Attacker mot människorättsaktivister oroar

Attackerna mot försvarare av de mänskliga rättigheterna ökar världen över. Experter menar att stater inte gör tillräckligt för att vända utvecklingen. Den 29-31 oktober hölls ett möte i Paris där ett stort antal experter och aktivister hade samlats för att diskutera situationen för människorättsförsvarare. En av deltagarna var FN:s chef för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, som underströk hur viktiga aktivister är i denna kamp.

reportage | 2018-11-07
Av: Tharanga Yakupitiyage
Även publicerad i AmnestyPress #4/2018
Michelle Bachelet och FN:s generalsekreterare António Guterres vid ett möte 2017.

Michelle Bachelet och FN:s generalsekreterare António Guterres vid ett möte 2017. Foto: UN

– Varje steg mot ökad jämlikhet, värdighet och ökade rättigheter har uppnåtts på grund av kamp och påverkansarbete från människorättsförsvarare, sade Michelle Bachelet.

Mötet hölls samtidigt som 20 år har gått sedan FN:s deklaration om människorättsförsvarare antogs, vilken slår fast att alla människor har rätt till åsikts- och yttrandefrihet. Men trots konventionen fortsätter morden på människorättsaktivister i många länder, utan att de skyldiga ställs till svars.

FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare, Michel Forst, uttryckte nyligen sin oro över utvecklingen.

– Deklarationen innebär en milstolpe för de mänskliga rättigheterna, men trots det är jag mer bekymrad än någonsin. Vi står inför en djupt oroande situation för människorättsförsvarare, där läget förvärras över hela världen – trots att staternas har åtagit sig att försvara dem, sade Michel Forst.

Amnesty Internationals generalsekreterare Kumi Naidoo menar att de faror som möter aktivister över hela världen har nått en krisartad nivå.

Amnesty Internationals generalsekreterare Kumi Naidoo menar att de faror som möter aktivister över hela världen har nått en krisartad nivå. Foto: Amantha Perera/IPS

Vid mötet i Paris betonade Amnesty Internationals generalsekreterare Kumi Naidoo att situationen är alarmerande.

– De faror som möter aktivister över hela världen har nått en krisartad nivå. Dagligen blir vanliga människor hotade, torterade, fängslade och mördade på grund av sin kamp eller för att de är de personer de är. Vi måste agera nu för att bekämpa den globala våg av repression som drabbar människorättsförsvarare, sade han.

Michel Forst uppger i en rapport att minst 3 500 människorättsaktivister har mördats i världen efter att FN-deklarationen om deras rättigheter antogs. Bara under förra året mördades över 300 människorättsförsvarare i 27 olika länder i världen, enligt den internationella människorättsorganisationen Front Line Defenders. Det innebär en fördubbling av antalet mord i jämförelse med hur många som rapporterades 2015.

Nästan 85 procent av morden begicks i de latinamerikanska länderna Colombia, Brasilien, Guatemala, Honduras och Mexiko. Allra farligast är situationen i Colombia, där 120 aktivister uppges ha blivit mördade under förra året.

Enligt Front Line Defenders var en majoritet av de aktivister som mördades under förra året engagerade i frågor om mark, miljö och urfolks rättigheter gentemot stora projekt som drivs av mäktiga företagsintressen.

– Varje attack mot en människorättsaktivist innebär en attack mot de mänskliga rättigheterna – allas våra rättigheter, slog Michelle Bachelet fast.

 Omkring 150 människorättsförsvarare deltog vid toppmötet i Paris. Här en samling vid Eifeltornet för att kräva skydd för människorättsförsvarare.

Omkring 150 människorättsförsvarare deltog vid toppmötet i Paris. Här en samling vid Eifeltornet för att kräva skydd för människorättsförsvarare. Foto: Francois Guillot/AFP/TT

Samtidigt är straffriheten stor i många länder. Det gäller även Colombia, där människorättsorganisationer menar att myndigheterna inte utreder och väcker åtal mot dem som begår brott mot aktivister. Av det skälet vill organisationerna att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, ska inleda en utredning.

Men även i fall där åtal väcks händer det att ingen rättvisa skipas. En säkerhetschef för en gruva, som ägdes av ett kanadensiskt bolag, blev friad för morden på två aktivister som begicks 2009 – trots att det fanns både fysiska bevis och vittnesmål. Åtalet, som väcktes 2013, gällde även våldtäkter på elva kvinnor som ska ha begåtts av gruvans säkerhetspersonal under vapenhot i samband med en vräkning som genomfördes 2007.

– Den systematiska och utspridda straffriheten skickar väldigt dåliga signaler till offrens familjer och till alla som står upp för de mänskliga rättigheterna. I grunden är det våra rättigheter, våra demokratier som är utsatta för svåra hot, sade Michel Forst nyligen i ett tal inför FN:s generalförsamling.

Både han och Michelle Bachelet betonar behovet av att världens länder agerar för att stärka skyddet för dem som kämpar för rättighetsfrågor.

– Människorättsförsvarare lär oss att om vi alla tar strid för våra och andras rättigheter, i våra kvarter, i våra länder och över hela världen – så kan världen förändras, sade Michelle Bachelet.

Tharanga Yakupitiyage
IPS/New York

Fotnot: Mötet i Paris hade sammankallats av en rad organisationer däribland, Amnesty International, kvinnorättsorganisationen AWID, människorättsfederationen FIDH, Front Line Defenders och Reportrar utan gränser.

Läs också

World summit brings surge of new commitments to protect human rights defenders (Amnesty International 31 oktober 2018)

reportage | 2018-11-07
Av: Tharanga Yakupitiyage
Även publicerad i AmnestyPress #4/2018