanska kontinenten sällan får stora rubriker eller når de utrikespolitiska agendorna innan det är för sent.

Thalif Deen
IPS/New York

Läs också

Mass Arrests of Opposition Members in Cameroon (Human Rights Watch 4 juni 2019)

Cameroon: New Attacks on Civilians By Troops, Separatists (Human Rights Watch 28 mars 2019)

Läs mer om Kamerun från Amnesty Press

Krisen i Kamerun “en av världens mest försummade” (18 maj 2019)

Över 400 000 människor har flytt undan konflikten i västra Kamerun (29 januari 2019)

MR-DAGARNA2018: Kvinnorna som kämpar mot våldet i Kamerun (17 november 2018)

Krisen skärps i Kamerun (30 november 2017 – även i nummer 4/2017)

Kamerun: Ny terrorlag riktas mot separatister (29 april 2015)

Dödsoffer vid protester i västra Kamerun (2 oktober 2001)

Läs mer om Demokratiska republiken Kongo från Amnesty Press

Valet i Kongo blev ingen framgång för kvinnorna (4 mars 2019)

Liten chans för Kongo (31 augusti 2018 – också i nummer 3/2018)

Politisk och humanitär kris i Kongo (25 april 2018)

Den bortglömda krisen i Kongo drabbar kvinnor hårt (9 mars 2018)

Tomma ord i Kongos gruvor (28 februari – också i nummer 1/2018)

Årets Per Anger-pristagare: ”Jag kan inte backa nu” (24 oktober 2017)

Konferens på Södertörn: ”Yttrandefriheten måste ständigt försvaras” (17 oktober 2016)

En farlig konflikt (1 juli 2016 – även i nummer 2/2016)

Richard Mosses bild av konflikten i östra Kongo (13 april 2015)

Mathieu Ngudjolo Chui frikänd av ICC (3 mars 2015)

Denis Mukwege – doktorn som vägrar låta sig tystas (20 juni 2014 – även i nummer 2/2014)

Denis Mukwege – han sprider hopp i mörkrets hjärta (21 juni 2014)

8 mars i Göteborg: Utsålt när Amnesty firade på Världskulturmuséet (14 mars 2013)

Amnesty Press i östra Kongo: Ständigt på flykt i en konflikt utan slut (26 januari 2013)

Rwanda och Uganda utpekas (Amnesty Press nummer 4/2012)

De glömda offren för sexuellt våld (Amnesty Press nummer 1/2012)

"Kvinnor möter sina offer varje dag" (20 december 2011)

Våldtäkt som överlevnadsstrategi i Kongo – intervju med Maria Eriksson Baaz (1 mars 2011)

Åter till Kongo (Ledare i nummer 3/2010)

Bemba inför rätta i ICC: ”Jag är oskyldig” (22 november 2010)

Plundrat land och våldtagna kvinnor- Hur stoppas katastrofen Kongo? (6 april 2009)

En av vår tids största mänskliga tragedier (23 september 2003 – även i nummer 3/2003)

reportage | 2019-06-14
Av: Thalif Deen