Hårt tryck mot pressen i Venezuela

Förutsättningarna för Venezuelas journalister har förvärrats avsevärt. Tidningar hackas och hoten mot journalister som inte är lojala med regimen ökar.

reportage | 2018-10-03
Av: Humberto Márquez
President Nicolás Maduro tog över presidentposten i mars 2013.

President Nicolás Maduro tog över presidentposten i mars 2013. Foto: Government of Venezuela/Wikimedia

– De använder också strategier för att kriminalisera användningen av sociala medier, som antihat-lagen i Venezuela, eller antiterror-lagen i Nicaragua som används för att övervaka sociala nätverk och gripa personer som publicerar satiriska eller kritiska meddelanden, säger Edison Lanza.

En nättidning som drabbats av dessa åtgärder är El Pitazo i Venezuela som hackats och utsatts för dos-attacker under mer än ett år, enligt César Batiz, chefredaktör på tidningen.

– Allt tyder på att det är personer med kopplingar till regeringen som med inblandning av privata internetleverantörer ligger bakom dessa, säger han till IPS.

Till följd av cyberattackerna har antalet läsare minskat från 70 000 per dag för ett år sedan till 12 000 idag.

– Attackerna nådde sin kulmen i september 2017 och april 2018 när vi publicerade uppgifter om gripanden i USA av personer inblandade i miljardkorruption, som är släktingar till högt uppsatta tjänstemän i Venezuela, säger César Batiz.

I Venezuela går papperstidningarna en långsam död tillmötes.

Journalister i Latinamerika tvingas ge sig ut på gatorna för att stå upp för yttrandefriheten, så som dessa reportrar i Venezuelas huvudstad Caracas som kräver: ”Stoppa attackerna mot pressen”.

Journalister i Latinamerika tvingas ge sig ut på gatorna för att stå upp för yttrandefriheten, så som dessa reportrar i Venezuelas huvudstad Caracas som kräver: ”Stoppa attackerna mot pressen”. Foto: Humberto Márquez/IPS

Av de 134 papperstidningar som fanns i Venezuela för fem år sedan finns det nu bara 60 kvar. Hälften av dessa är dagstidningar som har krympt både i storlek och antalet sålda exemplar, enligt en studie gjord av organisationen Espacio Público som arbetar med yttrandefrihetsfrågor.

– Den här utvecklingen har inget att göra med de globala förändringarna i tidningsindustrin utan har att göra med regeringens monopol på att importera tidningspapper, säger Carlos Correa, chef för Espacio Público.

Den alarmerande bristen på tidningspapper har lett till att tidningar lagts ned och att arbetstillfällen gått förlorade. I vissa delstater finns det inte längre några tryckta tidningar utan bara nättidningar.

Carlos Correa menar att detta gör det svårt för journalister att bevaka det som händer i Venezuela idag. Dessutom förekommer attacker och begränsningar när det gäller användningen av digitala medier. Till och med läkare som talar med pressen och visar bilder på sjukhusens bedrövliga tillstånd riskerar att utsättas för angrepp. Demonstranter, aktivister eller journalister som avslöjar korruption eller dåliga förhållanden inom den offentliga sektorn riskerar att angripas. Även användare av sociala medier riskerar fängelse till följd av en kontroversiell antihat-lag.

Humberto Márquez
IPS/Caracas

Läs också

Venezuela: Authorities must stop criminalizing and killing young people living in poverty (Amnesty International 20 september 2018)

Venezuela: Regional governments must provide protection for people fleeing the country (Amnesty International 3 september 2018)

reportage | 2018-10-03
Av: Humberto Márquez